Egenvård

Rökning är en väldokumenterad riskfaktor för att utveckla peniscancer och ökar riskerna för behandlingskomplikationer. Tobaksrökning har flera välkända negativa hälsoeffekter, inklusive ökad komplikationsrisk vid kirurgiska ingrepp. Om patienten är rökare bör kontaktsjuksköterskan informera om rökningens negativa effekter vid operation och strålbehandling, och hänvisa patienten till rökavvänjning via primärvården eller den specialiserade vården som kan ge hjälp med rökstopp. Patienterna kan också ringa den nationella sluta röka-linjen på 02084 00 00.

Patienterna bör informeras om att komplementär och alternativ medicin kan påverka effekterna av cancerläkemedel [270]. Forskning visar att minst en av fyra patienter med cancer använder någon form av komplementär metod, oftast som ett komplement till konventionell cancerbehandling i symtomlindrande syfte. Det kommer allt fler forskningsresultat om specifika metoders kliniska effekter och risker. För att möta patienters behov och värna om patientsäkerheten behöver cancervården bemöta frågor om komplementärmedicin och när lämpligt, ge situationsanpassade råd.

För mer information, se kapitel 14. Komplementär- och integrativmedicin, NVP Cancerrehabilitering.

En informationsbroschyr från RCC i samverkan finns att ladda ner här

Patienten bör rekommenderas att vara uppmärksam på sina alkoholvanor under alla typer av cancerbehandling. Alkohol kan öka risken för komplikationer och biverkningar [271]. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att uppmärksamma ett riskbruk av alkohol, och om personen bedöms ha ett riskbruk även erbjuda stöd och uppföljning. 

Patienter rekommenderas starkt att inte dricka alkohol under minst 4 veckor före operation och en tid efter operation till sårläkning och gott allmäntillstånd uppnåtts eller under annan cancerbehandling.

Patienter som vill ha stöd för att förändra sina alkoholvanor kan erbjudas stöd enligt lokala rutiner via primärvården eller den specialiserade vården. Patienten som vill ha stöd kan även ringa den nationella *Alkoholhjälpen på 020-84 44 48 (www.alkoholhjalpen.se) eller hänvisas till "Så kan du ändra dina alkoholvanor" (1177.se).

Fysisk aktivitet har visat sig ge positiva effekter på muskelstyrka, kondition, livskvalitet och trötthet för patienter med flera olika cancerdiagnoser och är en viktig del av cancerrehabiliteringen [272]. Även patienter med obotlig cancer kan få högre livskvalitet och fungera bättre i sina dagliga liv med hjälp av fysisk aktivitet. Till detta kommer de hälsovinster som finns för friska individer.

Personer som har eller har haft cancer bör om möjligt följa de rekommendationer som gäller för friska individer när det gäller fysisk aktivitet. Om det inte är möjligt bör de vara så aktiva som sjukdomen tillåter och undvika inaktivitet och långvarigt stillasittande.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, kan vara ett sätt att stimulera till fysisk aktivitet i samband med cancersjukdom. FaR innebär individuellt anpassade råd om lämpliga fysiska aktiviteter, en skriftlig ordination och uppföljning. All legitimerad personal kan efter en kortare utbildning skriva ut FaR [272].

Samtliga yrkesgrupper i cancervården kan uppmuntra till ökad fysisk aktivitet. Fysioterapeuter kan hjälpa till med bedömning, behandling och rekommendationer som rör fysisk aktivitet.

Patienten bör informeras om fördelarna med hälsosamma matvanor. Hälsosamma matvanor ökar patientens möjligheter att klara av eventuella biverkningar av cancerbehandlingen. Det förbättar även sårläkning och främjar snabbare återhämtning. Vid behov kan man konsultera en dietist, som kan ge individanpassade kostråd för att säkerställa energi- och näringsintag. Mer information om hälsosamma matvanor finns på livsmedelsverket.se.