Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Trombos/Lungemboli

21.1

Bakgrund

Många cancerformer är associerade med en ökad risk för trombos/lungemboli. Risken har angivits vara ca 1/250 patienter/år.  Trombos/lungemboli kan vara ett debutsymtom men också ett symtom vid avancerad, spridd cancersjukdom. Andra riskfaktorer är immobilisering och central venkateter. Vissa antitumorala läkemedel kan också innebära ökad risk för trombos, exempelvis capecitabin.

21.2

Symtom

Beror på lokalisation men patienten kan vara relativt symtomfri. Många patienter har okaraktäristiska symtom som också kan tolkas som infektion.

Trombos: Svullnad, ömhet, rodnad, värmeökning (arm eller ben).

Lungemboli: Bröstsmärta, dyspné, hemoptys (lunginfarkt), hjärtklappning. Poängbaserat diagnostikstöd.

Poängbaserat diagnostikstöd (Wells 2003) vid misstänkt DVT.

Malignitet (under senaste 6 mån eller palliation)

1

Paralys/pares/gipsbehandling av ben

1

Immobilisering > 3 d eller större kirurgi inom 4 v med narkos/regional anestesi

1

Ömhet/smärta längs djupa vener

1

Helbenssvullnad

1

Vadsvullnad > 3 cm jämfört med andra benet

1

Pittingödem i det symtomatiska benet

1

Ytliga kollateraler (ej varicer)

1

Tidigare objektivt påvisad DVT

1

Alternativ diagnos minst lika sannolik

-2

Låg sannolikhet < 2 poäng (4–8 % DVT) 
Hög sannolikhet ≥ 2 poäng (24–32 % DVT) 

21.3

Inledande handläggning

  • Anamnes.
  • Status.
  • Pulsoximetri.
  • Blodstatus, INR, APTT, leverstatus, s-kreatinin, D-dimer. 
  • Proximalt ultraljud. 
  • DT med venös angiografi.
  • Lågmolekylärt heparin är förstahandsbehandling vid aktiv cancer och även för långtidsprofylax. 
21.4

Observandum

Ultraljud är svårbedömt nedom knänivå och ovanför inguinalligamentet.

D-dimer är av tveksamt värde vid avancerad tumörsjukdom.

Direkta orala antikoagulantia är fortfarande under utvärdering. Finns viss dokumentation för att det inte skulle vara sämre än lågmolekylärt heparin men ger samtidigt mer blödningar. Lågmolekylärt heparin rekommenderas därför i första hand. Diskussion med koagulationsexpert rekommenderas vid tveksamhet.

Warfarin har problem med både dålig effekt, även vid korrekt inställning, och risk för blödningar. Det bör därför ej användas vid avancerad cancersjukdom om inte annan stark indikation föreligger (mekanisk klaffprotes).

21.5

Översikt fortsatt handläggning

Behandling tills vidare om inte malignitet kan betraktas som botad.

21.6

Länkar

Nästa kapitel
22 Tumörlyssyndrom