Till sidinnehåll

Bakgrund och orsaker

4.1

Påverkbara faktorer för att minska risken

Den europeiska kodexen mot cancer lyfter fram tolv råd som kan minska risken att drabbas av cancer.

4.2

Bakgrund

Huden är en del av vårt immunsystem och alla varianter av lymfocyter finns i huden. Lymfocyter, det vill säga B-celler, T-celler och NK-celler, kännetecknas av stor rörlighet och styrs av receptorer och signalsubstanser som kemokiner och cytokiner. Många celltyper samverkar i ett komplext nätverk som styr tillväxt, differentiering och apoptos. Signalvägarna kan störas på olika sätt och då leda till sjukdom. I huden finns det cirka 20 miljarder T-celler.

Hudlymfom utgör en heterogen grupp av lymfoproliferativa sjukdomar och omfattar 2 % av alla lymfom. De uppdelas utifrån om de uppstår hos T- eller B-lymfocyter. Hudlymfom är ett av de vanligaste extranodala lymfomen. Den årliga incidensen är cirka 1/100 000.

För att definieras som ett hudlymfom krävs att lymfomet vid diagnos är huvudsakligen begränsat till huden. Undantag finns såsom Sézarys syndrom som vid diagnos har blodengagemang. Merparten av hudlymfomen är stillsamma sjukdomar med måttlig påverkan på överlevnaden 111213.

Indelning av hudlymfom bygger på WHO-EORTC:s klassifikation från 2005 med uppdaterade revisioner, den senaste från 2018 35681314. Den övervägande andelen, 65–75 %, av hudlymfomen är T-cellslymfom och cirka 20–25 % är B-cellslymfom. Resten utgörs av ovanliga och svårklassificerade varianter.

Av de primära kutana T-cellslymfomen utgör mycosis fungoides med subtyper ca 60 %, Sézarys syndrom ca 5 % och CD30+ lymfoproliferativa sjukdomar ca 30 % 111314. Incidensen av mycosis fungoides är 0,3–0,7/100 000 personer och år. I bl.a. USA och Nederländerna har man sett en ökning av incidensen av MF under åren 2000-2018 där orsaken är oklar, men troligen multifaktoriell. 151617181920

Andelen män:kvinnor är knappt 2:1. Insjuknande är vanligare över 50 års ålder, men 20 % av patienter med MF är i åldersgruppen 25–49 år och sjukdomen kan även i ovanliga fall ses hos barn. Den manliga dominansen ökar med åldern.

Figur 1. Åldersstandardiserad incidens (=Age standardised rate = ASR) per 100 000 invånare och år för mycosis fungoides i Sverige, uppdelat på kön, år 1995–2022imagekcnht.png

Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas för cancer

Hos patienter med mörk hud tenderar sjukdomen att debutera tidigare och också ha ett aggressivare förlopp 14212223.  Lymfomatoid papulos dominerar de CD30+ lymfomen. Vanligen drabbas en yngre åldersgrupp. Sannolikt är detta snarare en reaktiv process än en tumörsjukdom och går som regel i spontan regress 2425.

Incidensen av primära kutana B-cellslymfomen är stabil sedan flera år och är 0,3/100 000 personer och år. Primärt kutant follikelcenterlymfom och primärt kutant marginalzonslymfom är stillsamma sjukdomar och insjuknande sker vanligen hos unga vuxna och medelålders personer. Primärt kutant diffust storcelligt B-cellslymfom, leg-type är en aggressivare sjukdom och drabbar framförallt äldre kvinnor 2627.

4.3

Orsaker

Orsaken till uppkomsten av hudlymfom är oklar. Mekanismerna som orsakar hudlymfom är bara delvis klarlagda. Sannolikt är det en multifaktoriell och stegvis process av hyperreaktiv inflammatorisk karaktär. Störning i den normala balansen mellan stimulans och hämning leder till okontrollerad celltillväxt och utveckling av en malign klon. På senare år har man visat att mikromiljön med dendritiska celler, mastceller och makrofager, spelar stor roll för ett skifte från tumörhämmande till tumörstimulerande faktorer. Vid T‑cellslymfom har man visat att lymfomcellerna får en immunosuppressiv funktion och tillväxer på ett självstimulerande sätt 2829.

Man har inte kunnat påvisa några väldefinierade återkommande genetiska avvikelser för de kutana T-cellslymfomen, men så kallad genetisk instabilitet ses ofta 30.

Många studier har gjorts för att utvärdera bakomliggande infektion, och en rad olika virus och bakteriella agens har undersökts. Resultaten har hittills varit inkonklusiva och motsägelsefulla. Virusinfektioner har snarare setts som en effekt av eller ett parallellfenomen till hudlymfom. Bakterier har inte heller bevisats kunna orsaka hudlymfom, men i områden där Borrelia burgdorferi är endemisk har man tyckt sig observera samband med vissa typer av B‑cellslymfom. Staphylococcus aureus enterotoxin (SEA) har i flera studier rapporterats påverka en viktig signalväg (JAK-STAT) för tumörprogress, men inte som initierande faktor 27313233.

Immunosuppression, som vid organtransplantation och HIV-infektion, medför ökad risk för lymfom vilket också har rapporterats för vissa subtyper av hudlymfom 323435.

Emellanåt har rapporter kommit om misstänkta samband med miljögifter och exponering för olika kemikalier som ökad förekomst av hudlymfom i tungt industrialiserade områden och i vissa yrkesgrupper. Det finns inga övertygande bevis för ett sådant samband, och någon enskild faktor har inte kunnat identifieras 323435.