Tarmobstruktion

Cancerrelaterad obstruktion beror på tumörväxt i bukhålan, endera en strikturerande tumör i magtarmkanalen eller peritonealcarcinos. Gastrointestinal cancer debuterar ibland med obstruktion som kräver akut kirurgisk åtgärd. I många palliativa fall utan obstruktionsbesvär lämnas primärtumören utan kirurgisk åtgärd till förmån för systemisk antitumoral behandling och kan då senare leda till obstruktion. Peritonealcarcinos är vanligt vid äggstockscancer, gastrointestinal cancer och bröstcancer. Det är inte ovanligt att melanom metastaserar till tarmen.

• Buksmärta, ibland av intervallkaraktär.
• Upphävd gas- och faecesavgång (tämligen uttalat subileus kan dock föreligga trots att patienten fortsatt har avföring).
• Kräkningar.
• Uppspänd buk (vid högt hinder behöver detta inte föreligga).
• Dehydrering.

• Status: ofta uppspänd, ömmande, tympanistisk buk, ibland klingande eller stegrade tarmljud.
• Labb: Hb, elstatus. 
• Kirurgkontakt före eller efter DT.
• DT buk: dilaterad tarm med gas-/vätskenivåer, ibland kaliberväxling med sammanfallen tarm distalt. 
• Fasta och iv vätska, korrektion av elektrolyter.

Vid uttalad carcinos är det ofta omöjligt att kirurgiskt åtgärda obstruktionen. 

Besluta om vårdnivå/åtgärder utifrån prognos och allmäntillstånd. Möjliga åtgärder:

• Observation/exspektans.
• Ventrikelsond om utspänd ventrikel.
• Vidare utredning (tunntarmspassage, koloningjutning, koloskopi).
• Kirurgi (stomi/bypass/gastrostomi).
• Perkutan gastrostomi (PEG).
• Stentning av obstruerande tjocktarmstumör.
• Konservativ behandling (t.ex. vid uttalad carcinos). Kortison (avsvällande), antiemetika och ibland används octreotid även om övertygande evidens saknas (om möjligt i kombination med gastrostomi).

Nationellt vårdprogram tjock- och ändtarmscancer.

Nationellt vårdprogram äggstockscancer.

Up to date: Palliative care of bowel obstruction in cancer patients (kräver abonnemang).