Till sidinnehåll

Sammanfattning

Detta nationella vårdprogram (NVP) är det första avseende screening för tjock- och ändtarmscancer (kolorektal cancer – KRC). I tillämpliga delar anknyter det också till Nationellt vårdprogram för tjock- och ändtarmscancer. Cancerformen är den tredje vanligaste i Sverige med drygt 6 900 nyinsjuknade per år. Cancerutvecklingen sker vanligen från polyper under 10–15 års tid, vilka förekommer hos drygt 15 % av männen och 10 % av kvinnorna vid 60 års ålder, varefter prevalensen ökar med stigande ålder. Prognosen vid tjock- och ändtarmscancer beror främst på i vilket stadium cancern diagnostiseras. Dessa förhållanden, tillsammans med att tjock- och ändtarmscancer uppfyller Världshälsoorganisationens (WHO:s) generella krav för screening, gör det angeläget att införa ett screeningprogram.

Målet med screening för tjock- och ändtarmscancer är att minska dödligheten i sjukdomen. Detta sker dels genom att den påvisas i ett tidigare skede (lägre stadium), dels genom att polyper diagnostiseras och exstirperas. Metoden som rekommenderas är populationsbaserad, det vill säga ett erbjudande till samtliga personer med normalrisk för tjock- och ändtarmscancer i åldern 60–74 år får erbjudande om att testa sig för eventuell förekomst av ockult blod i avföringen vartannat år (personer med förhöjd risk, till exempel ärftlighet, erbjuds särskilda kontrollprogram). Sannolikheten att tjock- och ändtarmscancer blöder ökar med mer avancerat stadium, och sannolikheten för att polyper blöder ökar med storleken.

Analysmetoden är immunologisk och upptäcker specifikt humant globin (fekalt immuntest, FIT). Testprestanda i form av sensitivitet och specificitet är relaterad till flera faktorer, vilka diskuteras i vårdprogrammet. Med screeningprogrammets utformning kommer cirka 2,5 % av de testade att uppvisa blod i avföringen och erbjudas vidare utredning med koloskopi.

Screeningmetoden är evidensbaserad och bygger på ett stort antal internationella studier. Europeiska unionens (EU:s) medlemsstater rekommenderas sedan 2003 att införa screeningprogram för tjock- och ändtarmscancer. Socialstyrelsen kom med samma rekommendation 2014, efter en noggrann analys, inklusive hälsoekonomiska och etiska aspekter. Man beräknade att minst 300 dödsfall årligen i tjock- och ändtarmscancer kunde undvikas och att det hälsoekonomiska utfallet var gott. År 2018 rekommenderade en arbetsgrupp inom Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan i en rapport att ett nationellt synkroniserat screeningprogram för tjock- och ändtarmscancer enligt principerna ovan borde införas. Regionerna Stockholm och Gotland startade redan 2008–09 ett liknande screeningprogram men i begränsad omfattning. Nu har Sveriges samtliga 21 regioner beslutat om att successivt införa ovanstående screeningprogram under 2021–2022, vilket beräknas vara slutfört senhösten 2026. Då kommer närmare 1,5 miljoner svenskar i åldersgrupperna 60–74 år att erbjudas screening vartannat år.

Screeningprogrammet är likadant utformat i samtliga regioner. Därmed uppnås jämlik vård, nationell kvalitetskontroll av hela screeningkedjan, ett samordnat införande och goda forskningsmöjligheter. Praktiskt sker detta genom ett nationellt, gemensamt samordningskansli som har etablerats vid RCC Stockholm-Gotland. Kansliet arbetar bland annat med ett gemensamt administrativt IT-stöd, kontrakterad paketering och utskick av standardiserade erbjudandebrev med provtagningsmaterial och svarsbrev, FIT-analys vid ett ackrediterat laboratorium (Karolinska universitetslaboratoriet) och information från särskilda sjuksköterskor.

Sedan våren 2019 är detta system knutet till ett kvalitetsregister för både screening- och rutinkoloskopier (SveReKKS = Svenskt register för koloskopier och kolorektalcancerscreening).

Effekten av ett screeningprogram är avhängigt av att alla led håller hög kvalitet och att den inbjudna populationen har ett högt deltagande. I detta NVP beskrivs därför relativt utförligt aspekter på etik, inbjudandeförfarande och kommunikation, potentiella sidoeffekter och psykosociala faktorer. Stor vikt läggs vid rekommendationer om så kallade högkvalitativa koloskopier och de internationella riktlinjerna för dessa. Det finns också en utförlig beskrivning av de kvalitetsindikatorer som Socialstyrelsen har tagit fram, och som är baserade på internationella motsvarigheter.

Det kan förväntas att detta NVP för tjock- och ändtarmscancerscreening kommer att revideras och uppdateras relativt frekvent, i takt med att kunskapen ökar genom dels den intensiva forskning som pågår internationellt, dels de nationella erfarenheterna från det synkroniserade införandet.