Till sidinnehåll

Primär- och sekundärprevention

5.1

Levnadsvanor

Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården bör kunna hantera frågor som gäller levnadsvanor. Arbetet bör bygga på Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Se även Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor.

5.2

Yttre riskfaktorer

Det råder i dag enighet om att ultraviolett (UV) strålning är den viktigaste omgivningsfaktorn involverad i uppkomsten av melanom i huden 23. Solstrålning är den dominerande UV-källan. UV-strålning från både solen och solarier har klassificerats som en omgivningskarcinogen av WHO 3738. Expositionen samverkar med kända fenotypiska riskfaktorer som hudtyp, hårfärg, ögonfärg och antalet nevi. Även en genetisk predisposition har betydelse 39. De cellulära och biologiska effekterna av både UVA- och UVB-strålning som bidrar till canceruppkomst innefattar DNA-skador och mutationer, cellulär tillväxtstimulering, stört immunsystem och inflammation.

Det är ännu inte kartlagt hur stor den relativa betydelsen av dessa olika effekter av UV-strålningen är för den slutliga melanomuppkomsten. Moderna försök i modellsystem talar för att UVA har en större betydelse för melanom än man tidigare antagit 24.

Orsakssambandet med UV-strålning saknas när det gäller mukosala melanom och är oklart för uveala melanom.

5.3

Primärprevention

Rekommendationer

  • Individuellt anpassade solskyddsråd kan ges baserade på Strålsäkerhetsmyndighetens råd.
  • Användning av solarier i kosmetiskt syfte avråds (användning av solarier är inte tillåtet för individer under 18 år).
  • D-vitaminfrågan bör inte påverka strävan efter att minska UV-exponeringen i befolkningen.

Solexponering utgör en riskfaktor för melanom i alla åldersgrupper, men tycks vara särskilt uttalad för barn och unga 40.

Man har i Sverige också visat att solexponering i barndomen är relaterad till utvecklingen av melanocytära nevi 4142. Samtidigt vet man att ett stort antal nevi är en riskfaktor för melanom 43.

Ett flertal studier visar att svenskar solar mycket med avsikt att bli bruna, och även solar mer och har ett mer solbrunt skönhetsideal än andra nationaliteter 44. Svenskar skyddar sig även i mindre utsträckning och bränner sig oftare i solen än andra nationaliteter 45. Det finns därför all anledning att påverka människors solvanor så att de beter sig på ett mindre riskabelt sätt.

Strålsäkerhetsmyndigheten har ansvar för UV-prevention i Sverige med solråd via sin hemsida. Solarieanvändning (10 gånger per år) ger en kraftig riskökning för melanom, speciellt hos unga kvinnor 46. För barn/ungdomar under 18 år är det förbud mot solariesolande. Strålsäkerhetsmyndigheten avråder även i synnerhet personer med ljus och känslig hud och personer som har många eller stora nevi att sola solarium. Åtgärder för att minska UV-exponering är av särskilt stor betydelse för genetiskt predisponerade individer.

Rådgivning för att minska UV-exponering bör informera om risker, såsom tidpunkt på dagen, tid i solen, kläder som skydd, användning av solskyddsmedel, och att undvika brännskador och solarieanvändning 4748.

UV-index är ett mått på hur stark solens UV-strålning är: ju högre värde, desto starkare strålning. Strålsäkerhetsmyndigheten tillhandahåller en webbtjänst, Min Soltid, den hjälper dig att uppskatta hur länge du kan stanna i solen utan att bränna dig. På 1177.se finns tydliga råd för hur man ska skydda sig mot solen.

5.4

Sekundärprevention

Rekommendationer

  • Tidig diagnos av melanom är avgörande för prognosen i sjukdomen. Därför bör:
  • möjligheter ges att få misstänkta hudförändringar undersökta
  • högriskgrupper undervisas i självundersökning.

Det är av största betydelse att tidigt uppmärksamma hudförändringar och att söka medicinsk bedömning av dessa i ett tidigt skede 49.

God tillgänglighet i sjukvården är viktig för att underlätta för de patienter som vill söka för en misstänkt hudförändring. Se även avsnitt 6.4 om SVF.

5.5

Screening

Det finns i dagsläget inte evidens för populationsbaserad melanomscreening i hela befolkningen (dvs. screening av individer utan symtom). Det pågår inte heller några studier med denna frågeställning i Sverige. Det finns däremot evidens för att individer med hög risk för melanom har nytta av hudundersökningar 3050.

För hudundersökning och uppföljning av högriskindivider med familjär/ärftlig predisposition, se Bilaga 1 Handläggning av individer inom familjer med familjärt melanom.