Egenvård
Levnadsvanor
Patientens levnadsvanor (tobaksbruk, alkoholbruk, fysisk aktivitet och matvanor) samt nutritionsstatus bör identifieras och bedömas regelbundet från diagnosbeskedet till uppföljning.
I bedömningen bör ingå om patientens ohälsosamma levnadsvanor har betydelse för behandlingen, exempelvis negativ effekt eller interaktion med medicinsk eller kirurgisk behandling. I bedömningen bör också ingå om stöd att förändra levnadsvanorna kan utgöra en del av behandling och rehabilitering samt om levnadsvanorna innebär en risk för återinsjuknande eller insjuknande i andra sjukdomar.
Patientens levnadsvanor och åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor bör dokumenteras i patientens journal enligt gällande rutin för dokumentation av levnadsvanor i respektive region.
Se även det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering och information om levnadsvanor i 1177 för vårdpersonal.
Nationella riktlinjer
Socialstyrelsens nationella riktlinjer: Ohälsosamma levnadsvanor är användbara även under cancerbehandlingen. De innehåller kunskaps- och beslutsstöd i mötet med patienten och rekommenderar olika typer av rådgivning. För specifik patientinformation vid MPN, se Bilaga 2.
Rökning
Om patienten är rökare bör en kontaktsjuksköterska eller annan motsvarande vårdkontakt informera om rökningens negativa effekter och hänvisa patienten till rökavvänjning via primärvården eller den specialiserade vården som kan ge hjälp med rökstopp 260261262263264265266. Patienterna kan också ringa den nationella Sluta röka-linjen 020-84 00 00, eller besöka webbplatsen https://www.slutarokalinjen.se.
En internetbaserad undersökning har med hjälp av MPN-SAF-rapporter från 425 MPN-patienter funnit att rökning kan vara associerad med en högre förekomst och svårighetsgrad av MPN-relaterade symtom vilket kan anföras som ett ytterligare skäl till att patienter med MPN ska informeras om vikten av att sluta röka 267.
Komplementär och alternativ medicin
Kontaktsjuksköterskan bör informera patienten om att komplementär och alternativ medicin kan påverka effekterna av cancerläkemedel. För mer information, se cancercentrum.se.
Fysisk aktivitet
Alla patienter bör i samband med diagnos och behandling informeras om betydelsen av fysisk aktivitet. Underlaget för fysisk aktivitet vid MPN specifikt är sparsamt men intresse för ämnet är växande och antalet publikationer ökar 256268.
Det är viktigt att patienterna är så fysiskt aktiva som de egna förutsättningarna tillåter – lite aktivitet är bättre än ingen aktivitet. Den fysiska aktiviteten bör om möjligt spridas ut över flera av veckans dagar och innefatta både styrka och kondition.
Det har visat sig att fysiskt aktiva patienter klarar sin behandling bättre och får mindre besvär av biverkningar. Det som framför allt har studerats och som förbättras av fysisk aktivitet är fatigue, depression och hälsorelaterad livskvalitet. Fysisk aktivitet på recept (FaR) kan vara ett användbart hjälpmedel.
Matvanor
Det finns hittills inga evidens för att kosten skulle kunna påverka risken av att utveckla MPN eller påverka prognos vid MPN. En amerikansk prospektiv studie, NUTRIENT Trial (NUTRional Intervention among my Eloproliferative Neoplasms Trial) 269 har undersökt om medelhavskost kan ha en inverkan på symtombördan vid MPN 270.
Matvanor vid kardiovaskulära riskfaktorer
Patienter med MPN löper högre risk att drabbas av en trombotisk händelse, se avsnitt 10.1.1 Incidens och prevalens. Mat med högt kolesterolvärde ökar risken för kardiovaskulära komplikationer.
Hälsosamma matvanor minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar enligt forskning (www.hjart-lungfonden.se). För att minska risken för kardiovaskulära komplikationer bör varierade matvanor tillämpas. Det innebär en ökad mängd grönsaker, frukt och fullkorn, val av nyttiga matfetter, fisk- och skaldjur, minska intaget av rött kött och chark samt socker och salt (livsmedelverket .se)