Kvalitetsuppföljning

Registret samlar huvuddelen av sina data genom tät och regelbunden inrapportering från laboratorier inom klinisk cytologi, patologi och mikrobiologi, samt i förekommande fall från kallelsesystem till screeningundersökningar som ligger utanför labsystemen. Vissa avgränsade data behöver rapporteras in direkt från kvinnosjukvården genom ett särskilt webbgränssnitt eller en pappersblankett. Uppgifter hämtas in med regelbundna enkäter till regioner och vårdgivare, framför allt de som rör strukturmått. Deltagar- eller patientrelaterade utfallsmått insamlas via enkätverktyg. För att underlätta för laboratorierna och öka säkerheten kommer data att samlas in samlat för båda delregistren för de regioner som är anslutna till processregistret, och processregistret ansvarar då för att samla in data till bägge delregistren.

Ett arbete har pågått för att kunna överföra kallelsegrundade data mellan regioner via tjänsteplattform enligt GDPR. Regionernas kallelseprogram måste kopplas upp mot tjänsteplattformen för att de ska kunna överföra och ta emot data. Dataöverföring kan hanteras via processregistret om regionen så önskar.

Uppkopplingen mot tjänsteplattformen återstår att testa och implementera. Detta betyder att i dagsläget följer inte kallelsegrundande data inklusive tillhörighet till kontrollfilerna med när en kvinna flyttar till en annan region. Sådana data finns inte heller tillgängliga när en kvinna provtar sig i annan region än hemregionen.

Databasen i processregistret genererar en patientöversikt som kan nås av behörig vårdpersonal i anslutna regioner. Åtkomst, samtycke från screenade kvinnor och patienter samt spärrning av uppgifter följer patientdatalagen.

Det finns en rutin för att utplåna (anonymisera) uppgifter från kvalitetsregistret för de kvinnor som så önskar. Kvinnorna informeras via kallelser om rätten att delta och avstå från att delta i kvalitetsregistret. De får också information om möjligheten att avstå från att delta i endast ett av delregistren. Kallelsen innehåller även information om sammanhållen journalföring som är grunden för patientöversikten, och som kvinnor kan lämna samtycke till vid provtagningen.

En nationellt framtagen affisch (”Viktigt att känna till vid gynekologisk cellprovtagning och behandling”) bör användas i väntrummet på de mottagningar där cellprov tas, för att informera om det ovanstående.

Registret producerar en årlig rapport med data som återkoppling till regionen. Regioner som är anslutna till processregistret får data för kommuner på mottagningsnivå, och vissa data i större kommuner ges på församlings- eller distriktsnivå samt om så önskas på vårdgivarnivå. Kvalitetsregistret presenterar data i olika sammanhang i samband med publikationen av den årliga rapporten.

Alla data från och med mottagningsnivå och uppåt är öppna. Individdata (kolposkopister, provtagare, operatörer) finns tillgängliga för chefer och de aktuella individerna.

Regioner, vårdinrättningar och uppgiftslämnare har alltid rätt att ta del av sina egna data. En allmän princip är att data i det nationella kvalitetsregistret ska vara tillgängliga för all användning som är relaterad till livmoderhalscancerprevention, förutsatt att mottagaren har de tillstånd för dataåtkomst som krävs. Uttag som inte är regionernas egna datauttag ska beslutas av styrgruppen. Beslutet kan fattas via en e-postförfrågan, men vid invändningar hänskjuts frågan till ett styrgruppsmöte.

De inrapporterande regionerna ska vara representerade i styrgruppen så att de har möjlighet att ge synpunkter.

En väsentlig del av kvalitetsarbetet är så kallad audit (kvalitetsrevision), det vill säga att man undersöker om uppkomst av fall av livmoderhalscancer kan tillskrivas brister i följsamhet till screeningprogrammets vårdkedja (screeninghistorik för fall av livmoderhalscancer i jämförelse med populationsbaserade kontrollkvinnor). Sådana audits bör utföras årligen och i enlighet med en nationellt standardiserad metodbeskrivning, som utarbetas av NACx. NKCx samordnar, genomför statistiska analyser och rapporterar auditen. Rapportering sker i samverkan med regionala processägare eller processledare och lokalt ansvariga som bidrar till att samla data och återför resultat till vården lokalt. Regionala resultat rapporteras in till NKCx, som har att årligen sammanställa dessa i en årsrapport, förbereda förslag på förbättringsåtgärder baserade på audit-data och evidens, samt presentera dessa för den nationella arbetsgruppen för livmoderhalscancerprevention (NACx). Laboratorierna bör också delta i regelbundna standardiserade audits av verksamhetens kvalitet.

Styrgruppen bildades genom en sammanslagning av styrgruppen för det nationella kvalitetsregistret för gynekologisk cellprovskontroll och den nationella arbetsgruppen för livmoderhalscancerprevention som utsetts av Regionala cancercentrum i samverkan.

Styrgruppen ska ha representation från de olika sjukvårdsregionerna i Sverige samt innehålla den kompetens och erfarenhet av de olika delar av livmoderhalscancerpreventionen som krävs för att samla in och analysera de registerdata som behövs för att vidmakthålla och utveckla ett starkt, välorganiserat preventionsprogram. När nya medlemmar ska väljas in i styrgruppen behöver bägge registerhållarna vara överens i ärendet. Medlemmarna i Regionala cancercentrum i samverkans nationella arbetsgrupp bör som praxis ingå i styrgruppen. Ordförande utses av gruppen.

Expertgruppen ingår i registrets ledning och består av sakkunniga experter inom gynekologi, mödrahälsovård, klinisk cytologi, klinisk patologi, kallelseverksamhet för screening, klinisk virologi och epidemiologi.

Expertgruppens medlemmar är förankrade inom sina respektive professioner och specialistföreningar. Expertgruppen är gemensam med det offentligt ägda kvalitetssäkringsinstitutet Equalis och har bland annat i uppdrag att ta fram förslag på kvalitetsindikatorer, målvärden och registervariabler samt medverka vid analys och återförande av data.

Processregistret ligger på INCA-plattformen. Analysregistret drivs av Karolinska Institutet på uppdrag av Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Regionerna har tillgång till inlevererade data. De kan ansluta sig till processregistret och kan då få kontinuerlig återkoppling samt processdata för rapportering till specifika kvalitetssystem. Varje region ansvarar för att data är korrekta så långt det är görligt samt för att distribuera kvalitetsrapporten och rätta fel i lokala databaser. Regionerna ansvarar också för behörighetssystem som reglerar tillgången till individuella patientdata.