Inledning
Introduktion
Syftet med screeningprogrammet för tjock- och ändtarmscancer (kolorektalcancer, KRC) är att minska dödligheten i sjukdomen. Programmet innebär att män och kvinnor i åldern 60–74 år erbjuds att genomföra självprovtagning för dolt blod i avföringen vartannat år. De individer som testas positivt kallas till vidare utredning med koloskopi där såväl cancer som godartade polyper kan hittas i god tid. Vid fynd av polyper kan dessa tas bort i samband med undersökningen och därmed förebyggs framtida cancerutveckling.
Nya screeningprogram bör introduceras samordnat och strukturerat, enligt ”En nationell cancerstrategi för framtiden”, SOU 2009:11. Ett nationellt vårdprogram för tjock- och ändtarmscancerscreening ger stöd för implementeringsprocessen. Screeningprogrammet för tidig upptäckt av cancer i tjocktarm och ändtarm startade nationellt i Sverige under våren 2021. Det här nationella vårdprogrammet (NVP) ger rekommendationer för screeningprocessens olika delar så att en nationell samordning och samsyn kan uppnås. Vårdprogrammet utgör därmed ett komplement till Socialstyrelsens rekommendation från 2014.
Vid sidan om vårdprogrammet finns andra viktiga åtgärder som Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan fattat beslut om för att underlätta ett samordnat och strukturerat införande av screening. Den nationella arbetsgruppen (NAG) för tjock- och ändtarmscancerscreening inrättades 2018 och RCC Stockholm-Gotland utsågs till stödjande RCC. RCC i samverkan har tillsammans med RCC Stockholm-Gotland sedan 2018 utvecklat ett gemensamt administrativt stödsystem (GAS) som är i drift sedan april 2019. GAS hanterar kallelser (erbjudande om självprovtagning för dolt blod i avföringen) och uppföljning av screening (provsvar, omprov, remitteringar m.m.). RCC i samverkan har även stöttat utvecklingen av Svenskt kvalitetsregister för koloskopier och kolorektalcancerscreening (SveReKKS), vilket startades 2019. Åtgärderna är baserade på förslag från en arbetsgrupp som RCC i samverkan tillsatte 2017–2018 för att förbereda screeningstarten. Arbetsgruppens erfarenheter hämtades både från studien Screening of Swedish colons (SCREESCO), som startade 2014, (se vidare i avsnitt 6.2.3) och från det screeningprogram för tjock- och ändtarmscancer som i över tio år funnits i Region Stockholm och Region Gotland.
Första version
Detta är det första svenska nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancerscreening, och det togs fram 2020–2021 av den nationella arbetsgruppen för tjock- och ändtarmscancerscreening på uppdrag av RCC i samverkan. Extern expertis deltog också i arbetet.
Standardiserat vårdförlopp för tjock- och ändtarmscancer
För tjock- och ändtarmscancer finns ett standardiserat vårdförlopp (SVF) framtaget. Den senaste versionen fastställdes av RCC i samverkan 2018, men en reviderad version håller på att arbetas fram 2022–2023. En ingång till SVF är cancerfynd vid screening. Positivt f-Hb (med fekalt immuntest, FIT) funnet inom screeningprogrammet utreds dock vidare med koloskopi inom screeningen, och först vid eventuellt fynd av tjock- och ändtarmscancer remitteras patienten vidare till SVF. Det standardiserade vårdförloppet kan laddas ned i sin helhet från RCC:s webbplats https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/tjock-och-andtarmscancer/vardforlopp.
Evidensgradering
Syftet med ett vårdprogram är en sammanvägning av evidensläget och den kliniska tillämpningen. Det är däremot inte en komplett vetenskaplig och hälsoekonomisk analys av typen Health Technology Assessment (HTA). I detta vårdprogram bidrar alla författare med sin respektive expertkunskap och är givetvis väl inlästa på den vetenskapliga litteraturen inom sitt område. Efter behov har de också genomfört strukturerade litteratursökningar.
Vårdprogrammet använder det etablerade graderingssystemet GRADE (Grading of Recommendations Assessment Development and Evaluation) vid bedömningen av kvantitativa studier. För en komplett gradering ska alla ingående studier tabelleras och värderas. Detta har dock endast gjorts för ett urval av rekommendationerna, men principerna för GRADE-gradering har tillämpats i hela vårdprogrammet.
GRADE innebär att tillförlitligheten i rekommendationerna graderas enligt följande:
- Sammanvägda resultatet har hög tillförlitlighet (++++)
- Sammanvägda resultatet har måttlig tillförlitlighet (+++)
- Sammanvägda resultatet har låg tillförlitlighet (++)
- Sammanvägda resultatet har mycket låg tillförlitlighet (+)
- Går inte att bedöma om resultaten är korrekta.
När det saknas vetenskapligt underlag som uppfyller inklusionskriterierna anges ”studier saknas” och ingen gradering görs.
Läs mer om systemet här:
SBU:s metodbok
Förkortningar
ADR Adenoma detection rate (frekvensen av funna adenom)
AUC Area under kurvan
BBPS Boston Bowel Preparation Scale
BMI Body Mass index (kroppsmasseindex)
dMMR Deficient MMR
DT Datortomografi
EMR Endoskopisk mukosa-resektion
ESD Endoskopisk submukös dissektion
ESGE European Society of Gastrointestinal Endoscopy
FAP Familjär adenomatös polypos
F-Hb Hemoglobin i feces
FIT Fekalt immunokemisk test
FN Field number
FOBT Fekalt ockult blodtest
FS Sigmoideoskopi
GAS Gemensamt administrativt IT-stöd
GDPR General Data Protection Regulation
gFOBT Guajakbaserat fecestest för ockult blod
GIST Gastrointestinal stromacellstumör
GRADE Grading of Recommendations Assessment Development and Evaluation
GSK Gemensamt samordningskansli
HE Hematoxylineosin
HTA Health Technology Assessment
IBD Inflammatory Bowel Disease (Inflammatorisk tarmsjukdom)
IFCC FIT-WG International Federation of Clinical Chemistry and Laboratory Medicine – Scientific Division – Working Group on FIT
iFOBT Immunokemiskt fekalt ockult blodprov
INCA Informationsnätverk för cancervården
KI Konfidensintervall
KRC Kolorektalcancer
KVAST Kvalitets- och standardiseringskommittén (inom patologi)
MMR Mismatch repair
MSI Microsatellite instability
MSS Microsatellite stability
NAG Nationell arbetsgrupp
NBI Narrow-band imaging
NICE NBI International Colorectal Endoscopic (klassifikationssystem vid koloskopi)
NGS Next generation sequencing
NNS Numbers needed to scope
NS Not statistically significant
NSAID Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel
NVP Nationellt vårdprogram
PAD Patologisk-anatomisk diagnos
PCCRC Post colonoscopy colorectal cancer
PCR Polymeraskedjereaktion
PEG Polyetylenglykol
pMMR Proficient MMR
PPV Positivt prediktionsvärde
PROM Patient Reported Outcome Measures
PREM Patient Reported Experience Measures
PU Personuppgift
QALY Kvalitetsjusterade levnadsår
RCC Regionalt cancercentrum
RID Remissidentitetsnummer
ROC Receiver operating curve
RR Relativ risk
SCRCR Svenska Kolorektalcancerregistret
SCREESCO Screening of Swedish colons
SES Svensk Endoskopiskola
SFGAR Svensk Förening för Gastrointestinal och Abdominell Radiologi
SGF Svensk Gastroenterologisk Förening
SOF Svensk Onkologisk Förening
SSL Sessila serrata lesioner
SSLD Sessila serrata lesioner med dysplasi
SveReKKS Svenskt register för koloskopier och kolorektalcancerscreening
SVF Standardiserat vårdförlopp
TNM Tumor, node, metastasis (internationellt system för stadieindelning av cancer)
TSA Traditionellt serrata adenom