Alarmsymtom i SVF

Anemi kan i första hand ge misstanke i tre vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se myelom, matstrups- och magsäckscancer och tjock- och ändtarmscancer. Se även allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

Anemi i kombination med avvikande mängd vita blodkroppar eller trombocytopeni ger välgrundad misstanke om akut leukemi.

Se analcancer.

• Aptitlöshet kan i första hand ge misstanke i två vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se äggstockscancer och allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.
• Tidig mättandskänsla kan ge misstanke i två vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se matstrups- och magsäckscancer och äggstockscancer.
• Nytillkomna kräkningar kan ge misstanke om matstrups- och magsäckscancer.
• Oavsiktlig viktnedgång kan i första hand ge misstanke i tre vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se maligna lymfom/KLL, matstrups- och magsäckscancer samt allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

Oförklarliga attacker av hjärtklappning, ångest och hypertoni (misstänkt feokromocytom) kan ge misstanke om neuroendokrin buktumör.

• Bäcken- eller buksmärta (frekvent återkommande) kan ge misstanke om äggstockscancer.
• Nydiagnostiserad IBS hos kvinnor över 50 år kan ge misstanke om äggstockscancer.
• Ändrade avföringsvanor i mer än 4 veckor hos patienter över 40 år i kombination med positivt FHb ger välgrundad misstanke om tjock- och ändtarmscancer. 
• Ändrade avföringsmönster hos kvinnor kan också ge misstanke om äggstockscancer.
• Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen kan ge misstanke om cancer i bukspottkörteln, särskilt i samband med relativt nydebuterad diabetes och/eller steatorré

• Bestående diarréer, mer än 3 månader, utan annan uppenbar orsak kan ge misstanke om neuroendokrin buktumör.

• Ökat bukomfång och/eller trycksymtom från buken kan ge misstanke om äggstockscancer.

• Ascites kan ge misstanke om äggstockscancer.
• Bäcken- eller bukexpansivitet kan ge misstanke om äggstockscancer.
• Knöl i övre delen av buken kan ge misstanke i tre vårdförlopp, med remiss till filterfunktion. Filterfunktionen är densamma oavsett vilket vårdförlopp du väljer. Se cancer i bukspottkörtel, gallblåsa eller lever samt buksarkom. För övriga buken, se buksarkom.
• Palpabel mjälte kan ge misstanke om maligna lymfom/KLL.
• Pyometra/hematometra kan ge misstanke om livmoderkroppscancer.

• Återkommande HP-negativa magsår utan annan uppenbar orsak kan ge misstanke om neuroendokrin buktumör.

• Blod i avföringen kan ge misstanke i tre vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant, se matstrups- och magsäckscancer, tjock- och ändtarmscancer och analcancer.
• Blod i urinen kan ge välgrundad misstanke om cancer i urinblåsan och övre urinvägarna. Det kan även ge misstanke om njurcancer.
• Blödningstendens och blåmärken kan ge misstanke om akut leukemi.
• Blodig sekretion från näsan kan ge misstanke om huvud-halscancer.
• Nytillkomna menorragier/methrorragier hos pre-/perimenopausal kvinna kan ge misstanke om livmoderkroppscancer.
• Vaginal blödning som kontaktblödningar (t ex blödning vid samlag), postmenopausal blödning, upprepade blödningar under graviditet utan obstetrisk orsak kan ge misstanke om livmoderhalscancer.
• Postmenopausal blödning kan även ge misstanke om livmoderkroppscancer, men åtgärden är densamma (remiss till gynekolog – filterfunktion).

• Se bröstcancer.
• Nytillkommen bröstkörtelförstoring hos män utan annan uppenbar förklaring kan ge misstanke om testikelcancer.

• Feber, se i första hand maligna lymfom/KLL och i andra hand allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.
• Infektioner, återkommande eller under lång tid (mer än 2 veckor), kan ge misstanke om akut leukemi.
• Återkommande bakteriella luftvägsinfektioner kan ge misstanke om myelom.

Flush utan annan uppenbar orsak kan ge misstanke om neuroendokrin buktumör.

• Gulsot ger misstanke i två vårdförlopp, med remiss till filterfunktion. Filterfunktionen är densamma oavsett vilket vårdförlopp du väljer och beskrivningen i primärvårdsversionen är en sammanslagning av tre vårdförlopp. Se cancer i bukspottkörtel, gallblåsa och lever.
• Gallstas kan ge välgrundad misstanke i två vårdförlopp. Remittera till det vårdförlopp som du bedömer är mest relevant. Se cancer i bukspottkörtel, gallblåsa och lever.

Misstänkt carcinoid hjärtsjukdom (högersidig klaffsjukdom) kan ge misstanke om neuroendokrin buktumör (remittera direkt till mottagning med neuroendokrin kompetens (filterfunktion) utan provtagning).

Hudförändring kan ge misstanke om hudmelanom.

• Huvudvärk kan under vissa omständigheter ge välgrundad misstanke om hjärntumör.
• Recurrenspares ger välgrundad misstanke om lungcancer. Hos patienter med struma, även misstanke om sköldkörtelcancer.  
• Heshet, stämbandspares eller röstförändring hos patienter med struma kan ge misstanke om sköldkörtelcancer.
• Sväljsvårigheter kan ge misstanke enligt två vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se huvud- och halscancer och matstrups- och magsäckscancer.
• Obstruktion av vena cava superior ger välgrundad misstanke om lungcancer.
• Övriga symtom och fynd i huvud-halsregionen, se huvud- och halscancer. 
• Se även Luftvägssymtom.

• Huvud-halsregionen, se huvud- och halscancer.
• Sköldkörteln, se sköldkörtelcancer.
• Bröst eller armhåla, se bröstcancer.
• Förstorad lymfkörtel, se maligna lymfom/KLL.
• Mjälte: Palpabel mjälte kan ge misstanke om maligna lymfom/KLL.
• Övre delen av buken: Kan ge misstanke i tre vårdförlopp, med remiss till filterfunktion. Filterfunktionen är densamma oavsett vilket vårdförlopp du väljer. Se cancer i bukspottkörtel, gallblåsa eller lever samt buksarkom. För övriga buken, se buksarkom.
• Flanken, se njurcancer.

• Ljumsken, se peniscancer resp. vulvacancer.

• Resistens större än 5 cm ger välgrundad misstanke om mjukdelssarkom.
• Under muskelfascian (ej ruckbar vid spänd muskulatur), ger välgrundad misstanke om mjukdelssarkom oavsett storlek.
• Skelettet, se skelettsarkom.
• Prostata, se prostatacancer.
• Testikel, se testikelcancer. 

• AFP: Förhöjt värde som inte förklaras av leversjukdom ger välgrundad misstanke om testikelcancer.
• Beta-hCG: Förhöjt värde ger välgrundad misstanke om testikelcancer.
• Järnbristanemi utan annan uppenbar orsak ger välgrundad misstanke om tjock- och ändtarmscancer.
• Cyto- eller histopatologiska fynd utgör nästan alltid välgrundad misstanke om aktuell diagnos. Se respektive diagnosområde.
• Hematokrit (EFV): Förhöjt värde kan ge välgrundad misstanke om myeloproliferativ neoplasi, MPN
• Hemoglobin (Hb): Förhöjt värde kan ge välgrundad misstanke om myeloproliferativ neoplasi, MPN
• Hyperkalcemi kan ge misstanke om myelom. Se också allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.
• Hypogammaglobulinemi kan ge välgrundad misstanke om myelom tillsammans med symtom som tyder på myelom.

• Hypoglykemi hos icke-diabetiker utan annan uppenbar orsak kan ge misstanke om neuroendokrin buktumör.

• Koagulationsprover: Avvikande koagulationsprover i kombination med avvikande blodstatus ger välgrundad misstanke om akut leukemi.
• Lymfocytos i differentialräkning (> 10 x 109/L) ger välgrundad misstanke om maligna lymfom/KLL.
• M-komponent kan ge välgrundad misstanke om myelom eller lymfom/KLL.
• Monoklonala lätta kedjor i urinen >500 mg/dygn ger välgrundad misstanke om myelom.
• Omogna vita blodkroppar i perifert blod (t.ex. blaster eller promyelocyter) ger välgrundad misstanke om akut leukemi.
• PSA: Förhöjt PSA ger i vissa fall välgrundad misstanke om prostatacancer.
• S-FLC kvot > 100 ger välgrundad misstanke om myelom.
• SR: Hög SR kan ge misstanke om myelom. Se också allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.
• Trombocyter (TPK): Förhöjt värde kan ge välgrundad misstanke om myeloproliferativ neoplasi, MPN
• Se även anemi.
• Patologiska laboratorievärden utan uppenbar förklaring, t.ex. lågt blodvärde, förhöjt alkaliskt fosfatas, förhöjd sänka eller förhöjt kalcium, se allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

• Återkommande bakteriella luftvägsinfektioner kan ge misstanke om myelom.
• Pleuravätska utan annan uppenbar orsak kan ge misstanke om äggstockscancer.
• Övriga luftvägssymtom, se lungcancer.

• Se maligna lymfom/KLL. 
• Förstorad lymfkörtel i huvud-halsregionen, se även huvud- och halscancer.
• Förstorade lymfkörtlar i ljumskarna i kombination med vissa symtom från penis kan ge välgrundad misstanke om peniscancer.
• Knöl i ljumsken hos kvinnor över 40 år och hos immundefekta kvinnor oavsett ålder kan ge misstanke om vulvacancer.

• ”Metastasfynd som ger misstanke om lungcancer” ger välgrundad misstanke om lungcancer.
• Skelettmetastaser utan känd primärtumör ska hos män ge misstanke om prostatacancer.
• Övriga metastaser utan känd primärtumör ger välgrundad misstanke om CUP.

Se maligna lymfom/KLL.

• Polyneuropathi eller rhizopathi kan ge misstanke om myelom.
• Övriga neurologiska symtom, se hjärntumörer.

• Osteoporos hos män och premenopausala kvinnor kan ge misstanke om myelom.
• Palpabel resistens i skelettet kan ge misstanke om skelettsarkom.
• Patologiska frakturer kan ge välgrundad misstanke om skelettsarkom, men även misstanke om myelom.
• Skelettmetastaser utan känd primärtumör ska hos män ge misstanke om prostatacancer.

• Bäckensmärta (frekvent återkommande) kan ge misstanke om äggstockscancer.
• Ensidig svullnad, smärta eller vilovärk som kan härledas till skelettet kan ge misstanke om skelettsarkom.
• Skelettsmärta kan ge misstanke om prostatacancer men även om myelom, särskilt skelettsmärtor i rygg eller bröstkorg/revben. 

• Bröst- eller skuldersmärta utan annan förklaring kan ge misstanke om lungcancer.
• Bäcken- eller buksmärta (frekvent återkommande) kan ge misstanke om äggstockscancer.
• Ensidiga obehag eller smärtor i huvud-halsregionen kan ge misstanke om huvud- och halscancer.
• Huvudvärk kan under vissa omständigheter ge välgrundad misstanke om hjärntumör.
• Skelettsmärta kan ge misstanke om prostatacancer men även om myelom, särskilt skelettsmärtor i rygg eller bröstkorg/revben. Ensidig smärta eller vilovärk som kan härledas till skelettet kan ge misstanke om skelettsarkom.
• Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen kan ge misstanke om cancer i bukspottkörteln.
• Smärta i flanken kan ge misstanke om njurcancer.
• Övrig smärta, se allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

• Sår i huvud-halsregionen kan ge misstanke om huvud- och halscancer.
• Sår på bröstet kan ge misstanke om bröstcancer.
• Sår på penis kan ge misstanke om peniscancer.

• Nytillkommen trötthet och allmän sjukdomskänsla kan ge misstanke om akut leukemi.
• Se även allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

• Ihållande, vattniga eller avvikande flytningar kan ge misstanke om livmoderhalscancer eller livmoderkroppscancer. Åtgärden är densamma i bägge fallen (remiss till gynekolog – filterfunktion).
• Vaginal blödning i form av kontaktblödningar (t ex blödning vid samlag), postmenopausal blödning, upprepade blödningar under graviditet utan obstetrisk orsak kan ge misstanke om livmoderhalscancer. Postmenopausal blödning kan även ge misstanke om livmoderkroppscancer. Åtgärden är densamma i bägge fallen (remiss till gynekolog – filterfunktion).
• Nytillkomna menorragier/methrorragier hos pre-/perimenopausal kvinna kan ge misstanke om livmoderkroppscancer.

• Symtom eller fynd i vulva kan ge misstanke om vulvacancer: sår som inte läker, knöl, långvarig sveda eller klåda som inte svarar på behandling, misstanke om malignt melanom vid undersökning.

• Vissa symtom från penis kan ge misstanke om peniscancer. Symtom i kombination med förstorade lymfkörtlar i ljumskarna kan ge välgrundad misstanke om peniscancer.
• Förändring, smärta, obehag och liknande i testikel kan ge misstanke om testikelcancer. Knöl i testikel ger välgrundad misstanke om testikelcancer.
• Misstänkt bitestikelinflammation där symtomen kvarstår efter tre veckor trots behandling kan ge misstanke om testikelcancer.
• Nydebuterat varikocele som ej tömmer sig i liggande kan ge misstanke om njurcancer.

• Blod i urinen kan ge välgrundad misstanke om cancer i urinblåsan och övre urinvägarna. Det kan även ge misstanke om njurcancer.
• Njursvikt kan ge misstanke om myelom.
• Uni- eller bilateral hydronefros utan annan rimlig förklaring kan ge misstanke om livmoderhalscancer.
• Vattenkastningsbesvär hos män kan ge misstanke om prostatacancer.
• Ökade urinträngningar (frekvent återkommande) hos kvinnor kan ge misstanke om äggstockscancer.

Djup ventrombos i nedre extremiteterna utan annan uppenbar förklaring kan bl.a. ge misstanke om äggstockscancer.