Sammanfattning
Livmoderkroppscancer, som också kallas endometriecancer eller corpuscancer, är den vanligaste gynekologiska tumörformen i Sverige. Den utgår från livmoderkroppens slemhinna. Det är en cancerform med förhållandevis god prognos eftersom den vanligtvis upptäcks innan den är spridd, och ofta ger tidiga symtom i form av olaga blödningar. Livmoderkroppscancer drabbar till stor del äldre kvinnor med många samtidiga sjukdomar, varför all behandling måste utgå ifrån vad patienten bedöms klara. Obesitas är en stark riskfaktor och kan orsaka livmoderkroppscancer även hos yngre kvinnor.
Alarmsymtom: Det viktigaste symtomet är olaga vaginala blödningar. De allra flesta som drabbas av sjukdomen är postmenopausala, endast 5 % är under 50 år (data ur INCA-registret). Andra symtom kan vara avvikande flytningar, smärta och diffusa obehag i buken.
Utredning: Vid postmenopausblödning eller andra symtom som inger misstanke om livmoderkroppscancer bör transvaginalt ultraljud utföras. Vid omätbar eller förtjockad slemhinna (≥ 5 mm) bör provtagning från endometriet utföras, antingen med endometriebiopsi, fraktionerad abrasio eller provtagning via hysteroskopi. Vid godartat resultat och kvarstående blödningar bör undersökning med hysteroskopi och riktad provtagning utföras. Majoriteten av postmenopausblödningar har en godartad orsak.
Vid bekräftad cancer utförs:
- DT torax-buk för att bedöma eventuell spridning
- Transvaginalt ultraljud (TVU) för att bedöma lokal tumörutbredning
- vid behov MRT för att ytterligare kartlägga lokal tumörutbredning.
Klassifikation: Livmoderkroppscancer har klassificerats histologiskt i två huvudgrupper:
- Typ I: endometrioid och mucinös cancer, med generellt bättre prognos.
- Typ II: icke-endometrioid (serös, klarcellig, karcinosarkom, dedifferentierad, odifferentierad cancer) med större risk för spridning och återfall.
Parallellt rekommenderas sedan 2023 molekylär klassificering, där patienter med POLE-muterade tumörer har visat sig ha mycket god prognos, dMMR/MSI och NSMP/p53wt medelgod prognos och p53-abnormal sämre prognos.
Multidisciplinär konferens (MDK): Patienter med misstänkt primärt spridd sjukdom samt första återfall bör diskuteras på MDK.
Stadieindelning görs efter kirurgi enligt FIGO-systemet (2009). För patienter som inte opererats finns en äldre klinisk stadieindelning. En ny stadieindelning enligt FIGO har nyligen arbetats fram och publicerats (2023). Den nya stadieindelningen planeras att införas under 2025 samtidigt med motsvarande ändringar i Kvalitetsregistret för gynekologisk cancer och inkluderas därför inte i denna version.
Omvårdnad: Alla patienter med livmoderkroppscancer bör erbjudas en namngiven kontaktsjuksköterska. En individuell vårdplan (digital eller skriftlig) bör utarbetas, där även rehabiliteringsåtgärder bör ingå efter behov.
Primärbehandling vid livmoderkroppscancer är oftast kirurgi. Den bör utföras av en van gynekologisk tumörkirurg. Ingreppet bör i första hand utföras minimalinvasivt och innefatta operation av livmoder, äggledare och äggstockar. Fertilitetsbevarande behandlingar och bevarande av äggstockar kan övervägas i utvalda fall. Lymfkörtelstatus i bäckenet bör utvärderas med portvaktskörtelteknik hos kvinnor utan preoperativa tecken på spridning eller kontraindikationer mot onkologisk efterbehandling. Vid spridd sjukdom är målet att uppnå makroskopisk radikalitet.
De flesta patienter med livmoderkroppscancer är färdigbehandlade efter kirurgin, men patienter med spridd sjukdom eller vissa riskfaktorer erbjuds postoperativ behandling som vanligtvis består av cytostatika i form av karboplatin och paklitaxel 4–6 cykler, och vid lymfkörtelspridning tillägg av strålbehandling mot bäckenet och eventuellt paraaortalt.
Behandling vid återfall:
Patienter med återfall bör diskuteras vid en multidisciplinär konferens för att bedöma möjlighet till kurativ syftande behandling i form av strålbehandling eller kirurgi. I annat fall rekommenderas läkemedelsbehandling eller anslutning till palliativ vård.
Kvalitetsregistrering: Livmoderkroppscancer och sarkom som utgår från livmodern registreras i Svenska kvalitetsregistret för gynekologisk cancer.