Till sidinnehåll

Kvalitetsuppföljning

Sammanfattning och rekommendationer:

  • Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention (NKCx) ansvarar för att ge underlag för uppföljning av vårdprogrammet.
  • Förutom att årligen sammanfatta kvaliteten på och effekten av programmet så har registret ett flertal ytterligare uppgifter (specificerade nedan), som att tillhandahålla nationella data för kvalitetsarbete, utvecklingsarbete och forskning, samt att främja nationell samordning inom detta.
  • Registret monitorerar vårdprocesserna inom livmoderhalscancerprevention på nationell, regional och lokal nivå, återkopplar till verksamheten och ger underlag för kvalitets- och utvecklingsarbete inom kvinnosjukvården, laboratorieverksamheterna, regionernas organisering av screening och inom mödrahälsovård.
  • NKCx – processregistret (Cytburken) genererar en patientöversikt som är stöd för verksamheterna och tillgängliggör uppgifter om deltagande i Kontrollfil efter behandling eller utläkning (KEB-U) för de regioner som rapporterar in KEB-U.
  • NKCx – analys har uppdraget att för hela landet årligen rapportera utfallet av programmets kvalitetsindikatorer, i enlighet med de 13 kvalitetsindikatorer som är definierade av Socialstyrelsen, samt följer ytterligare indikatorer definierade av NACx och nationella expertgruppen. 
  • Det åligger också NKCx – analys att delta i internationaliseringsarbete inom kvalitetsindikatorer och årligen rapportera svenska data om detta enligt internationella definitioner. 
  • Det bör ingå i uppdraget för samtliga enheter inom landet som omfattas av programmet (t.ex. genom att utföra screeninganalyser, utfärda kallelse, ta prov eller utreda, behandla och följa upp kvinnor med avvikande prov) att delta i det nationella kvalitetsarbetet samt rapportera data till NKCx, och i förekommande fall som en del av sin ackreditering.
  • Årlig genomgång över möjliga processrelaterade orsaker till inträffade fall av livmoderhalscancer (så kallad revision eller Audit) bör utföras i enlighet med nationell standardiserad metodbeskrivning. 
24.1

Bakgrund

Kvalitetsregistret NKCx är en förutsättning för att kunna uppfylla såväl EU:s och Socialstyrelsens rekommendationer om organiserad screening, som för att kunna uppfylla intentionen om att Sveriges kvinnor ska kunna erbjudas en så god cancerprevention som möjligt. 

Sverige var ett av de första länderna i världen som övergick till screening huvudsakligen baserad på cellprover med primär HPV-analys. Denna övergång byggde på vetenskaplig evidens från randomiserade studier, men behöver monitoreras noggrant eftersom följsamhet till programmet, dess hälsovinster och dess möjliga negativa effekter kan skilja sig mellan forskningsstudier och det verkligen utförda programmet. Flera detaljåtgärder som rekommenderas i detta vårdprogram bygger på svagare evidens, och i vissa fall endast på professionell konsensus. Detta ställer än större krav på monitorering och kvalitetssäkring av program och processer.

24.2

Kvalitetsregistrets syfte

Registrets övergripande syfte är att kontinuerligt och fortlöpande förbättra arbetet mot livmoderhalscancer genom att utvärdera och samordna insatser som minskar insjuknande och dödlighet i livmoderhalscancer samt minskar negativa bieffekter av förebyggande interventioner.

Registrets mål finns beskriven i dess stadgar.

24.3

Verksamhet

24.3.1

Datainsamling

Registret samlar huvuddelen av sina data genom tät och regelbunden inrapportering från laboratorier inom klinisk cytologi, patologi och mikrobiologi, samt i förekommande fall data från kallelsesystem till screeningundersökningar som ligger utanför dessa. Vissa avgränsade data behöver rapporteras in direkt från kvinnosjukvården genom särskilt webbgränssnitt eller pappersblankett. Uppgifter, framför allt relaterade till strukturmått, hämtas in med regelbundna enkäter till regioner och vårdgivare. Deltagar- eller patientrelaterade utfallsmått insamlas via enkätverktyg. För att underlätta för laboratorierna och öka säkerheten kommer datainsamling att ske samlat för båda delregistren för de regioner som är anslutna till Processregistret, med Processregistret som ansvarigt för att insamlingen av data till bägge delregistren. 

24.3.2

Kallelsedata – nationell integration

Ett arbete har pågått för att kunna överföra kallelsegrundade data mellan regioner via tjänsteplattform enligt GDPR. Regionernas kallelseprogram måste kopplas upp mot tjänsteplattformen för att kunna överföra och ta emot data. Dataöverföring kan hanteras via Processregistret om regionen så önskar. Uppkoppling mot tjänsteplattformen återstår att testa och implementera. Detta betyder att kallelsegrundande data inklusive tillhörighet till kontrollfilerna inte följer med när en kvinna flyttar. Sådana data finns inte heller tillgänglig när en kvinna provtar sig i annan region än hemregionen. 

24.3.3

Patientöversikt – senaste prov

Databasen i Processregistret genererar en patientöversikt som kan nås av behörig vårdpersonal i anslutna regioner. Åtkomst, samtycke från screenade kvinnor och patienter samt spärrning av uppgifter följer patientdatalagen.

Rutin finns för att utplåna (anonymisera) uppgifter från kvalitetsregistret för de kvinnor som så önskar. Kvinnorna informeras via kallelser om sina rättigheter att delta och avstå från deltagande i kvalitetsregistret. Information lämnas också om möjligheten att avstå från deltagande i endast ett av delregistren. Dessutom lämnas information på kallelsen om sammanhållen journalföring som är grunden för patientöversikten, och som kvinnor kan lämna samtycke till vid provtagningen.

En nationellt framtagen affisch (”Viktigt att känna till vid gynekologisk cellprovtagning och behandling”) bör användas i väntrum på mottagningar där cellprov tas för att informera om ovanstående.

24.3.4

Återkoppling

Registret producerar en årlig rapport med återförande av data till regionen. Region anslutna till Processregistret får data för kommuner på mottagningsnivå och för vissa data i större kommuner på församlings- eller distriktsnivå samt om så önskas på vårdgivarnivå. Kvalitetsregistret presenterar data i olika sammanhang i samband med publikationen av den årliga rapporten.

24.3.5

Öppenhet

Alla data från och med mottagningsnivå och uppåt är öppna. Individdata (kolposkopister, provtagare, operatörer) står till förfogande för chefer och individer.

24.3.6

Rätt till datauttag och beslutsgång vid datauttag

Regioner, vårdinrättningar och uppgiftslämnare har alltid rätt att ta del av sina egna data. Som en allmän princip gäller att nationella kvalitetsregistrets data ska vara tillgängliga för all användning relaterad till livmoderhalscancerprevention, förutsatt att vederbörliga tillstånd för dataåtkomst finns. Förutom regionernas egna datauttag ska uttag beslutas av styrgruppen. Sådant beslut kan fattas via e-postförfrågan. Vid invändningar hänskjuts frågan till möte med styrgruppen. Inrapporterande regioner ska vara representerade i styrgruppen så att de har möjlighet att ge synpunkter.

24.3.7

Årlig audit (kvalitetsrevision) av livmoderhalscancerfall

En väsentlig del av kvalitetsarbetet är så kallad audit (kvalitetsrevision), det vill säga att man undersöker om uppkomst av fall av livmoderhalscancer kan tillskrivas brister i följsamhet till screeningprogrammets vårdkedja (screeninghistorik för fall av livmoderhalscancer i jämförelse med populationsbaserade kontrollkvinnor). Sådana audits bör utföras årligen och i enlighet med en nationellt standardiserad metodbeskrivning, som utarbetas av NACx. NKCx samordnar, genomför statistiska analyser och rapporterar auditen. Rapportering sker i samverkan med regionala processägare eller processledare och lokalt ansvariga som bidrar till att samla data och återför resultat till vården lokalt. Regionala resultat rapporteras in till NKCx, som har att årligen sammanställa dessa i en årsrapport, förbereda förslag på förbättringsåtgärder baserade på audit-data och evidens, samt presentera dessa för den nationella arbetsgruppen för livmoderhalscancerprevention (NACx). Laboratorierna bör också delta i regelbundna standardiserade audits av verksamhetens kvalitet.

24.4

24.4 Årlig audit (kvalitetsrevision) av livmoderhalscancerfall

En väsentlig del av kvalitetsarbetet är så kallad audit (kvalitetsrevision), det vill säga att man undersöker om uppkomst av fall av livmoderhalscancer kan tillskrivas brister i följsamhet till screeningprogrammets vårdkedja (screeninghistorik för fall av livmoderhalscancer i jämförelse med populationsbaserade kontrollkvinnor). Sådana audits bör utföras årligen och i enlighet med en nationellt standardiserad metodbeskrivning, som utarbetas av NACx. NKCx samordnar, genomför statistiska analyser och rapporterar auditen. Rapportering sker i samverkan med regionala processägare eller processledare och lokalt ansvariga som bidrar till att samla data och återför resultat till vården lokalt. Regionala resultat rapporteras in till NKCx, som har att årligen sammanställa dessa i en årsrapport, förbereda förslag på förbättringsåtgärder baserade på audit-data och evidens, samt presentera dessa för den nationella arbetsgruppen för livmoderhalscancerprevention (NACx). Laboratorierna bör också delta i regelbundna standardiserade audits av verksamhetens kvalitet.

24.5

Organisation

24.5.1

Styrgrupp

Styrgruppen bildades genom en sammanslagning av styrgruppen för det nationella kvalitetsregistret för gynekologisk cellprovskontroll och den nationella arbetsgruppen för livmoderhalscancerprevention som utsetts av Regionala cancercentrum i samverkan. 

Styrgruppen ska ha representation från de olika sjukvårdsregionerna i Sverige samt innehålla den kompetens och erfarenhet av de olika delar av livmoderhalscancerpreventionen som krävs för att insamla och analysera de registerdata som behövs för att vidmakthålla och utveckla ett starkt, välorganiserat preventionsprogram. Vid inval av nya medlemmar i styrgruppen gäller att bägge registerhållarna ska vara överens i ärendet. Medlemmarna i Regionala cancercentrum i samverkans nationella arbetsgrupp bör som praxis ingå i styrgruppen. Ordförande utses av gruppen.

24.5.2

Expertgrupp

Expertgruppen ingår i registrets ledning och består av sakkunniga experter inom gynekologi, mödrahälsovård, klinisk cytologi, klinisk patologi, kallelseverksamhet för screening, klinisk virologi och epidemiologi. Expertgruppens medlemmar är förankrade inom respektive profession och specialistförening. Expertgruppen är gemensam med det offentligt ägda kvalitetssäkringsinstitutet Equalis och har bland annat i uppdrag att ta fram förslag på kvalitetsindikatorer, målvärden och registervariabler samt medverka vid analys och återförande av data.

24.5.3

Drift

Ett arbete pågår att flytta över Processregistret till INCA-plattformen, detta beräknas vara klart under 2023. Drift av Analysregistret sker vid Karolinska institutet på uppdrag av Karolinska universitetssjukhuset - Huddinge, Stockholm.

24.5.4

Regionernas delaktighet och ansvar

Regionerna har tillgång till inlevererade data. Regionerna kan ansluta sig till Processregistret och kan då förvänta sig kontinuerlig återkoppling samt processdata för rapportering till specifika kvalitetssystem. Respektive region ansvarar för att data är korrekta så långt det är görligt. Regionerna ansvarar för distribution av kvalitetsrapport och rättning av fel i lokala databaser. För tillgång till individuella patientdata ansvarar regionerna för behörighetssystem.

Förutom de kvalitetsparametrar som redovisas i bilagor så finns ytterligare kvalitetskrav som redovisas i respektive kapitel. Exempel:

  • krav på barnmorskor som tar screeningprover
  • krav på kolposkopister
  • krav på läkare som behandlar dysplasi.
24.6

Kvalitetsindikatorer

Socialstyrelsens indikatorer och de indikatorer som gemensamt tagits fram av Nationella arbetsgruppen, Nationella expertgruppens och Nationella kvalitetsregistret finns listade i bilaga 11 Förteckning kvalitetsindikatorer.