Inledning

Vårdprogrammet riktar sig till alla som utreder och behandlar hudlymfom. Vårdprogrammet gäller för hudlymfom hos vuxna. Med utgångspunkt från rådande klassifikation av hudlymfom 39b8dde5-eb3e-4891-a334-b86b96c5346218433484333b4a83efb-22cc-48f9-a8b1-323afd92736328433484333d6e410f5-d4d4-44c4-8c64-a4cef0c277833843348433315b64b75-b01c-43d8-8434-c66fa936ddb8484334843338f55f53d-393b-4a1a-a81c-7830d8d22cee58433484333 omfattar vårdprogrammet följande hudlymfom:

ABCL=Aggressiva B-cellslymfom

Vårdprogrammet är utarbetat av den nationella arbetsgruppen och fastställda av Regionala cancercentrum i samverkan 2023-01-10. Beslut om implementering tas i respektive region i enlighet med överenskomna rutiner. Stödjande Regionalt cancercentrum är Regionalt cancercentrum Syd.

Tidigare versioner:

Tidigare vårdprogram publiceras inte men kan begäras ut från Regionala cancercentrum, info@cancercentrum.se.

Det första svenska nationella vårdprogrammet för hudlymfom fastställdes av RCC i samverkan 2019-12-19.

I denna version av vårdprogrammet så är avsnitt 11.2.3.2.6 uppdaterat angående topikal klormetin gel (Ledaga). Rekommendationen för dosering vid start är ändrad enligt rekommendation från läkemedelsbolaget och deras kliniska erfarenheter. Enligt FASS så ska topikal klormetin gel (Ledaga) appliceras 1 gång dagligen, men läkemedelsbolaget rekommenderar istället applicering 2-3 gånger per vecka de första 2 veckorna för att förhindra lokala hudreaktioner.

I denna version av vårdprogrammet har också tabellerna i avsnitt 11.2.2 uppdaterats. Klormetin gel har lagts till som andra linjens behandling vid stadium IA, IB och IIA i tabellen för Mycosis fungoides. Mogamulizumab har lagts till som andra linjens behandling vid stadium IIIA-B och andra linjens behandling vid stadium IVA-IVB i tabellen för mycosis fungoides och som andra linjens behandling i tabellen för Sézarys syndrom. Vårdprogramgruppen rekommenderar att beslut om eventuellt insättande av mogamulizumab bör diskuteras på nationell MDK, vilket också framgår i tabellerna. Uppdateringarna är i linje med befintlig text i avsnitt 11.2.3.2.6 och 11.2.3.3.4.

I version 2.3 av vårdprogrammet uppdaterades texten i avsnitt 11.2.3.2.6 om topikal beredning av klormetin gel (Ledaga). I avsnitt 7.2.3 uppdaterades texten om utredning vid multifokal sjukdom.

I version 2.2 av vårdprogrammet gjordes en uppdatering av texten om mogamulizumab i avsnitt 11.2.3.3.4.

I version 2.1 av vårdprogrammet gjordes följande ändringar:

• I avsnitt 8.4.1.2, 8.4.1.1.1 och 8.4.1.2.1 är texten uppdaterad till följande: ”Definitionen av Sézarys syndrom på flödescytometri av perifert blod är en avvikande population av celler med fenotyp CD4+/CD7- som utgör ≥40% av perifera lymfocyter eller en population av celler med fenotyp CD4+/CD26- som utgör ≥30% av perifera lymfocyter.”
• För behandling av primärt kutant diffust storcelligt B-cellslymfom, leg-type så hänvisas i kapitel 12 och 13 till det nationella vårdprogrammet för aggressiva B-cellslymfom.
• I avsnitt 2.1 är det för diagnoserna primärt kutant diffust storcelligt B-cellslymfom, leg-type, EBV-positivt mucokutant ulcus och intravaskulärt storcelligt B-cells lymfom förtydligat att de ingår i det nationella vårdprogrammet för aggressiva B-cellslymfom.
• Tillägg av referens i avsnitt 9.2.4 och avsnitt 13.3.
• Förtydligande i bilaga 1 att patientinformationen ”Vad är hudlymfom? Allmän översikt” alltid bör delas ut tillsammans med informationen för respektive diagnos.
• ”SNOMED-koder för Hematopatologi” är ett dokument som innehåller samtliga lymfomdiagnoser enligt WHO översatta till svenska och deras respektive SNOMED-kod, dvs den kod som patologen använder. Vårdprogrammets nomenklatur är uppdaterad så att diagnoserna överensstämmer med den svenska översättningen i ”SNOMED-koder för Hematopatologi”.

Vårdens skyldigheter regleras bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (HSL 82:763). Den anger att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen samt att hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. God vård definieras enligt Socialstyrelsen som kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik. Vårdprogrammet ger rekommendationer för hur vården ska utföras för att uppfylla dessa kriterier. Dessa rekommendationer bör därför i väsentliga delar följas för att man ska kunna anse att sjukvården lever upp till hälso- och sjukvårdslagen.

Patientlagen (2014:821) anger att vårdgivaren ska erbjuda patienten anpassad information om bl.a. diagnosen, möjliga alternativ för vård, risk för biverkningar och förväntade väntetider samt information om möjligheten att själv välja mellan likvärdiga behandlingar (3 kap 1–2 § patientlagen). Vårdgivaren ska enligt samma lag erbjuda fast vårdkontakt samt information om möjlighet till ny medicinsk bedömning, även inom annan region. Vårdgivaren ska också informera om möjligheten att välja vårdgivare i hela landet inom allmän och specialiserad öppenvård. Enligt det s.k. patientrörlighetsdirektivet ska vårdgivaren också informera om patientens rättighet att inom hela EU/EES välja och få ersättning för sådan vård som motsvarar vad som skulle kunna erbjudas i Sverige. Praktisk information om detta, t.ex. hur och när ersättning betalas ut, finns hos Försäkringskassan.

Enligt vårdgarantin (2010:349) har vårdgivaren en skyldighet att erbjuda patienter kontakt samt åtgärder inom vissa tider. De standardiserade vårdförlopp som RCC har tagit fram och som regionerna har beslutat att följa anger kortare väntetider som dock inte är en del av vårdgarantin.

Barn som anhöriga har en särställning då hälso- och sjukvården har skyldighet att ge dem information, råd och stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) 5 kap 7 §.

Standardiserat vårdförlopp är inte aktuellt för hudlymfom, eftersom merparten är indolenta sjukdomar med ett stillsamt förlopp. Undantaget är primärt kutant diffust storcelligt B-cellslymfom, leg-type, som är ett aggressivt lymfom och ingår i standardiserat vårdförlopp maligna lymfom inkl kronisk lymfatisk leukemi (KLL).

Vårdprogrammet använder evidensgraderingssystemet GRADE. För en komplett gradering ska alla ingående studier tabelleras och värderas. Detta har endast gjorts för ett urval av rekommendationerna, men principerna för GRADE-gradering har tillämpats i hela vårdprogrammet.

GRADE innebär att styrkan i rekommendationerna graderas enligt följande:

Starkt vetenskapligt underlag (++++)
Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++)
Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Begränsat vetenskapligt underlag (++)
Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Otillräckligt vetenskapligt underlag (+)
När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.

Läs mer om systemet i SBU:s metodbok.