Inledning

1.1

Förändring i svensk livmoderhalsscreening

Efter mer än 50 års organiserad screening för livmoderhalscancer i Sverige står det klart att detta har varit en av den moderna medicinhistoriens mest framgångsrika interventioner i ett befolkningsperspektiv, och att screeningen har räddat tusentals kvinnors liv. Införandet av Socialstyrelsens rekommendationer 2015 gjorde provtagningen mer tillförlitlig och beräknades sänka antalet nyinsjuknade med 10–20 % jämfört med tidigare. Samtidigt blev det möjligt att mer enhetligt screena kvinnor och följa upp avvikande prover, med inriktning på att landets kvinnor ska erbjudas en optimal, modern och evidensbaserad vård.

Det första vårdprogrammet som kom 2017 representerade en övergång till screening som baseras på förekomst av humant papillomvirus (HPV) i vissa åldersgrupper, men annars behölls strukturerna och provtagningssättet. Det här vårdprogrammet innebär en övergång från lesionsbaserad handläggning, dvs. screening, utredning och uppföljning som i huvudsak utgått från cellförändringar, till riskbaserad handläggning där risken för att utveckla cancer bedöms utifrån om HPV påvisas och vilken typ som påvisas. Rekommendationer om handläggningen bygger på HPV-förekomsten i kombination med närvaro eller avsaknad av cellförändringar i cytologiska eller histopatologiska prover. För att vårdprogrammet ska ha bästa möjliga effekt behöver skiftet från lesionsbaserad till riskbaserad handläggning få genomslag i hela kedjan för screening och utredning.

Vårdprogrammet är inte avsett att klargöra alla situationer där ett beslut kan behövas i screeningkedjan, den kliniska utredningen, behandlingen eller uppföljningen av cellförändringar. Denna upplaga ger vägledning för att följa upp resultat från screening som baseras på olika risk för cancer. Kliniker uppmanas att titta på provhistoriken, provresultatet och den framtida risken för cancer utifrån evidensen som presenteras i vårdprogrammet.

HPV-baserad screening med utökad genotypning har rekommenderats för alla åldrar sedan 2022. Enbart cytologi räknas inte som screening längre, och kvinnor med enbart cytologiska analyser i historiken bör få möjlighet att screenas med HPV-analys senast under 2025, i enlighet med Socialstyrelsens ändringsföreskrifter om avgiftsfri screening (HSLFFS 2022:36).

1.2

Förändringar jämfört med tidigare version

Vårdprogrammet publicerades första gången i januari 2017.

1.2.1

Uppdatering juni 2025

Föreskrifterna uppdaterades 2022 (HSLFFS 2022:36) i samband med uppdaterade rekommendationer om screening för livmoderhalscancer från Socialstyrelsen. Denna version av vårdprogrammet svarar på frågor som har inkommit sedan dess, och bygger på de senaste utvärderingarna av vårdprogrammet och på ny evidens. För att övergången från det tidigare vårdprogrammet till det nya ska kunna göras på ett tydligt och säkert sätt har vårdprogrammet uppdaterats enligt nedan:

Om regionerna väljer att följa Folkhälsomyndighetens rekommendation om könsneutral vaccination mot HPV upp till 26 års ålder rekommenderas HPV provtagning i samband med vaccination för kvinnor 23-26 år (kapitel 6).
Kvinnor som enbart screenats med analys för cytologi bör får möjlighet att provta sig med analys för HPV (kapitel 9).
Regioner som använder självprovtagning som primärscreening bör skicka påminnelser till kvinnor som inte skickat in sitt självprov (kapitel 10).
Rutinerna för arkivering av provmaterial har förtydligats (kapitel 12).
Kvinnor med HPV 16/18 i screening, oavsett cytologiresultat, bör utredas av gynekolog i stället för att följas i en kontrollfil (kapitel 13 och 15).
Övergångsreglerna mellan vårdprogrammen har tagits bort. Samarbete mellan regioner, och användning av självprovtagning, uppmuntras för regioner som ännu inte har kunnat erbjuda HPV-analys till alla och inte har implementerat utökad genotypning (kapitel 13).
Uppföljning av histopatologiskt bekräftad LSIL har ändrats för att spegla bättre riskstratifiering och mer rationell användning av kolposkopi resurser (kapitel 15).
En ändring om att självprov kan användas för provtagning inom screeningkedjan där dubbelanalys inte krävs (kapitel 17 och 19).
Rutiner för provtagning, utredning, behandling och uppföljning av särskilda grupper har förtydligats (kapitel 18).
Betydelsen av endocervikala celler i prover har förtydligats genomgående.

1.2.2

Uppdatering november 2022

I februari 2022 publicerade Socialstyrelsen uppdaterade rekommendationer efter en översyn av screeningprogrammet. De relaterade uppdateringarna av vårdprogrammet rör anpassningar till ett nytt screeningintervall, dvs. åldern 23–49 år, nya screeningmetoder (HPV-baserad screening från 23 års ålder och självprovtagning för HPV som alternativ) och borttagande av dubbelanalysen vid första provet efter fyllda 40 år som framkommer i de uppdaterade rekommendationerna.

För att säkerställa samstämmighet mot Socialstyrelsens rekommendationer, och öka patientsäkerheten mot bakgrund av utvecklingen inom fältet, uppdateras vårdprogrammet med:

ett förtydligande om att HPV-självprovtagning kan erbjudas som alternativ till vårdgivartaget prov.
en rekommendation om att utökad genotypning bör användas för HPV-analyser inom screeningprogrammet, vilket innebär nya rekommendationer för triagering och handläggning vid positiva screeningprov, beroende på HPV-typ, ålder och triagefynd
uppdaterade rekommendationer för utredning, behandling och uppföljning efter behandling av dysplasier
en rekommendation om förstärkt utbildning inom kolposkopi och vidare kvalitetssäkring av utredning och uppföljning av avvikelser som upptäcks inom screening
ett förtydligande om krav på screeningorganisationen och ansvaret för processen
en rekommendation om att kvinnor som omfattades av screening 2017, men som avslutades i screeningprogrammet innan HPV-analys hann införas, bör erbjudas självprovtagning för HPV.

1.2.3

Uppdatering april 2021

Covid19-pandemin påverkade screeningverksamheterna och innebar att många regioner inte kunde kalla kvinnor enligt gällande föreskrifter. År 2020 gav Socialstyrelsen regionerna möjlighet att primärt screena för livmoderhalscancer med hjälp av HPV-självprovtagning, om screeningen inte kunde genomföras som vanligt. Det framgick av tillfälliga föreskrifter (HSLFFS 2020:38) som omfattade screeningmålgruppen och gällde till och med den 30 juni 2022.

Föreskrifterna påkallade ett behov av ytterligare information och en rekommendation i vårdprogrammet för livmoderhalscancerprevention om hur metoden ska tillämpas och följas upp. Därför uppdaterades programmet med ett nytt kapitel (19) som ger stöd vid handläggning av positiv HPV-analys efter HPV-självprovtagning, enligt Socialstyrelsens tillfälliga föreskrifter under pandemin, och efter självprovtagning för uteblivare. Kapitlet inkluderar även förslag till kvalitetsindikatorer. Dessutom underströks vikten av omsorgsfull monitorering och utvärdering vid erbjudande om HPV-självprovtagning. Nationell arbetsgrupp för prevention mot livmoderhalscancer (NACx) hade även tagit fram nationella mallar för erbjudandebrev och svarsbrev som regionerna rekommenderades att använda om de erbjöd HPV-självprovtagning som primär screeningmetod under covid-19-pandemin.

Övriga revideringar:

Avsnitt 13.2.1: Reflextest HPV ska göras när provsvaret är HSILcyt och ASC-H vid primär cytologisk analys för att ytterligare förbättra handläggningen vid utredning av cervixdysplasi.
Avsnitt 16.8: Cellprov med analys för HPV rekommenderas vid stark klinisk misstanke om cervixcancer.

1.2.4

Uppdaterat KVAST-kompendium september 2019

Bilaga 3 KVAST-kompendium i cervixcytologi uppdaterades och fastställdes den 15 maj 2019 samt godkändes av NACx och vårdprogramgruppen den 6 september 2019. Ändringarna framgår i bilagan.

1.2.5

Korrigeringar februari 2019

Avsnitt 12.1 Krav för kodning på HPV-analys: Ny kod lades till i tabellen: E334980.

Bilaga 2 Nationella standardremisser för gynekologisk cellprovskontroll samt klinisk remiss för HPV och cervixcytologi rekommenderas att man använder (2022-04-15): Ytterligare svarsalternativ lades till: Kolposkopiutfall ej bedömbart.

I övrigt korrigerades stavfel, felaktiga länkar och liknande.

1.2.6

Uppdatering november 2018

De randomiserade studier som låg till grund för Socialstyrelsens rekommendation om livmoderhalscancerscreening från 2015, och det nationella vårdprogrammet Cervixcancerprevention från 2017, baserade sig på primär HPV-testning med cytologisk screening som triagemetod [1]. Den svenska Swedescreen-studien bidrog med viktigt underlag som ett av fyra studieunderlag [2]. Det påvisades att svensk cytologi under de senaste åren blivit sämre på att tillförlitligt upptäcka förstadier till livmoderhalscancer, med en incidensökning som följd. Antalet kvinnor som utvecklat cancer trots normalt cytologiskt prov i den senaste screeningomgången hade ökat med 30 % 4724805d-7abd-4cb5-bdae-ad22e8442071310049576334.

Vårdprogrammet rekommenderade laboratorierna att använda en analysmetod för HPV som åtminstone ger uppdelning i HPV 16, HPV 18 och övriga (HPV non16/18) (avsnitt 12.1.3). Kvinnor med HPV 16 och 18 har betydligt högre risk för att utveckla höggradig dysplasi (HSIL) och cancer än de med övriga typer, på gruppnivå. Utvecklingen av dysplasi och cancer går också fortare dcb2fb4b-2cc8-4791-b347-8115ee8dd935410049576334 9a3629e3-255b-4430-a7e6-2af5d9e05248510049576334.

För att öka patientsäkerheten mot bakgrund av denna nya kunskap uppdaterades vårdprogrammet enligt följande:

Kvinnor med positivt testresultat för HPV 16 och/eller 18, och med normalt cytologiskt prov som triage, ska erbjudas ny provtagning inom gynekologisk cellprovskontroll (GCK) 18 månader efter indexprovet.
Vid typspecifik persistens av HPV 16 eller 18 ska kvinnan remitteras för kolposkopi och utredas efter riktlinjer för persisterande HPV-infektion (avsnitt 15.5.2 och 15.6).

Vårdprogrammet uppdaterades i november 2018 utifrån dessa riktlinjer. Inga andra ändringar gjordes i den uppdaterade versionen, förutom korrigering av enstaka faktafel och stavfel. Avsnitt med ny information är märkta med (uppdaterat 2018).

1.2.7

Uppdatering maj 2018

Bilaga 3 KVAST-kompendium i cervixcytologi uppdaterades med nya rekommendationer för årlig och periodiskt återkommande kvalitetskontroll. Även arbetsgruppen för KVAST-kompendiet uppdaterades.

1.3

Vårdprogrammets giltighetsområde

Vårdprogrammet gäller kvinnor och personer med livmodertapp, kvinnligt personnummer och en folkbokföringsadress i Sverige. Dokumentet beskriver kallelse, besök, provtagning och analys inom ett populationsbaserat screeningprogram utifrån rekommendationer från Socialstyrelsen 2022.

Vårdprogrammet omfattar vidare svarshantering, triage och utredning av avvikande prov i screening, uppföljning efter utredning inklusive behandling av cervixdysplasi och fortsatt uppföljning av behandlade kvinnor.

Vårdprogrammet innefattar inte handläggning av invasiv cancer (se Nationellt vårdprogram för livmoderhals- och vaginalcancer), förutom att ange hur fall av cancer som misstänks eller upptäcks i screening ska bedömas och överföras till cancervårdkedjan.

Vårdprogrammet omfattar elevhälsovård och primärvård (vaccination) barnmorskemottagningar, kvinnosjukvård, mikrobiologi (virologi), cytologi och patologi samt organisation och kvalitetsuppföljning av screeningverksamheten. Detta dokument strävar efter att ge evidensbaserade, jämlika, patientsäkra och samlade rekommendationer för ett HPV-baserat screeningprogram och handläggning av kvinnor med de avvikande provresultat som screeningen genererar.

Vårdprogrammet är utarbetat av den nationella arbetsgruppen för livmoderhalscancerprevention och fastställdes av Regionala cancercentrum i samverkan den 3 juni 2025. Beslut om implementering tas i varje region i enlighet med överenskomna rutiner. Stödjande regionalt cancercentrum är Regionalt cancercentrum Väst.

Tidigare versioner av vårdprogrammet:

Datum	Beskrivning av förändring
2017-01-12	Version 1.0 fastställd av RCC i samverkan
2018-05-18	Version 1.1 fastställd av RCC i samverkan
2018-12-11	Version 2.0 fastställd av RCC i samverkan
2019-02-22	Version 2.1, endast korrigeringar
2019-09-23	Version 2.2, uppdaterat KVAST-kompendium fastställt 201905-15
2021-04-13	Version 3.0 fastställd av RCC i samverkan
2022-11-15	Version 4.0 fastställd av RCC i samverkan

Tidigare vårdprogram publiceras inte men kan begäras ut från Regionala cancercentrum, info@cancercentrum.se.

1.4

Vårdprogrammets målgrupper och förankring

Vårdprogrammet har uppdaterats av Nationella arbetsgruppen för prevention mot livmoderhalscancer på uppdrag av RCC i samverkan och i samarbete med Socialstyrelsen. Arbetsgruppen har bjudit in ytterligare experter, företrädesvis från Nationella expertgruppen för cervixcancerprevention, för att formera en vårdprogramgrupp. Vårdprogramgruppen har dessutom adjungerat expertis för att utforma specifika kapitel i dokumentet.

Vårdprogrammet vänder sig till samtliga delar av vårdkedjan. Tillämpliga delar av vårdprogrammet har tagits fram i samverkan med KVAST-grupperna i cytologi och gynekologisk patologi, SFOG:s arbets- och referensgrupp för cervixcancerprevention (CARG) och nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention (NKCx). Under arbetets gång har vårdprogramgruppen rapporterat till styrgruppen Regionala cancercentrum i samverkan. Dokumentet har lämnats på remiss till professionella organisationer och linjeorganisationen så att de kunnat ta ställning till organisatoriska och ekonomiska konsekvenser av det nya vårdprogrammet. Synpunkter från remissrundan har arbetats in i denna slutliga version.

1.5

Evidensgradering

Det vetenskapliga underlaget har evidensgraderats enligt GRADE och legat till grund för rekommendationerna i vårdprogrammet. Läs mer om systemet i SBU:s metodbok.

GRADE använder skalan

starkt (++++)
måttligt (+++)
begränsat (++)
otillräckligt (+) vetenskapligt underlag.

De flesta GRADE-värderingarna har en förklarande kommentar. Om GRADE saknas har ingen evidensgradering kunnat göras, till exempel när värderingen grundar sig på klinisk praxis eller konsensus. Ambitionen har varit att alla rekommendationer i vårdprogrammet ska vara evidensbaserade, men detta har ibland frångåtts för att åstadkomma ett dokument som täcker de flesta kliniska situationer. De väsentliga delarna av rekommendationerna baseras på vetenskaplig evidensanalys, men vissa mer detaljerade råd för handläggning gör det inte.

När det varit möjligt har rekommendationerna samlats i en ruta i inledningen av varje avsnitt.

Förutom vårdprogrammets referenslista hänvisas till referenslistan i det vetenskapliga underlaget till rekommendationerna (Screening för livmoderhalscancer med HPV-test – en systematisk litteraturöversikt).

1.6

Termer och förkortningar

Termer som rekommenderas och förkortningar som används i detta vårdprogram.

Term/förkortning	Förklaring
AGC	Körtelcellsatypi (atypical glandular cells).
AIS	Adenocarcinoma in situ.
ART	Antiretroviral behandling.
ASC-H	Atypiska skivepitelceller som talar för höggradig dysplasi och som påvisats i cytologisk analys.
ASCUS	Atypiska skivepitelceller av oklar betydelse som påvisats i cytologisk analys.
Atypi	Cellförändring som kan ses i cytologisk och histologisk analys, ospecifik.
Behandlingskontroll	Prov och undersökning vid gynmottagning för att se att genomgången behandling varit fullständig. Vid negativ behandlingskontroll (HPV och cyt negativ) återgår patienten till screening inom Kontrollfil efter behandling eller utläkning. Begreppet ersätter ”test of cure”.
C-ARG	Arbets- och referensgrupp för cervixcancerprevention inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG).
Catchup-screening Catchup-vaccination	Provtagning av kvinnor som omfattades av screening 2017, men som avslutades i screeningprogrammet innan HPV-analys hann införas i regionen, samt vaccination av kvinnor som omfattats av vaccinationsprogrammet men som inte deltagit.
Cellprov	Prov taget från cervix eller vagina för analys av HPV (och cytologi vid triage eller dubbelanalys).
Cervixcancer	Malign epitelial tumör som utgår från slemhinnan i livmoderhalsen. Svensk term: livmoderhalscancer.
Cervixcancerprevention	Samlat begrepp för prevention, främst HPV-vaccination och screening för livmoderhalscancer, som skydd mot och för tidig upptäckt av livmoderhalscancer.
Cervixcancerscreening	Benämning på screeningverksamheten. Synonym till livmoderhalscancerscreening.
CIN	Cervikal intraepitelial neoplasi, i grad 1–3. Tidigare beteckning som ersatts av HSIL och LSIL (se nedan). LSIL motsvarar CIN 1 och HSIL motsvarar CIN2 och CIN3.
CIN2+	Påvisad morfologisk förändring som minst är HSIL, och som även kan innefatta fynd av cancer. Begreppet innefattar både skivepitel- och körtelcellsavvikelser.
Cylinderexcision	Högre cylindrisk excision med nål eller laser.
Dubbelanalys	Cellprov med analys för både cytologi och HPV.
Dysplasi	Företrädesvis histopatologisk förändring (LSIL, HSIL eller AIS).
Dysplasisköterska, dysplasibarnmorska	Sjuksköterska eller barnmorska som arbetar på gynmottagning och deltar i vården av patienter med avvikelser i cellprov.
EFC	European Federation of Colposcopy.
GCK	Gynekologisk cellprovskontroll. Benämning på vårdkedjan, dvs. den organiserade livmoderhalsscreeningen. I detta dokument menas specifikt den kallelse- och befolkningsbaserade screeningverksamheten med provtagning på barnmorskemottagning inom mödrahälsovården, som inkluderar Kontrollfil HPV och Kontrollfil efter behandling eller utläkning.
GvH	Graft-versus-host-disease. Avstötningsreaktion efter stamcellstransplantation som uppträder i till exempel slemhinnor.
HPV	HPV-typerna 16, 18, 31, 33, 35, 39, 45, 51, 52, 56, 58, 59 och 68 som av WHO (IARC) fastställts antingen som etablerade orsaker till livmoderhalscancer (karcinogen klass I: HPV 16, 18, 31, 33, 35, 39, 45, 51, 52, 56, 58, 59) eller som trolig orsak till livmoderhalscancer (karcinogen klass 2A: HPV 68).
HPV-persistens	Kvarstående positivitet för HPV av en typ eller inom en grupp. I vårdprogrammet definieras tre typer av persistens vid utökad genotypning: HPV högonkogen typ (HPV 45) vid två prover med minst 12 månaders intervall HPV medelonkogen typ (HPV 31, 33, 52 och/eller 58) vid två prover med minst 30 månaders intervall HPV lågonkogen typ (HPV 35, 39, 51, 56, 59, 66 och/eller 68) vid två prover med minst 54 månaders intervall.
HSIL	Höggradig intraepitelial skivepitellesion i vävnadsprov. Motsvarar CIN2 = måttlig dysplasi och CIN3 = skivepitelcancer in situ.
HSILcyt	Höggradig intraepitelial skivepitellesion som påvisats med cytologisk undersökning. Motsvarar CIN2 och CIN3.
IARC	International Agency for Research on Cancer, WHO:s cancerinstitut.
IFCPC	International Federation for Cervical Pathology and Colposcopy.
Ikappvaccination	Vaccination av person utanför vaccinationsprogram med vaccin som tillhör vaccinationsprogrammet
Indexprov	Det cellprov som föranledde utredningen. Tidsangivelser för indexprov gäller tidpunkten från provtagning vid vårdgivartaget prov eller registrering på laboratoriet vid självprovtagning.
IPV	International Papillomavirus Conference.
Kallelse	Inbjudan till gynekologisk cellprovskontroll.
Kallelseorganisation	Enhet som ansvarar för kallelserna i en region. Kan också benämnas ”kallelsekansli” eller ”GCKkansli”.
Kolposkopist	Gynekolog som uppfyller vårdprogrammets krav på kolposkopister.
Kompletterande screening	Prov som tas inom 6 månader före förväntad kallelse i screeningsyfte i ett annat sammanhang på underscreenad kvinna.
Kontrollfil	IT-funktion som styr så att kvinnor som ingår i definierade riskgrupper inom GCK får särskild bevakning som kan ge andra kallelseintervall eller annan uppföljning än vad som i övrigt gäller inom GCK. Kontrollfilerna är en del av GCK avseende kallelserutiner, provtagning och svarsrutiner. Vårdprogrammet rekommenderar två typer av kontrollfiler: Kontrollfil HPV och Kontrollfil efter behandling eller utläkning (se bilaga 6).
Kontrollfil HPV	Kontrollfil efter positivt HPV-prov (se bilaga 6).
Livmoderhalscancer-prevention	Samlat begrepp för prevention, främst HPV-vaccination och screening, som skydd mot och tidig upptäckt av livmoderhalscancer.
Livmoderhalscancer-screening	Benämning på screeningverksamheten. Synonym till cervixcancerscreening.
KVAST	Kvalitets- och standardiseringskommitté inom Svensk förening för patologi.
Kvinnor som lever med hiv	Hivinfekterade kvinnor, hivpositiva kvinnor. Termen är förordad av föreningen Hiv-Sverige.
Region	Sjukvårdshuvudmän. Motsvarar de 21 regionerna i Sverige.
LBC	Liquid based cytology, vätskebaserad cellprovtagning.
LSIL	Låggradig intraepitelial skivepitellesion i vävnadsprov. Motsvarar CIN1.
LSILcyt	Låggradig intraepitelial skivepitellesion i cytologi. Motsvarar CIN1.
NACx	Nationella arbetsgruppen för prevention mot livmoderhalscancer, på uppdrag av RCC i samverkan.
Nationell kallelse	Inbjudan till GCK med specifikt innehåll och specifik layout, tidigare framtagen av SKR och uppdaterad för vårdprogrammet.
NKCx	Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention. Består av en processdel (”NPCx”) och en analysdel.
Omkallelse	Ny kallelse till kvinnor som uteblev från screeningen året före.
Opportunistisk cellprovtagning	Prov som tas i screeningsyfte, mer än 6 månader innan kvinnan ska bli kallad till GCK, och som inte räknas som kompletterande screening. Rekommenderas inte.
Reflextest	En analys som görs pga. utfallet av en primär analys. I det här sammanhanget gäller det en cytologisk analys efter fynd av HPV i ett vätskebaserat cellprov.
Sjukvårdsregion	Organisatoriska och samverkansmässiga enheter. Sverige har 6 sjukvårdsregioner.
SCJ	Squamo-columnar junction. Gränsen mellan skiv- och körtelepitel på livmodertappen. Den svenska benämningen är epitelövergången.
SFOG	Svensk Förening för obstetrik och gynekologi.
Självprov för HPV	Prov från vagina för HPV-analys som tas av individen själv.
SLE	Systemisk lupus erytematosus. En reumatologisk sjukdom.
Slyngexcision	Resektion av cellförändringar på cervix. Tidigare kallat konisering.
SNOMED	Kodsystem som används inom laboratoriemedicin, främst patologi och cytologi, och för standardiserad kodning av resultat av HPV-analys.
Spärrlista	Lista eller fil med personnummer för kvinnor som inte ska kallas till GCK.
Standardiserat svarsbrev	Svarsbrev för olika utfall av prover och utredningar inom GCK.
STI	Sexuellt överförbar (transmitterad) infektion.
Swedescore	Ett poängsystem för att klassificera kolposkopiska bedömningar.
Test of cure	Tidigare benämning på behandlingskontroll.
Triage	Sortering av patienter utifrån fastställda kriterier för t.ex. undersökningsfynd.
TZ	Transformationszonen på livmodertappen. TZ bedöms vid kolposkopi.
Utökad genotypning	HPV-analys som möjliggör klassificering i högonkogen, medelonkogen eller lågonkogen HPV.
VaIN	Intraepitelial skivepitelneoplasi i vagina. Delas upp i LSIL och HSIL.
VIN	Intraepitelial skivepitelneoplasi i vulva. Delas upp i LSIL och HSIL.

Nästa kapitel
2 Mål med vårdprogrammet

Bilagor