Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Primär prevention och faktorer som påverkar risken för äggstockscancer

Sammanfattning

  • Hög konsumtion av fett är en möjlig riskfaktor för att insjukna i äggstockscancer. (++)
  • Fysisk aktivitet har möjligen en skyddande effekt mot att insjukna i äggstockscancer. (++)
  • Övervikt är en riskfaktor för viss typ av äggstockscancer. (++)
  • Rökning ökar risken för viss typ av äggstockscancer. (+++)
5.1

Kost

Kostens roll för utvecklingen av äggstockscancer (ovarialcancer) är oklar. Det finns otillräckligt vetenskapligt underlag för att rekommendera en specifik diet för att minska risken att utveckla äggstockscancer, men högt intag av fett bör undvikas. En enda interventionsstudie har utförts och resultatet talar för att en mångårig (längre än 4 år) fettfattig diet är associerad med en 40 % minskning av risken för äggstockscancer hos postmenopausala kvinnor (Prentice et al., 2007).

5.2

Fysisk aktivitet

I en metaanalys rapporteras att fysisk aktivitet möjligen kan leda till en viss riskminskning för äggstockscancer (Olsen et al., 2007) men sambandet är oklart (Xiao et al., 2013). Däremot är fysisk aktivitet en viktig del av cancerrehabiliteringen och fysisk aktivitet uppmuntras; se det Nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering. 

5.3

Längd och vikt

Metaanalyser har påvisat ett samband mellan ökad kroppslängd (170 cm eller längre) och ökad risk (40 % riskökning) för äggstockscancer (Schouten et al., 2008). I den senaste metaanalysen av 25 157 kvinnor från 47 epidemiologiska studier bekräftas sambandet mellan ökad kroppslängd och risk för äggstockscancer (Olsen et al., 2013). Därutöver påvisades ett samband mellan övervikt (högt BMI) och risk för äggstockscancer hos kvinnor som aldrig använt HRT (RR 1,10, 95 % CI 1,07–1,13) medan risken var något lägre om kvinnan hade använt HRT (RR 0,95, 95 % CI 0,92–0,99). 

Sambandet mellan övervikt och äggstockscancer förefaller skilja sig mellan de olika undergrupperna av epitelial äggstockscancer. Ett högt BMI har rapporterats vara associerat med ökad risk för endometrioid, mucinös och låggradig serös äggstockscancer hos premenopausala kvinnor (Schouten et al., 2008). Bland postmenopausala kvinnor fanns ingen skillnad mellan de som använt HRT och de som aldrig använt HRT. Något samband mellan övervikt och ökad risk för höggradig serös cancer observerades emellertid inte. 

5.4

Rökning

En systematisk översikt inkluderande 910 kvinnor har visat en fördubblad risk för mucinös äggstockscancer bland rökare jämfört med icke-rökare (RR 2,1, 95 % CI 1,7–2,7), men ingen ökad risk fanns för icke-mucinös äggstockscancer (Jordan et al., 2006). Risken för mucinös äggstockscancer återgick till den normala 20–30 år efter rökstopp. Detta har kunnat bekräftas i en metaanalys utförd 2012 (Xiao et al., 2013). 

5.5

Alkohol

Det har spekulerats i om alkoholintag ökar risken för äggstockscancer mot bakgrund av det samband som observerats för bröstcancer. Flera studier har utförts och en metaanalys av publicerade data visar inget samband mellan alkoholintag och risken att insjukna i epitelial äggstockscancer (Rota et al., 2012). 

Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården bör kunna hantera frågor som gäller levnadsvanor. Arbetet bör bygga på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor ("Stöd i arbetet med levnadsvanor,").

Nästa kapitel
6 Screening och ärftlighet