Till sidinnehåll

Psykosociala effekter av screening

Screening för tjock- och ändtarmscancer med avföringsprov kan ge en negativ psykologisk påverkan hos individen, även om den är lindrig och övergående 5455. Denna påverkan kan uppstå av att delta i screening i sig eller av att få veta att testet är positivt. Det är viktigt att minimera negativa effekter för individen, och screeningprogrammets nytta måste noga vägas mot dess eventuella skada. Ett negativt FIT eller negativ koloskopi efter ett positivt FIT kan invagga patienten i falsk trygghet om det är så att screeningmetoden inte fångat upp en befintlig tumör eller polyp.

7.1

Screeningen

Den som erbjuds screening för tarmcancer ställs inför ett val: att genomgå en process för att i slutändan få ett svar på om vederbörande har tjock- och ändtarmscancer, eller att avstå. Personen blir påmind om att vi alla har risk för sjukdom och död, i detta fall risken för tarmcancer, och en del individer har redan en uttalad cancerskräck 56. Beslutet i sig, att delta eller inte delta, kan väcka en oro över om man gjort rätt val. Screeningprocessen innebär också flera steg med väntetid mellan, då personen behöver bestämma om den ska ta ytterligare ett steg eller avsluta processen. Väntan kan föda ångest och oro om den blir lång eller om man inte får besked när det var sagt.

7.2

Positivt avföringsprov

Svaret att avföringsprovet är positivt kan väcka en stark reaktion 57. En del kan tolka det som liktydigt med en cancerdiagnos. Många har svårt att värdera sannolikheten för att ett positivt avföringsprov kommer att resultera i en cancerdiagnos, men sannolikt uppfattas den risken som mycket större än vad den i verkligheten är. Därför kan man redan i detta steg få en känsla av att hälsa övergår till ohälsa.

Individen ställs inför ytterligare ett val: att genomgå en koloskopi eller inte. Det kan innebära oro för undersökningens resultat men också en oro inför undersökningen i sig. Oron kan stegras till ångest och somatisering 58. För en del individer är en undersökning via ändtarmen kraftigt generande och kan vara behäftad med starka skamkänslor. För en liten grupp av individer som varit utsatta för övergrepp kan tanken på en koloskopi utlösa en mycket stark reaktion. Det är väsentligt att koloskopin blir en så positiv upplevelse som det är möjligt, och koloskopiteamets roll och omhändertagande är viktiga för att uppnå det. Se även avsnitt 14.1 Normal undersökning.

7.3

Åtgärder för att minimera och ta hand om psykosociala reaktioner

  1. Screening ska utföras på centrum som har en fungerande vårdkedja och god erfarenhet av och kunskap om hela screeningprocessen.
  2. Inbjudan till screening och information om screening ska utformas på ett förståeligt språk och minimera risken för misstolkningar. Den som bjuds in ska helst ska möjlighet att få saklig, personcentrerad muntlig information.
  3. Väntetider mellan de olika stegen i screeningprocessen ska minimeras.
  4. Det ska finnas beredskap för att ta hand om kraftiga psykiska reaktioner eller kunna hänvisa personer med sådana reaktioner till adekvat omhändertagande.
  5. I alla steg i processen ska man ta hänsyn till, respektera och uppmuntra individens integritet och autonomi.
  6. Screeningdeltagaren måste informeras om att falskt negativa och falskt positiva undersökningar kan förekomma.