Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Alarmsymtom i SVF

Anemi

Anemi kan i första hand ge misstanke i tre vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se myelommatstrups- och magsäckscancer och tjock- och ändtarmscancer. Se även allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

Anemi i kombination med avvikande mängd vita blodkroppar eller trombocytopeni ger välgrundad misstanke om akut leukemi.

Anala symtom

Aptitlöshet, mättnadskänsla, viktnedgång

Attacksymtom

Oförklarliga attacker av hjärtklappning, ångest och hypertoni (misstänkt feokromocytom) kan ge misstanke om neuroendokrin buktumör.

Buksymtom

  • Bäcken- eller buksmärta (frekvent återkommande) kan ge misstanke om äggstockscancer.
  • Nydiagnostiserad IBS hos kvinnor över 50 år kan ge misstanke om äggstockscancer.
  • Ändrade avföringsvanor hos patienter över 50 år kan ge misstanke om tjock- och ändtarmscancer. Ändrade avföringsvanor i kombination med anemi eller blod i avföringen ger stark misstanke och ska utredas inom SVF.
  • Ändrade avföringsmönster hos kvinnor kan också ge misstanke om äggstockscancer.
  • Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen kan ge misstanke om cancer i bukspottkörteln, särskilt i samband med relativt nydebuterad diabetes och/eller steatorré
  • Bestående diarréer, mer än 3 månader, utan annan uppenbar orsak kan ge misstanke om neuroendokrin buktumör.

  • Ökat bukomfång och/eller trycksymtom från buken kan ge misstanke om äggstockscancer.

Bukfynd

Blödning

Bröstsymtom

  • Se bröstcancer.
  • Nytillkommen bröstkörtelförstoring hos män utan annan uppenbar förklaring kan ge misstanke om testikelcancer.

Feber och infektioner

Flush

Flush utan annan uppenbar orsak kan ge misstanke om neuroendokrin buktumör.

Gulsot och gallstas

  • Gulsot ger misstanke i två vårdförlopp, med remiss till filterfunktion. Filterfunktionen är densamma oavsett vilket vårdförlopp du väljer och beskrivningen i primärvårdsversionen är en sammanslagning av tre vårdförlopp. Se cancer i bukspottkörtel, gallblåsa och lever.
  • Gallstas kan ge välgrundad misstanke i två vårdförlopp. Remittera till det vårdförlopp som du bedömer är mest relevant. Se cancer i bukspottkörtel, gallblåsa och lever.

Hjärta

Misstänkt carcinoid hjärtsjukdom (högersidig klaffsjukdom) kan ge misstanke om neuroendokrin buktumör (remittera direkt till mottagning med neuroendokrin kompetens (filterfunktion) utan provtagning).

Hud

Hudförändring kan ge misstanke om hudmelanom.

Huvud- och halssymtom

Knöl

Laborationsavvikelser

  • AFP: Förhöjt värde som inte förklaras av leversjukdom ger välgrundad misstanke om testikelcancer.
  • Beta-hCG: Förhöjt värde ger välgrundad misstanke om testikelcancer.
  • Blödningsanemi (dvs. järnbristanemi) som inte förklaras av standardanemiutredningutan annan uppenbar orsak ger välgrundad misstanke om tjock- och ändtarmscancer.
  • Cyto- eller histopatologiska fynd utgör nästan alltid välgrundad misstanke om aktuell diagnos. Se respektive diagnosområde.
  • Hyperkalcemi kan ge misstanke om myelom. Se också allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.
  • Hypogammaglobulinemi kan ge välgrundad misstanke om myelom tillsammans med symtom som tyder på myelom.
  • Hypoglykemi hos icke-diabetiker utan annan uppenbar orsak kan ge misstanke om neuroendokrin buktumör.

  • Koagulationsprover: Avvikande koagulationsprover i kombination med avvikande blodstatus ger välgrundad misstanke om akut leukemi.
  • Lymfocytos i differentialräkning (> 10 x 109/L) ger välgrundad misstanke om maligna lymfom/KLL.
  • M-komponent kan ge välgrundad misstanke om myelom eller lymfom/KLL.
  • Monoklonala lätta kedjor i urinen >500 mg/dygn ger välgrundad misstanke om myelom.
  • Omogna vita blodkroppar i perifert blod (t.ex. blaster eller promyelocyter) ger välgrundad misstanke om akut leukemi.
  • PSA: Förhöjt PSA ger i vissa fall välgrundad misstanke om prostatacancer.
  • S-FLC kvot > 100 ger välgrundad misstanke om myelom.
  • SR: Hög SR kan ge misstanke om myelom. Se också allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.
  • Se även anemi.
  • Patologiska laboratorievärden utan uppenbar förklaring, t.ex. lågt blodvärde, förhöjt alkaliskt fosfatas, förhöjd sänka eller förhöjt kalcium, se allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

Luftvägarna, symtom och fynd

  • Återkommande bakteriella luftvägsinfektioner kan ge misstanke om myelom.
  • Pleuravätska utan annan uppenbar orsak kan ge misstanke om äggstockscancer.
  • Övriga luftvägssymtom, se lungcancer.

Lymfkörtel, förstorad

  • Se maligna lymfom/KLL
  • Förstorad lymfkörtel i huvud-halsregionen, se även huvud- och halscancer.
  • Förstorade lymfkörtlar i ljumskarna i kombination med vissa symtom från penis kan ge välgrundad misstanke om peniscancer.
  • Knöl i ljumsken hos kvinnor över 40 år och hos immundefekta kvinnor oavsett ålder kan ge misstanke om vulvacancer.

Metastasfynd

  • ”Metastasfynd som ger misstanke om lungcancer” ger välgrundad misstanke om lungcancer.
  • Skelettmetastaser utan känd primärtumör ska hos män ge misstanke om prostatacancer.
  • Övriga metastaser utan känd primärtumör ger välgrundad misstanke om CUP.

Nattsvettningar

Neurologiska symtom

  • Polyneuropathi eller rhizopathi kan ge misstanke om myelom.
  • Övriga neurologiska symtom, se hjärntumörer.

Skelettfynd

  • Osteoporos hos män och premenopausala kvinnor kan ge misstanke om myelom.
  • Palpabel resistens i skelettet kan ge misstanke om skelettsarkom.
  • Patologiska frakturer kan ge välgrundad misstanke om skelettsarkom, men även misstanke om myelom.
  • Skelettmetastaser utan känd primärtumör ska hos män ge misstanke om prostatacancer.

Skelettsymtom

  • Bäckensmärta (frekvent återkommande) kan ge misstanke om äggstockscancer.
  • Ensidig svullnad eller vilovärk som kan härledas till skelettet kan ge misstanke om skelettsarkom.
  • Skelettsmärta kan ge misstanke om prostatacancer men även om myelom, särskilt skelettsmärtor i rygg eller bröstkorg/revben. Djup, bestående skelettsmärta utan annan uppenbar förklaring kan ge misstanke om skelettsarkom.

Smärta

Sår som inte läker

Trötthet och sjukdomskänsla

Underlivsfynd, symtom kvinnor

  • Ihållande, vattniga eller avvikande flytningar kan ge misstanke om livmoderhalscancer eller livmoderkroppscancer. Åtgärden är densamma i bägge fallen (remiss till gynekolog – filterfunktion).
  • Vaginal blödning i form av kontaktblödningar (t ex blödning vid samlag), postmenopausal blödning, upprepade blödningar under graviditet utan obstetrisk orsak kan ge misstanke om livmoderhalscancer. Postmenopausal blödning kan även ge misstanke om livmoderkroppscancer. Åtgärden är densamma i bägge fallen (remiss till gynekolog – filterfunktion).
  • Nytillkomna menorragier/methrorragier hos pre-/perimenopausal kvinna kan ge misstanke om livmoderkroppscancer.
  • Symtom eller fynd i vulva kan ge misstanke om vulvacancer: sår som inte läker, knöl, långvarig sveda eller klåda som inte svarar på behandling, misstanke om malignt melanom vid undersökning.

Underlivsfynd, symtom män

  • Vissa symtom från penis kan ge misstanke om peniscancer. Symtom i kombination med förstorade lymfkörtlar i ljumskarna kan ge välgrundad misstanke om peniscancer.
  • Förändring, smärta, obehag och liknande i testikel kan ge misstanke om testikelcancer. Knöl i testikel ger välgrundad misstanke om testikelcancer.
  • Misstänkt bitestikelinflammation där symtomen kvarstår efter tre veckor trots behandling kan ge misstanke om testikelcancer.
  • Nydebuterat varikocele som ej tömmer sig i liggande kan ge misstanke om njurcancer.

Urinvägarna

Ventrombos

Djup ventrombos i nedre extremiteterna utan annan uppenbar förklaring kan bl.a. ge misstanke om äggstockscancer.