Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Ärftlighet

Sammanfattning

  • Kvinnor med Lynchs syndrom har ökad risk för livmoderkroppscancer. (+++)
  • Kvinnor med livmoderkroppscancer vid < 50 års ålder och misstanke om MSI (genom analys av MMR-protein) eller med en släkthistoria av livmoderkropps-, kolorektal- eller äggstockscancer bör remitteras till en onkogenetisk enhet.
  • Profylaktisk hysterektomi och salpingooforektomi minskar risken för livmoderkroppscancer och ovarialcancer hos kvinnor med Lynchs syndrom. (++++)
  • Kvinnor med livmoderkroppscancer och med en släkthistoria av bröstcancer eller sköldkörtlecancer bör remitteras till en onkogenetisk enhet för utredning avseende Cowden syndrom.
  • Profylaktisk kirurgi bör föregås av cancergenetisk utredning.
7.1

Lynchs syndrom (tidigare kallat hereditär non-polypös koloncancer, HNPCC)

Lynchs syndrom (LS) är ett multi-tumörsyndrom och det vanligaste ärftliga cancersyndromet, men en stor andel av individerna är inte identifierade. LS kännetecknas av en ökad risk för kolorektalcancer men även för flera andra cancerformer, till exempel livmoderkroppscancer och äggstockscancer. För kvinnor med LS är risken lika stor att insjukna i livmoderkroppscancer som kolorektalcancer som första cancerdiagnos 19. Det är av stor vikt att identifiera livmoderkroppscancer kopplad till LS – dels för att kunna erbjuda korrekt behandling (till exempel immunterapi i studieform vid avancerad sjukdom), dels för att kunna erbjuda individen och hennes familjemedlemmar skräddarsydda kontrollprogram för att förhindra uppkomst av, eller tidigt upptäcka, andra cancerformer.

LS orsakas av konstitutionella sjukdomspredisponerande varianter i en av fyra mismatch repair (MMR)-gener; MLH1, MSH2, PMS2, MSH6. Defekt MMR (dMMR) uttrycks i tumörvävnaden i form av en hög mutationsfrekvens, vilket också kopplas till en immunogen tumörprofil. dMMR kan påvisas med immunhistokemi (IHC). Livmoderkroppscancer är vanligast vid mutationer i MSH2- följt av MLH1- och MSH6-generna 2021. Analys av IHC och/eller mikrosatellitinstabilitet (MSI) samt vid behov analys av MLHI promotor-hypermetylering är den rekommenderade utredningsgången vid misstanke om Lynchs syndrom 22.

LS orsakar cirka 3 % av all livmoderkroppscancer och den kumulativa risken är 40–60 % för en kvinna med LS att drabbas av livmoderkroppscancer1923. Medelåldern för att insjukna i livmoderkroppscancer hos mutationsbärare är 49 år, men variationen är stor mellan LS-familjer2024. Den endometrioida histologin dominerar hos tumörerna, men även serös och klarcellig cancer kan förekomma 24. Risken för en kvinna med LS att drabbas av äggstockscancer är cirka 10–15 % och för kolorektalcancer 30–70 % 25.

När man tar upp anamnes hos en patient med livmoderkroppscancer är det viktigt att förhöra sig om släkthistoria avseende framför allt livmoderkropps- och kolorektalcancer, men även äggstocks- och urotelial cancer. Om det finns en sådan släkthistoria eller om patienten har insjuknat före 50 års ålder, bör patienten remitteras till en onkogenetisk mottagning för vidare utredning, där mutationsscreening vid behov genomförs. Det rekommenderas dessutom att IHC för MMR-protein utförs rutinmässigt vid insjuknande i livmoderkroppscancer före 50 års ålder.

I enlighet med ESMO:s riktlinjer rekommenderas profylaktisk hysterektomi och bilateral salpingooforektomi (SOEB) för postmenopausala mutationsbärare samt premenopausala mutationsbärare som avslutat familjebildning eller senast runt 40 års ålder 2226.

Innan profylaktisk kirurgi genomförs, eller om profylaktisk kirurgi inte bedöms vara aktuell, rekommenderas mutationsbärare samt riskindivider i en LS-familj årliga gynekologiska undersökningar med start runt 35 års ålder. Kontrollerna bör inkludera transvaginalt ultraljud (för bedömning av endometrietjocklek) och i förekommande fall endometriebiopsi 22.

Kvinnor med LS rekommenderas även regelbundna koloskopier (vartannat år). Koloskopi har visats vara kostnadseffektiv och öka den förväntade överlevnaden 2127, medan evidens för de gynekologiska kontrollerna saknas 28.

För mer information, se det Nationella vårdprogrammet för ärftlig kolorektalcancer.

7.2

Cowdens syndrom

Cowdens syndrom utgör en del i PTEN-hamartomsyndromet, orsakad av en ärftlig mutation i genen PTEN. Syndromet kännetecknas av en ökad förekomst av medfödda, ofarliga förändringar i olika organ, men även en ökad risk för cancerutveckling. De vanligaste cancerformerna som är kopplade till Cowdens syndrom är bröstcancer och sköldkörtelcancer, men även risken för livmoderkroppscancer är förhöjd. Cowdens syndrom är relativt ovanligt (1/200 000), men den kumulativa livstidsrisken för en kvinna med Cowdens syndrom att utveckla livmoderkroppscancer är 28 % och insjuknandeåldern är vanligen < 50 år. Kvinnor som insjuknar i livmoderkroppscancer < 50 år och/eller har en släkthistoria med bröst- eller sköldkörtelcancer (både första- och andragradssläktingar) bör remitteras till en onkogenetisk enhet. För mutationsbärare kan årliga gynekologiska undersökningar med start runt 35 års ålder övervägas. Kontrollerna bör inkludera transvaginalt ultraljud (för bedömning av endometrietjocklek) och i förekommande fall endometriebiopsi 29.

Nästa kapitel
8 Symtom och tidig utredning