Till sidinnehåll

Screeningpopulation

9.1

Vilka personer ska kallas och när?

I ett organiserat populationsbaserat screeningprogram ska alla som ingår i målpopulationen erbjudas provtagning. Screeningprogrammets organisation ska säkerställa att alla individer i målpopulationen identifieras för att få ett personligt erbjudande 22.

Under uppbyggnadsfasen kommer individer 60–74 år gamla successivt att erbjudas provtagning beroende på regionens utökningstakt. De personer som under det aktuella året fyller jämnt antal år (60, 62, 64 år osv.) får erbjudandebrev till sin folkbokföringsadress ungefär den månad då de fyller år, med uppehåll inför sommar och jul och nyår.

När programmet är fullt utbyggt kommer alltså inbjudna individer att få ett erbjudandebrev vartannat år så länge de är 60–74 år gamla. Under uppbyggnadsfasen kommer de som är fyllda 60 år att få erbjudandebrev, och successivt lägger man till fler och fler ålderskohorter.

I uppbyggnadsfasen behöver man beakta kapaciteten hos GSK och GAS och kliniskt kemiska laboratorier (FIT-analys) samt regionala endoskopienheter, patologlaboratorier och övriga sjukvårdsenheter. Screeningprogrammet utökas därför successivt enligt en särskild införandeplan som är förankrad i regionerna. Samma förfarande under uppbyggnadsfasen användes i Region Stockholm och Region Gotland med start 2008. Erfarenheterna har visat att belastningen av samtliga delar i screeningprocessen inte blev för stor och att kvaliteten har kunnat hållas.

9.2

Personer som kan avstå från provtagning

Personer som tidigare har proktokolektomerats kan givetvis inte utveckla tjock- och ändtarmscancer och kan därmed inte heller screenas. Juridiskt får dock inte screeningprogrammet inhämta någon information ur journalsystemen, varför det blir upp till den enskilda patienten att meddela GSK detta för att bli spärrad från vidare screeningerbjudanden. Personer som av olika anledningar har genomgått delresektioner av kolon eller har rektum kvar ska dock erbjudas screening med FIT.

9.2.1

Spärrlista

Om en person begär att slippa få erbjudande om screening ska den inkluderas i en spärrlista, vilket är en märkning av att personens uppgifter inte ska omfattas av kallelseutskick eller FIT-provtagning. Skälet till att personen avstår från screeningen får inte journalföras eller överprövas, och det gäller tills personen själv åter önskar bli kallad. Det är därför viktigt att personen har fått skriftlig eller muntlig information om konsekvensen av att inte bli kallad och om hur man senare tar bort spärren om så önskas. De personer som vill spärra sig eller häva sin spärr vänder sig till samordningssjuksköterskorna på GSK.

9.2.2

Polypvårdprogram

Ett särskilt uppföljningsprogram för patienter med kolorektala polyper finns publicerat och nås via följande länk: Endoskopisk uppföljning efter kolorektal polypektomi. I detta definieras lågrisk- respektive högriskadenom och koloskopiintervall. Screeningprogrammet har av både juridiska och IT-mässiga skäl ingen information om i vilka övriga koloskopikontrollprogram patienter ingår.

Patienter med identifierade lågriskadenom erbjuds inga ytterligare koloskopikontroller och de ska därför erbjudas tjock- och ändtarmscancerscreening enligt screeningprogrammet om de ingår i målpopulationen åldersmässigt.

Patienter med identifierade högriskadenom ingår i ett polypuppföljningsprogram med regelbundna koloskopier och bör inte ingå i screeningprogrammet. De måste dock, efter samråd med ansvarig kirurg eller gastroenterolog, själva kontakta GSK och meddela detta (om de ingår i screeningaktuella åldersklasser). På motsvarande sätt måste patienterna meddela GSK om polypkontrollerna avslutas och de åter önskar ingå i screeningprogrammet. Patientansvarig läkare har ett ansvar att informera patienten om detta.

9.2.3

Cancervårdprogram

Personer som har kurativt opererats för tjock- och ändtarmscancer ska följas upp enligt aktuell rekommendation i det nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer. Dessa patienter bör inte delta i screeningprogrammet parallellt men måste enligt ovanstående själva meddela GSK detta. Om koloskopikontrollerna avslutas och patienten fortfarande ingår i målpopulationen för screeningen, bör vederbörande åter erbjudas att delta, men måste själv meddela GSK detta. Som ovan påpekats bör patientansvarig läkare informera patienten om detta.

9.2.4

Kolit uppföljningsprogram

Personer som har inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och hög eller intermediär risk för tjock- och ändtarmscancer ska följas enligt IBD-uppföljningsprogrammet med regelbundna koloskopier. Dessa personer behöver då inte delta i tjock- och ändtarmscancerscreeningen men måste själva meddela GSK det. Personer med låg risk som följs i IBD-uppföljningsprogrammet, med avsikt att genomgå koloskopikontroller endast vart 10:e år, bör dock delta i tjock- och ändtarmscancerscreening med FIT. Även i denna situation måste patientansvarig läkare informera om situationen och att patienten måste kontakta GSK om den önskar delta screeningprogrammet.

9.2.5

Ärftlig cancer

Personer som kommer till screeningkoloskopier ska anamnestiskt tillfrågas om ärftlighet (hereditet). Syftet är att identifiera släkter med en ökad risk för att insjukna i cancer generellt och särskilt tjock- och ändtarmscancer. Släktanamnesen ska innefatta syskon, barn och föräldrar samt mor- och farföräldrar. Det är även viktigt att efterfråga släktingars ålder vid insjuknandet. Förstagradssläkting definieras som syskon, föräldrar eller barn. Vid positiv anamnes ska personen remitteras enligt följande riktlinje till onkogenetisk klinik för vidare rådgivning:

Vid fynd av adenom övergår individen till polypuppföljningsprogrammet. Om detta avslutas återgår individen till koloskopikontrollerna för ärftlig tjock- och ändtarmscancer enligt ovan eller till det nationella screeningprogrammet (om den tillhör målpopulationen). I alla situationer ovan måste dock individen själv kontakta GSK och meddela vad som gäller, efter diskussion med ansvarig läkare.

9.2.6

Samsjuklighet

Personer där koloskopi eller föregående laxering innebär risk för liv och hälsa bör exkluderas ur screeningprogrammet, eller så bör screeningen framflyttas till en tidpunkt då hälsotillståndet tillåter uppföljande tarmundersökning vid positiv FIT, och orsaken noteras som en anteckning i GAS. Eftersom detta är en läkarbedömning, ska en journalanteckning göras samtidigt.

Diskrimineringslagen reglerar frågor om undersökning av funktionsnedsatta. För att möta lagens krav måste varje region säkerställa att det finns vårdgivare som har de hjälpmedel som krävs för att undersöka t.ex. personer som behöver sedering, narkos eller lyft ur och i en rullstol.

9.3

Skyddade personuppgifter

Personer som har skyddade personuppgifter men ändå omfattas av regionens åtagande för screening behöver själva kontakta vården och få en screeningundersökning gjord. Regionen erbjuder då vård motsvarande screeningverksamheten i mer lämplig form och uppfyller alltså de krav som ställs i och med att en patient har rätt att söka motsvarande vård hos den allmänna hälso- och sjukvården. Vårdcentralen ansvarar för svarsbrev och eventuell vidare utredning med koloskopi.

9.4

Utlandssvenskar

För att få erbjudandebrev om screening krävs en folkbokföringsadress i Sverige. Utlandssvenskar som vill lämna avföringsprov enligt samma rutin som de med folkbokföringsadress i Sverige får själva ta kontakt med en vårdcentral och lämna provet via den vårdenheten. Regionen erbjuder i stället vård motsvarande screeningverksamheten på samma sätt som för dem med skyddade personuppgifter ovan. Vårdcentralen ansvarar för svarsbrev och eventuell vidare utredning med koloskopi.

9.5

Personer med funktionsnedsättning

Funktionsnedsatta kan behöva sjukvårdens stöd för att göra screeningprovet. Personer som kan ha svårt att själva göra sitt prov och vill undvika att besvära sina närstående kan då vända sig till sin distriktsköterska eller annan sjuksköterska, exempelvis på särskilt boende.

Det finns framtaget material med tillgänglig information för personer med synnedsättning. De som har svårt att skriva provtagningsdatum på sin FIT-provtagningstub kan skriva sitt personnummer och provtagningsdatum på ett papper och bifoga det till sin provtub i svarskuvertet. Provtagningsdatumet är dock nödvändigt att meddela laboratoriet inför provets analys. Se även kapitel 12 Laboratorieanalys FIT.

En koloskopi kräver väsentliga förberedelser. En screeningutvald patient, som kontaktar mottagningen för att få ytterligare information om provsvar och boka tid för koloskopi, kan ha sin första kontakt med vården samt ha många olika behov att hantera inför undersökningen. Det finns ingen formell remiss med medicinsk information. Screeningsjuksköterskan bör därför vara observant på funktionsnedsättningar för att kunna stödja patienten inför, under och efter koloskopin. Se även avsnitt 19.1 Screeningsjuksköterskan på endoskopienheten.