Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Inledning

2.1

Vårdprogrammets giltighetsområde

Vårdprogrammet gäller för cancer utgången från slemhinnan i livmoderkroppen (endometriet), vanligtvis kallad endometriecancer eller corpuscancer, ICD C54.9. Tumören kan invadera livmoderkroppens muskelvägg (myometriet) och även sprida sig via lymfkärlssystemet och blodbanan. Mer sällan växer tumören över på intilliggande organ.

Vårdprogrammet är utarbetat av den nationella arbetsgruppen och fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2021-06-15. Beslut om implementering tas i respektive region i enlighet med överenskomna rutiner. Stödjande Regionalt cancercentrum är Regionalt cancercentrum Väst.

Tidigare versioner:

Datum

Beskrivning av förändring

2012

Första versionen

2017-01-16

Version 1.1 – förändringar jämfört med tidigare version, se avsnitt 2.2

2018-06-27

Version 1.2 – förändringar jämfört med tidigare version, se avsnitt 2.2

2021-06-15

Version 2.0 – förändringar jämfört med tidigare version, se avsnitt 2.2

Tidigare vårdprogram publiceras inte men kan begäras ut från Regionala cancercentrum, info@cancercentrum.se.

2.2

Förändringar jämfört med tidigare version

Version 2.0, 2021-06-15

  • Kapitel 1
    Sammanfattning är mer kortfattad.
  • Kapitel 12 Primär behandling
    Detektion av portvaktskörtlar ersätter full körtelutrymning för patienter med preoperativ högrisktumör och läggs till för patienter med preoperativ lågrisktumör. Detta gäller alla patienter utan preoperativa tecken på spridning eller kontraindikationer mot onkologisk efterbehandling. I ett övergångsskede kan patienter som uppfyller definierade lågriskkriterier opereras med endast hysterektomi samt bilateral salpingooforektomi.
  • Kapitel 9 Diagnostik
    Inför portvaktskörteldiagnostik ändrar djupväxt i myometriet inte handläggningen, och behovet av kvalificerat ultraljud eller MRT försvinner därför med denna frågeställning.
    I de delar av Sverige där portvaktskörteldiagnostik ännu inte tillämpas fullt ut sker handläggningen enligt beskrivet alternativ.
  • Kapitel 9 Diagnostik
    Preoperativ DT torax-buk för att bedöma eventuell spridning. Ett alternativ är lungröntgen vid låggradig endometrioid tumör (tidigare FIGO grad 1–2).
  • Kapitel 10 Kategorisering av tumören
    Med den patologiska ”ultrastaging” av portvaktskörtlar som utförs diagnostiseras fler engagerade lymkörtlar i form av makrometastaser, mikrometastaser och isolerade tumörceller (ITC).
  • Stadieindelningen av tumörer med ITC sker enligt övriga riskfaktorer med tillägg av N0(i+) för stadier upp till och med IIIB.
  • Analys av MMR-proteiner för kvinnor < 50 år och i återfallssituationen införs. Successivt planeras införande av den nya molekylära klassifikationen med MMR-proteiner, p53 immunhistokemi och POLE-analys för alla vid primärinsjuknandet 1
  • Endometrioid adenocarcinom har klassificerats som FIGO grad 1–3 men denna indelning kommer att ersättas av höggradig (grad 3) och låggradig (grad 1–2).
  • Mucinöst adenocarcinom var tidigare en egen undergrupp men räknas nu in under endometrioida adenokarcinom.
2.3

Standardiserat vårdförlopp

För livmoderkroppscancer finns ett standardiserat vårdförlopp framtaget, gällande från och med år 2017.

Det finns ingen konflikt mellan innehållet i vårdprogrammet och det standardiserade vårdförloppet. Vårdförloppet beskriver vad som ska göras medan vårdprogrammet utvecklar hur, samt vilken evidensgrund som finns för åtgärderna i det standardiserade vårdförloppet.

Det standardiserade vårdförloppet finns delvis integrerat med texten i vårdprogrammet men kan också läsas i sin helhet i Kunskapsbanken.

2.4

Lagstöd

Vårdens skyldigheter regleras bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Den anger att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen samt att hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. God vård definieras enligt Socialstyrelsen som kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik. Vårdprogrammet ger rekommendationer för hur vården ska utföras för att uppfylla dessa kriterier. Dessa rekommendationer bör därför i väsentliga delar följas för att man ska kunna anse att sjukvården lever upp till hälso- och sjukvårdslagen.

Patientlagen (2014:821) anger att vårdgivaren ska erbjuda patienten anpassad information om bl.a. diagnosen, möjliga alternativ för vård, risk för biverkningar och förväntade väntetider samt information om möjligheten att själv välja mellan likvärdiga behandlingar
 (3 kap. 1–2 § patientlagen). Vårdgivaren ska enligt samma lag erbjuda en fast vårdkontakt samt information om möjlighet till en ny medicinsk bedömning, även inom en annan region. Vårdgivaren ska också informera om möjligheten att välja vårdgivare i hela landet inom allmän och specialiserad öppenvård. Enligt det s.k. patientrörlighetsdirektivet ska vårdgivaren också informera om patientens rättighet att inom hela EU/EES välja och få ersättning för sådan vård som motsvarar vad som skulle kunna erbjudas i Sverige. Praktisk information om detta, t.ex. hur och när ersättning betalas ut, finns hos Försäkringskassan.

Enligt vårdgarantin (2010:349) har vårdgivaren en skyldighet att erbjuda patienter kontakt samt åtgärder inom vissa tider. De standardiserade vårdförlopp som RCC har tagit fram och som regionerna har beslutat att följa anger kortare väntetider som dock inte är en del av vårdgarantin.

I hälso- och sjukvårdslagen anges också att hälso- och sjukvården har särskilda skyldigheter att beakta barn som anhöriga och ge dem information, råd och stöd (5 kap. 7 §).

Alla patienter har rätt till en ny medicinsk bedömning angående sin behandling. När så önskas skriver behandlande läkare en remiss för ny medicinsk bedömning till annan mottagning i Sverige. När bedömningen där är klar diskuterar patienten och läkaren svaret samt vilket behandlingsalternativ är mest lämpligt. Mer information på RCC hemsida Ny medicinsk bedömning vid cancer.

2.5

Evidensgradering

Vårdprogrammet använder evidensgraderingssystemet GRADE. För en komplett gradering ska alla ingående studier tabelleras och värderas. Detta har endast gjorts för ett urval av rekommendationerna, men principerna för GRADE-gradering har tillämpats i hela vårdprogrammet.

I de fall en sådan värdering saknas, har ingen evidensgradering kunnat göras, eller så bygger värderingen på ”klinisk praxis” eller ”beprövad erfarenhet”. Ambitionen har varit att alla rekommendationer i vårdprogrammet ska vara evidensbaserade, men för att få fram ett praktiskt användbart verktyg har gruppen i vissa fall ändå utfärdat rekommendationer trots avsaknad av vetenskaplig evidens. Vårdprogrammet baseras således inte på en fullständig vetenskaplig evidensanalys.

GRADE innebär att styrkan i rekommendationerna graderas enligt följande:

Starkt vetenskapligt underlag (++++) 
Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++) 
Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Begränsat vetenskapligt underlag (++) 
Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Otillräckligt vetenskapligt underlag (+)
När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.

Läs mer om systemet i SBU:s metodbok.

2.6

Förkortningar och begreppsförklaringar

Accuracy

Diagnostisk tillförlitlighet

Adjuvant

Förebyggande tilläggsbehandling till den huvudsakliga behandlingen

AP

Antero-posterior

AUC

Area under curve

CI

Confidence interval

CTV

Targetdefinition (Clinical Target Volume)

DT

Datortomografi

DWI

Diffusionsviktade (MRT-)sekvenser

EIN

Endometrial intraepitelial neoplasi

ERT

Extern strålbehandling

ESGO

European Society of Gynaecological Oncology

ESMO

European Society for Medical Oncology

ESTRO

European Society for Radiotherapy and Oncology

ESUR

European Society for Urogenital Radiology

FDG

Fluoro-2-deoxyglukos

FIGO

Stadieindelning

ICG

Indocyaningrönt

IETA

International Endometrial Tumour Analysis

ITC

Isolerade tumörceller

LPP

Lower Paracervical Pathways

LS

Lynchs syndrom

MMR

Mismatch repair-proteiner

MRT

Magnetisk resonanstomografi

MSI

Mikrosatellitinstabilitet

PAD

Patologisk anatomisk diagnos

PET/DT

Positronemissionstomografi/datortomografi

POLE

Polymerase epsilon

SEIC

Seröst endometrialt intraepitelialt karcinom

SOEB

Salpingooforektomi

TVU

Transvaginalt ultraljud

TVU

Transvaginalt ultraljud

WHO

Världshälsoorganisationen

Nästa kapitel
3 Mål med vårdprogrammet