Hjärnmetastaser/hjärntumörer

Metastas är den vanligaste orsaken till intrakraniell tumör hos vuxna patienter, och utgör mer än häften av alla intrakraniella tumörer. Hjärnmetastaser är vanliga vid lungcancer, malignt melanom, njurcancer, bröstcancer och tjocktarmscancer. Hos vuxna patienter med generaliserad cancersjukdom förekommer hjärnmetastaser hos cirka 10–20 procent.

Med de framsteg som görs i cancervården, med nya behandlingar som förlänger överlevnaden, ser man en ökad incidens av hjärnmetastaser. Meningeal spridning bör även beaktas i detta sammanhang. 

För primära hjärntumörer hänvisas till Nationellt vårdprogram tumörer i hjärna och ryggmärg.

Hjärntumörer och hjärnmetastaser medför stor symtomvariation. Hjärnmetastaser bör misstänkas hos patienter med känd cancersjukdom som utvecklar neurologiska symtom och/eller blir personlighetsförändrade.

• Huvudvärk i cirka hälften av fallen (som symtom på ökat intrakraniellt tryck).
• Illamående/kräkning. Dygnsvariation kan förekomma (ökade symtom på morgonen).
• Fokala neurologiska bortfall t.ex. hemipares. 
• Personlighetsförändring/kognitiv dysfunktion. 
• Fokal eller generaliserad epilepsi.
• Stroke-blödning i metastas (melanom, njurcancer och sköldkörtelcancer).
• Synfältsdefekter.
• Trötthet/slöhet.

• Krampbehandling vid behov (diazepam 10 mg iv).
• DT hjärna med kontrast på vida indikationer, alt MR.
• Kortison vid tecken på ökat intrakraniellt tryck/ödem (Betametason 8 mg x 2).
• Kontakt med onkolog och/eller neurokirurg.

Vid misstanke om hematologisk diagnos, kontakta hematolog/onkolog för planering av utredning/handläggning.

Personlighetsförändring är ett vanligt symtom.

Fördröj inte utredningen. Vid misstanke, gör DT och eller MR enligt ovan. 

Hjärnmetastaser måste skiljas åt från primär hjärntumör, infektiösa processer, paraneoplastiska syndrom, hyperkalcemi, cerebrala infarkter/blödning och behandlingsbiverkningar.

• Kortison i nedtrappning.
• Förebyggande krampbehandling vid behov.
• Diskussion (eventuellt på MDK) med neurokirurg och eller onkolog om fortsatt handläggning.
• Kompletterande bilddiagnostik och eventuellt biopsi (kontrastförstärkt MR bör oftast göras om neurokirurgisk åtgärd eller stereotaktisk strålbehandling är aktuellt). 
• Vid misstanke om hematologisk diagnos eller meningeal spridning: LP
• Behandlingsalternativ (beror på läge, antal, storlek, diagnos, prognos, performancestatus, hur patienten svarat på kortison)
  • Kirurgi
  • Helhjärnsbestrålning
  • Precisionsstrålbehandling (stereotaktisk strålbehandling, gammaknivsbehandling)
  • Kombination av kirurgi och strålbehandling
  • Medicinsk antitumoralbehandling
  • Symtomlindring (best supportive care).

Nationellt vårdprogram malignt melanom (se kap Strålbehandling, avsnitt 12.3 Behandling av hjärnmetastaser).

Nationellt vårdprogram tumörer i hjärna och ryggmärg.

Nationellt vårdprogram för lungcancer (se kap Palliativ behandling, avsnitt 15.10 Hjärnmetastaser).

Up to date overview-of-the-treatment-of-brain-metastases (kräver abonnemang).