Till sidinnehåll

Bakgrund och orsaker

Sammanfattning

  • GTD består av ett spektrum av sjukdomar med ursprung i en graviditet.
  • GTD kan uppkomma efter både patologiska och normala graviditeter.
  • De premaligna formerna består av komplett och partiell mola.
  • De maligna formerna består av koriokarcinom, PSTT och ETT.
4.1

Bakgrund

Gestationell trofoblastsjukdom (gestational trophoblastic disease, GTD) är samlingsnamnet för en sjukdomsgrupp med ursprung i en graviditet och drabbar företrädesvis kvinnor i fertil ålder. De olika formerna kan uppträda som en premalign sjukdom (mola hydatidosa, blåsmola), som en metastaserande sjukdom som dock i vissa fall kan spontanregrediera (invasiv mola), och i sällsynta fall som en högmalign tumörsjukdom (koriokarcinom). Ibland är det enda sjukdomstecknet ett förhöjt värde i serum och urin av graviditetshormonet humant koriongonadotropin (hCG). Lyckligtvis tillhör koriokarcinom en av de tumörtyper som har hög känslighet för cytostatika och de flesta patienterna kan botas med bibehållen fertilitet. Ett fåtal fall utgörs av de ovanliga formerna placental site trophoblastic tumor (PSTT) och epitelioid trofoblasttumör (ETT). Dessa skiljer sig från övriga trofoblastmaligniteter eftersom de vanligen är lokaliserade i uterus och mer indolenta till sin karaktär och därmed inte lika cytostatikakänsliga.

Den modifierade WHO-klassifikationen av GTD framgår av följande indelning 2.

Indelning av trofoblastsjukdomar (GTD):

  • Molor
        - Komplett hydatiform mola (CHM)
        - Partiell hydatiform mola (PHM)
        - Invasiv mola
  • Icke-molära trofoblastsjukdomar
        - Koriokarcinom
        - Placental site trophoblastic tumor (PSTT)
        - Epitelioid trofoblasttumör (ETT)
  • Övriga trofoblastförändringar
        - Exaggerated placental site
        - Placental site nodule
        - Atypisk placental site nodule

En graviditet kan i sällsynta fall leda till en druvbörd (hydatiform mola, HM). Denna räknas som ett premalignt tillstånd, och man ska efter utrymning av en molagraviditet kontrollera att S-hCG normaliseras. Om hCG inte faller eller i stället börjar stiga finns kvarvarande moderkaksvävnad som producerar hCG lokalt och/eller i form av metastaser. Detta tillstånd kallar man gestationell trofoblastneoplasi (GTN), tidigare ofta benämnt persisterande trofoblastsjukdom. GTN kan också uppkomma efter en tidigare normal graviditet, ett missfall eller graviditetsavbrytande. Studier har visat att ursprungsgraviditeten vid GTN inte alltid är den senaste graviditeten. GTN skiljer sig från andra solida tumörer eftersom både diagnostik, monitorering och behandling av sjukdomen till större del baseras på tumörbiologin snarare än på histopatologin. Ofta avstår man från att ta biopsi för att histologiskt bekräfta diagnosen p.g.a. tumörernas rikliga vaskularisering med risk för blödning. Behandlingen inleds och styrs i stället utifrån biodynamiken av hCG.

Figur 1. Relationen mellan olika typer av graviditeter och GTN.

Kap 4_1 figur1.png


Bild: Ulrika Joneborg.

4.2

Epidemiologi

4.2.1

Incidens

Incidensen av GTD både lokalt och globalt är svåruppskattad och behäftad med ett flertal svårigheter. Eftersom graviditet är en förutsättning för alla former av GTD så borde incidensen av GTD lämpligen relateras till antalet graviditeter i den givna populationen. Det totala antalet graviditeter är dock svårt, för att inte säga omöjligt, att uppskatta, varför de flesta epidemiologiska studier har använt alternativa nämnare såsom antal förlossningar, levande födda barn eller viabla graviditeter inom den population eller institution som de vill undersöka. Antal graviditeter är dock oftast betydligt högre än de alternativa jämförelsemåtten, varför samtliga studier kommer att överskatta incidensen 3. I en amerikansk studie fann man att 31 % av alla graviditeter manifesterade sig endast som ett positivt urin-hCG och att 22 % av alla missfall inträffade innan man kliniskt kunde detektera graviditeten 4. Generellt överskattas incidensen också ofta i länder där endast allvarligare sjukdomsfall diagnostiseras och behandlas på sjukhus, och sjukhus- eller institutionsbaserade studier rapporterar vanligen en högre incidens än populationsbaserade studier. Åldersstandardiserad rapportering av cancerincidens har visat sig vara reproducerbart vid jämförelse av incidensen av GTD mellan länder, särskilt när den riskutsatta populationen är fertila kvinnor 5 .

Andra svårigheter med att studera epidemiologin kring GTD är att terminologin varierar geografiskt, och att metoder för att diagnostisera GTD och definiera GTN skiljer sig åt mellan olika delar av världen. Innan de diagnostiska metoderna var fullt utvecklade och mer allmänt använda kunde man både över- och underskatta antalet fall av GTD, exempelvis genom att inkludera misstänkta molor som med de nya diagnostiska metoderna kunnat avfärdas som vanliga missfall eller genom att inte inkludera partiella molor 6. Dessutom underrapporteras GTD vid centrum eller i länder där spontanaborter inte undersöks rutinmässigt med histopatologi. Tidigare ansåg man också att de sällsynta formerna PSTT och ETT var benigna och dessa rapporterades inte 7.

GTD skiljer sig dessutom från de flesta övriga tumörer genom att monitorering och behandling framför allt baseras på sjukdomens biologiska beteende snarare än på histopatologin. Både definition och behandling av GTN sker på basen av biodynamiken av hCG och även kännedom om föregående graviditet och radiologisk tumörutbredning 8. Det finns dock ett flertal fallgropar när det gäller att enbart förlita sig på förhöjda hCG-nivåer 910. Biopsier för histologisk verifikation görs sällan eftersom man riskerar svårkontrollerade blödningar p.g.a. tumörens uttalade vaskularisering. Många epidemiologiska studier är begränsade av inklusion eller exklusion av fall som saknar histologisk verifikation 311. I en studie om trender i incidens av koriokarcinom där man använde uppgifter från Surveillance, Epidemiology, and End Results Program (SEER), som tillhandahåller cancerstatistik i USA, fann man att histologisk diagnos erhölls i 89 % av alla fall och att resten diagnostiserades med hjälp av klinik, radiologi eller fynd vid kirurgi 3.

Även svenska studier visar att den faktiska incidensen av GTD i Sverige är svår att exakt bestämma. Det beror på svårigheter med tillförlitlig nämnare och en dokumenterad underdiagnostik och underrapportering till Cancerregistret av såväl molor som fall av postmolär GTN, liksom avsaknad av ett kvalitetsregister för GTD.

4.2.2

Incidens av molor

Internationella epidemiologiska studier rapporterar en varierande incidens av molor. I västvärlden uppskattas incidensen av kompletta molor till 1–3 per 1 000 graviditeter och partiella molor till 3 per 1 000 graviditeter 12. Man har i ett flertal tidiga studier sett en betydligt högre molaincidens i Asien, vilket till viss del sannolikt stämt men till stor del betingats av brister i statistiken131415. Nyare studier har visat att incidensen av molagraviditeter i Asien närmar sig den i västvärlden. Orsaken är troligen multi-faktoriell där faktorer som maternell ålder, miljö, diet och livsstil kan ha samband med ett ökat välstånd och andra levnadsvanor, liksom mer enhetlig statistik 14161718.

I länder med populationsbaserade register för GTD, som Storbritannien och Nederländerna, brukar incidensen av molor rapporteras ligga omkring 1,4–2,1 per 1 000 förlossningar. I svenska studier har molaincidensen varierat mellan 1,2 och 2,1 per 1 000 förlossningar 192021. Skillnaden torde åtminstone delvis bero på metodologin snarare än en faktisk incidensökning, och förefaller framför allt bero på ett ökat antal diagnostiserade partiella molor. Samma författare har också kunnat påvisa en underrapportering av molagraviditeter till Cancerregistret med 16–25 %, där andelen rapporterade fall har ökat med tiden 192122.

4.2.3

Incidens av GTN

Precis som med HM så varierar incidensen av koriokarcinom. I Europa och Nordamerika uppstår koriokarcinom i 1 av 40 000 graviditeter, eller 1 av 40 molagraviditeter 3. Incidensen av koriokarcinom i västvärlden brukar anges till 0,2–0,4 per 10 000 förlossningar 3212324. I vissa sjukhusbaserade studier från framför allt södra Asien, Afrika och Latinamerika är siffrorna betydligt högre, men skillnaderna förklaras sannolikt till stor del av metodiken i de epidemiologiska studierna 25262728.

Andelen kvinnor som utvecklar GTN efter en tidigare molagraviditet brukar anges till omkring 15 % efter en komplett mola och 0,5–1 % efter en partiell mola 12. I svenska studier har incidensen av postmolär GTN angivits till 6–8 %, och till 13 % efter en komplett mola och 2 % efter en partiell mola, vilket är jämförbart med siffror från andra europeiska länder 192229.

4.2.4

GTD i Cancerregistret

Cancerregistret kodar nu tumörlokalisationen enligt ICD-O/3 C58.9. Allt sedan Cancerregistrets start 1958 har tumörlokalisationen också kodats enligt ICD7 173. Under åren 1958 till 1992 kodades morfologin enligt C24, därefter mer detaljerat enligt ICD O/2, ICD-O/3. Använda koder framgår av nedanstående tabeller. I kliniken används ICD-10 som är en blandning av lokalisations- och morfologikodning.

Eftersom kodningen har varierat över tid presenteras data för perioden 2005–2020, när morfologin kodades enligt ICD-O/3 version 2.

Följande tabell har hämtats från ”Kodning i cancerregistret 2021, Arbetsdokument för personal vid regionala cancercentra (RCC)” (www.socialstyrelsen.se, februari 2021).

Tabell 3. Kodning av kliniskt läge av GTD i Cancerregistret.

Kliniskt läge C58

ICD-O/3.2

ICD-O/2

ICD10

ICD9

ICD7

Moderkaka

C58.9

C58.9

C58
D39.2

181.9

173

Tabell 4. Kodning av morfologisk typ av GTD i Cancerregistret.

Morfologisk typ C58

ICD-O/3.2

ICD-O/2

C24/hist

Choriocarcinom UNS

91003

91003

806

Choriocarcinom gestationellt, blandat med annan groddcellstumör

91013

 

 

Invasiv mola, UNS

91001

91002

806

Invasiv mola, misstänkt

91000/b

91000/b

801/b

Mola/mola hydatidosa UNS

91000/b

91000/b

801/b

Mola/mola hydatidosa komplett

91000/b

91000/b

801/b

Mola/mola hydatidosa partiell/inkomplett

91030/b

91000/b

801/b

Trofoblastisk tumör utgående från moderkaksbädden (PSTT)

91041/b

91043/b

803/b

Trofoblastisk tumör, epitelioid

91053

91043

806

Tabell 5. Fall av GTD (ICD-O/3 C58.9) registrerade i Svenska Cancerregistret 2005–2020.

ICD-O/3.2

Antal

Procent

Neoplasm, benign 80000

1

0,04

Neoplasm, osäkert om benign eller malign 80001

2

0,08

Mola/mola hydatidosa UNS 91000

1 891

77,98

Invasiv mola, UNS 91001

30

1,24

Choriocarcinom UNS 91003

29

1,2

Mola/mola hydatidosa partiell/inkomplett 91030

461

19,01

Trofoblastisk tumör utgående från moderkaksbädden (PSTT) 91041

11

0,45

Trofoblastisk tumör, epitelioid 91053

0

0

Totalt

2 425

100

Under perioden 2005 t.o.m. 2020 registrerades i Svenska Cancerregistret 2 352 fall av mola hydatidosa, vilket motsvarar cirka 147 fall per år. Under samma period registrerades 59 fall av koriokarcinom eller invasiv mola, vilket motsvarar knappt 4 fall per år. Endast 11 fall av PSTT och inget fall av ETT registrerades under den rapporterade 16-årsperioden.

4.3

Etiologi och genetik

En molagraviditet är en genetiskt avvikande graviditet med ett överskott på paternellt genetiskt material. Denna typ av kromosomavvikelse uppkommer sannolikt spontant vid befruktningen, och skiljer sig åt beroende på subtyp av mola 30.

4.3.1

Komplett mola

Kompletta molor är androgenetiskt diploida och utgör ett ”främmande transplantat” i modern. De tros uppkomma genom att en äggcell som förlorat sitt nukleära DNA befruktas antingen med en spermie som sedan dubblerar sitt kromosomantal (endoreplikation) till en homozygot androgenetisk konception (46, XX), eller med två spermier till en heterozygot diploid konception (46, XX eller 46, XY). Celler med 46, YY är inte viabla. Allt DNA i cellkärnan kommer således från fadern till graviditeten, medan cytoplasmatiskt DNA i mitokondrierna kommer från modern 3132.

Vid en komplett molagraviditet bildas aldrig något foster, utan hela graviditeten består av moderkaksvävnad. Dominansen av paternellt kromosommaterial förefaller driva en ökad tillväxt och moderkaksvävnaden får ett typiskt utseende med blåsbildning, vilket har föranlett det svenska uttrycket druvbörd 3334. Se vidare avsnitt 10.1 för beskrivning av patologi.

Figur 2a. Genetisk uppsättning i komplett mola.

Kap 4.3.1 figur 2a.png

Bild: Ulrika Joneborg

4.3.2

Partiell mola

De flesta partiella molor är triploida och omvänt är de flesta triploida molor partiella. Partiella molor anses uppkomma genom att en äggcell befruktas av två spermier (karyotyp oftast 69,XXX, 69,XXY, sällan 69,XYY) och har således en maternell och två paternella haploida kromosomuppsättningar 3132.

Vid en partiell molagraviditet är moderkaksvävnaden delvis omvandlad med blåsbildningar och typiska mikroskopiska fynd, och delvis normal. Det bildas också ett foster med triploid kromosomuppsättning som vanligen går under i tidig graviditet, även om det finns fallbeskrivningar om levande foster. Tillståndet är inte förenligt med fosteröverlevnad 3334 Se vidare avsnitt 10.1 för beskrivning av patologi.

Figur 2b. Genetisk uppsättning i partiell mola.

Kap 4.3.2 figur 2b.png

Bild: Ulrika Joneborg.

4.3.3

Imprinting

”Imprinting” eller prägling innebär att olika gener slås på eller av, t.ex. genom reglering från andra gener eller genom metylering 3536. Genom imprinting uttrycks olika gener därför olika beroende på om DNA har maternellt eller paternellt ursprung. Tillväxtstimulerande gener är uppreglerade och apoptosstimulerande gener nedreglerade hos paternellt DNA. Detta kan vara en förklaring till att graviditeter med enbart paternellt DNA eller med övervikt av paternellt DNA har större benägenhet att orsaka GTN. Kännedom om vilka gener som uttrycks kan också användas i diagnostiken av molor och dess subtyper 6.

4.3.4

GTN

En malign trofoblasttumör uppstår i 50 % av fallen efter en tidigare mola, och i resten av fallen efter en annan föregående graviditet (fullgången graviditet, missfall eller inducerad abort) 37. Den genetiska uppsättningen av den maligna trofoblasttumören är alltid den av den förorsakande graviditeten, vilken inte alltid behöver vara den närmast föregående. Den innehåller dock alltid paternellt genom, vilket kan användas i diagnostiskt syfte.