Blödning

Patienter med cancer har en ökad risk för blödningar, och blödningar kan vara debutsymtom vid en cancersjukdom t.ex. genom att orsaka anemi. För mer information om anemi se kapitel Anemi, malignitetsassocierad. Patienter med cancer som behandlas med antikoagulantia eller trombocythämmare har samtidigt en ökad risk för blödningskomplikationer. Med direkta orala antikoagulantia (DOAK) är risken ökad, framför allt när det gäller blödningar från gastrointestinalkanalen och urinvägarna. Patienter med hjärntumör och hjärnmetastaser är inte inkluderade i de studier som jämfört DOAK med lågmolekylärt heparin, och där saknas evidens.

Särskilda övriga riskfaktorer är

• ålder
• nedsatt njurfunktion
• undervikt
• trombocytopeni eller annan koagulationspåverkan.

I detta avsnitt ligger fokus på handläggning av akuta blödningar som är orsakade av tumörsjukdom och som kräver snara åtgärder.

Symtomen beror på blodförlustens mängd och på vilken tidsperiod den sker. De kan vara allt ifrån enbart påverkan på blodstatus (anemi) till cirkulatorisk chock. Malignitetsorsakade blödningar kan vara kontinuerliga blödningar eller återkommande. De är oftast sivande men även kraftfulla arteriella blödningar förekommer, exempelvis vid huvud- och halscancer.

• Övre mag-tarmblödning: hematemes, melena, illamående.
• Nedre tarmblödning: färskt blod per rektum, melena.
• Näsblod.
• Blödning från tumör i huvud-halsområdet: tumör på halsen som infiltrerat stora kärlen, profus pulserande blödning (viktigt att patienten och anhöriga är informerade om risken och plan finns om det skulle inträffa).
• Blödning från tumör i bronkerna/lungorna: hemoptys.
• Blödning från gynekologiska tumörer: blödning antingen från underlivet alternativ metastas i området.
• Blödning från njur- urinblåse- eller prostatatumörer: makroskopisk hematuri, urinretention.

Besluta om vårdnivå utifrån prognos och allmäntillstånd, se Observandum, nedan.

• Akut omhändertagande inklusive iv vätsketerapi.
• Labb: blodstatus, blödningsstatus, blodgrupp och bastest.
• Kontakt med kirurg/urolog/gynekolog eller ÖNH-läkare.
• Transfusion vid behov, vid trombocytopeni eventuellt trombocyttransfusion.
• Hemostatiska läkemedel vid behov (cyklokapron, octostim); iakttag försiktighet vid blödning från urinvägarna.
• Onkologkontakt vid behov.
• Sklerala blödningar behöver inte åtgärdas.
• Vid arteriell blödning från tumör i huvudhalsområdet hos patienter med obotbar sjukdom: gröna dukar, symtomlindring, överväg sedering med midazolam.

Det är viktigt att beakta patientens prognos och allmäntillstånd innan blödning för att avgöra vilken insatsnivå som kan vara bäst för patienten, i dialog med behandlande klinik om möjligt.

Om man misstänker att det finns en risk för en arteriell blödning från en halsmetastas vid huvud- och halscancer är det viktigt att patienten och de närstående är informerade och att det finns en bra organisation omkring som också är förberedd.

För handläggning av blödningar under pågående antitrombotisk behandling, se bilaga 1 Trombos och blödning.

• Övre magtarmblödning: Gastroskopi som utredning och terapi, angiografi med embolisering. Kirurgi. Strålbehandling.
• Nedre tarmblödning: Endoskopi, angiografi med embolisering. Kirurgi. Strålbehandling.
• Näsblödning: vid behov tamponad.
• Blödning från tumör i bronkerna/lungorna: Strålbehandling.
• Blödning från gynekologiskas tumörer: Angiografi med embolisering. Strålbehandling.
• Urinblåse-/prostatatumörer: Spoldropp, cystoskopi, TUR. Strålbehandling.
• Vid trombocytopeni: Eventuell trombocyttransfusion.
• Översyn av läkemedel som ökar patientens blödningsbenägenhet.

Nationellt vårdprogram för lungcancer.

Nationellt vårdprogram huvud- och halscancer.

Bilaga 1 Trombos och blödning