Kvalitetsuppföljning
Sammanfattning och rekommendationer
- Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention (NKCx) ansvarar för att ge underlag för uppföljningar av livmoderhalscancerscreeningens kvalitetsindikatorer.
- Registret gör årliga sammanfattningar av vårdprogrammets kvalitet och effekt, men ska bland annat också tillhandahålla nationella data för kvalitetsarbete, utvecklingsarbete och forskning, samt främja nationell samordning inom detta.
- Registret monitorerar vårdprocesserna inom livmoderhalscancerprevention på nationell, regional och lokal nivå, återkopplar till verksamheterna och ger underlag för kvalitets- och utvecklingsarbete inom kvinnosjukvården, laboratorieverksamheterna och mödrahälsovården samt regionernas organisering av screening.
- Processregistret (NPCx) genererar en patientöversikt till stöd för verksamheterna och tillgängliggör uppgifter om deltagande i Kontrollfil efter behandling eller utläkning för de regioner som rapporterar in till kontrollfilen.
- Analysregistret (NKCx) gör varje år en nationell rapport om utfallet av vårdprogrammets kvalitetsindikatorer, i enlighet med de 13 kvalitetsindikatorer som är definierade av Socialstyrelsen, och följer ytterligare indikatorer som definieras av NACx och nationella expertgruppen.
- NKCx styrgrupp ska också delta i internationaliseringsarbete inom kvalitetsindikatorer och årligen rapportera svenska data om detta enligt internationella definitioner.
- Alla enheter i landet som omfattas av vårdprogrammet (t.ex. genom att utföra screeninganalyser, utfärda kallelse, ta prov eller utreda, behandla och följa upp kvinnor med avvikande prov) bör delta i det nationella kvalitetsarbetet och rapportera data till NKCx, i förekommande fall som en del av sin ackreditering.
- Årlig genomgång över möjliga processrelaterade orsaker till inträffade fall av livmoderhalscancer (så kallad revision eller audit) bör utföras i enlighet med nationell standardiserad metodbeskrivning.
Bakgrund
Kvalitetsregistret NKCx är en förutsättning för att kunna uppfylla såväl EU:s och Socialstyrelsens rekommendationer om organiserad screening, som intentionen om att Sveriges kvinnor ska kunna erbjudas en så god cancerprevention som möjligt.
Sverige var ett av de första länderna i världen som övergick till screening som huvudsakligen är baserad på cellprover med primär HPV-analys. Denna övergång byggde på vetenskaplig evidens från randomiserade studier, men behöver monitoreras noggrant eftersom följsamheten till vårdprogrammet, hälsovinsterna och de möjliga negativa effekterna kan skilja sig åt mellan forskningsstudier och det faktiska utförandet. Flera detaljåtgärder som rekommenderas i detta vårdprogram bygger på svagare evidens, och i vissa fall endast på professionell konsensus. Detta ställer än större krav på att monitorera och kvalitetssäkra program och processer.
Kvalitetsregistrets syfte
Registrets övergripande syfte är att kontinuerligt och fortlöpande förbättra arbetet mot livmoderhalscancer genom att utvärdera och samordna insatser som minskar insjuknande och dödlighet i livmoderhalscancer samt minskar negativa bieffekter av förebyggande interventioner.
Registrets mål finns beskrivna i dess stadgar; se registrets webbsida på cancercentrum.se.
Verksamhet
Datainsamling
Registret samlar huvuddelen av sina data genom tät och regelbunden inrapportering från laboratorier inom klinisk cytologi, patologi och mikrobiologi, samt i förekommande fall från kallelsesystem till screeningundersökningar som ligger utanför labsystemen. Vissa avgränsade data behöver rapporteras in direkt från kvinnosjukvården genom ett särskilt webbgränssnitt eller en pappersblankett. Uppgifter hämtas in med regelbundna enkäter till regioner och vårdgivare, framför allt de som rör strukturmått. Deltagar- eller patientrelaterade utfallsmått insamlas via enkätverktyg. För att underlätta för laboratorierna och öka säkerheten kommer data att samlas in samlat för båda delregistren för de regioner som är anslutna till processregistret, och processregistret ansvarar då för att samla in data till bägge delregistren.
Kallelsedata – nationell integration
Ett arbete har pågått för att kunna överföra kallelsegrundade data mellan regioner via tjänsteplattform enligt GDPR. Regionernas kallelseprogram måste kopplas upp mot tjänsteplattformen för att de ska kunna överföra och ta emot data. Dataöverföring kan hanteras via processregistret om regionen så önskar.
Uppkopplingen mot tjänsteplattformen återstår att testa och implementera. Detta betyder att i dagsläget följer inte kallelsegrundande data inklusive tillhörighet till kontrollfilerna med när en kvinna flyttar till en annan region. Sådana data finns inte heller tillgängliga när en kvinna provtar sig i annan region än hemregionen.
Patientöversikt – senaste prov
Databasen i processregistret genererar en patientöversikt som kan nås av behörig vårdpersonal i anslutna regioner. Åtkomst, samtycke från screenade kvinnor och patienter samt spärrning av uppgifter följer patientdatalagen.
Det finns en rutin för att utplåna (anonymisera) uppgifter från kvalitetsregistret för de kvinnor som så önskar. Kvinnorna informeras via kallelser om rätten att delta och avstå från att delta i kvalitetsregistret. De får också information om möjligheten att avstå från att delta i endast ett av delregistren. Kallelsen innehåller även information om sammanhållen journalföring som är grunden för patientöversikten, och som kvinnor kan lämna samtycke till vid provtagningen.
En nationellt framtagen affisch (”Viktigt att känna till vid gynekologisk cellprovtagning och behandling”) bör användas i väntrummet på de mottagningar där cellprov tas, för att informera om det ovanstående.
Återkoppling
Registret producerar en årlig rapport med data som återkoppling till regionen. Regioner som är anslutna till processregistret får data för kommuner på mottagningsnivå, och vissa data i större kommuner ges på församlings- eller distriktsnivå samt om så önskas på vårdgivarnivå. Kvalitetsregistret presenterar data i olika sammanhang i samband med publikationen av den årliga rapporten.
Öppenhet
Alla data från och med mottagningsnivå och uppåt är öppna. Individdata (kolposkopister, provtagare, operatörer) finns tillgängliga för chefer och de aktuella individerna.
Rätt till datauttag och beslutsgång vid datauttag
Regioner, vårdinrättningar och uppgiftslämnare har alltid rätt att ta del av sina egna data. En allmän princip är att data i det nationella kvalitetsregistret ska vara tillgängliga för all användning som är relaterad till livmoderhalscancerprevention, förutsatt att mottagaren har de tillstånd för dataåtkomst som krävs. Uttag som inte är regionernas egna datauttag ska beslutas av styrgruppen. Beslutet kan fattas via en e-postförfrågan, men vid invändningar hänskjuts frågan till ett styrgruppsmöte.
De inrapporterande regionerna ska vara representerade i styrgruppen så att de har möjlighet att ge synpunkter.
X
En väsentlig del av kvalitetsarbetet är så kallad audit (kvalitetsrevision), det vill säga att man undersöker om uppkomst av fall av livmoderhalscancer kan tillskrivas brister i följsamhet till screeningprogrammets vårdkedja (screeninghistorik för fall av livmoderhalscancer i jämförelse med populationsbaserade kontrollkvinnor). Sådana audits bör utföras årligen och i enlighet med en nationellt standardiserad metodbeskrivning, som utarbetas av NACx. NKCx samordnar, genomför statistiska analyser och rapporterar auditen. Rapportering sker i samverkan med regionala processägare eller processledare och lokalt ansvariga som bidrar till att samla data och återför resultat till vården lokalt. Regionala resultat rapporteras in till NKCx, som har att årligen sammanställa dessa i en årsrapport, förbereda förslag på förbättringsåtgärder baserade på audit-data och evidens, samt presentera dessa för den nationella arbetsgruppen för livmoderhalscancerprevention (NACx). Laboratorierna bör också delta i regelbundna standardiserade audits av verksamhetens kvalitet.
Årlig audit (kvalitetsrevision) av livmoderhalscancerfall
En väsentlig del av kvalitetsarbetet är så kallad audit (kvalitetsrevision), som innebär att man undersöker om uppkomna fall av livmoderhalscancer beror på bristande följsamhet till screeningprogrammets vårdkedja (screeninghistorik för fall av livmoderhalscancer i jämförelse med populationsbaserade kontrollkvinnor). Sådana audits bör utföras årligen och i enlighet med en nationellt standardiserad metodbeskrivning, som den nationella arbetsgruppen för livmoderhalscancerprevention (NACx) har tagit fram. Det nationella kvalitetsregistret NKCx samordnar auditen, gör statistiska analyser och återför resultat till vården lokalt. Rapportering sker i samverkan med regionala processägare eller processledare och lokalt ansvariga som bidrar till att samla data och återföra resultat till lokala vårdenheter. Regionala resultat rapporteras in till NKCx, som varje år sammanställer dem i en årsrapport, förbereder förslag på förbättringsåtgärder baserade på audit-data och evidens, och presenterar förslagen för NACx. Laboratorierna bör också delta i regelbundna standardiserade audits av sina verksamhetens kvalitet 133.
Organisation
Styrgrupp
Styrgruppen bildades genom en sammanslagning av styrgruppen för det nationella kvalitetsregistret för gynekologisk cellprovskontroll och den nationella arbetsgruppen för livmoderhalscancerprevention som utsetts av Regionala cancercentrum i samverkan.
Styrgruppen ska ha representation från de olika sjukvårdsregionerna i Sverige samt innehålla den kompetens och erfarenhet av de olika delar av livmoderhalscancerpreventionen som krävs för att samla in och analysera de registerdata som behövs för att vidmakthålla och utveckla ett starkt, välorganiserat preventionsprogram. När nya medlemmar ska väljas in i styrgruppen behöver bägge registerhållarna vara överens i ärendet. Medlemmarna i Regionala cancercentrum i samverkans nationella arbetsgrupp bör som praxis ingå i styrgruppen. Ordförande utses av gruppen.
Expertgrupp
Expertgruppen ingår i registrets ledning och består av sakkunniga experter inom gynekologi, mödrahälsovård, klinisk cytologi, klinisk patologi, kallelseverksamhet för screening, klinisk virologi och epidemiologi.
Expertgruppens medlemmar är förankrade inom sina respektive professioner och specialistföreningar. Expertgruppen är gemensam med det offentligt ägda kvalitetssäkringsinstitutet Equalis och har bland annat i uppdrag att ta fram förslag på kvalitetsindikatorer, målvärden och registervariabler samt medverka vid analys och återförande av data.
Drift
Processregistret ligger på INCA-plattformen. Analysregistret drivs av Karolinska Institutet på uppdrag av Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Regionernas delaktighet och ansvar
Regionerna har tillgång till inlevererade data. De kan ansluta sig till processregistret och kan då få kontinuerlig återkoppling samt processdata för rapportering till specifika kvalitetssystem. Varje region ansvarar för att data är korrekta så långt det är görligt samt för att distribuera kvalitetsrapporten och rätta fel i lokala databaser. Regionerna ansvarar också för behörighetssystem som reglerar tillgången till individuella patientdata.
Kvalitetsindikatorer
Socialstyrelsens indikatorer och de indikatorer som gemensamt tagits fram av nationella arbetsgruppen, nationella expertgruppen och nationella kvalitetsregistret finns listade i bilaga 9 Förteckning kvalitetsindikatorer.