Inledning

Målsättningen med vårdprogrammet är att ge en kunskapsbas för kliniskt handlande, och att formulera en standard för lungcancervården som en grundläggande förutsättning för jämlik vård. Lungcancer är en komplicerad sjukdom, där beslut om utredning, behandling och omvårdnad måste baseras på god bakgrundskunskap och förståelse för patientens situation. Dokumentet innehåller därför både rekommendationer om utredning och behandling som är baserade på faktagranskning, och avsnitt som är mer av lärobokskaraktär. Vårdprogrammet ska inte ses som en ”kokbok”, utan som ett ramdokument som på vissa punkter kräver regional eller lokal konkretisering, t.ex. vad gäller preparat- eller metodval där flera likvärdiga alternativ finns, och vad gäller organisatoriska aspekter på vården som kan skilja sig åt mellan olika regioner.

Målgruppen är i första hand läkare och sjuksköterskor som utreder och vårdar patienter med lungcancer, men dokumentet kan också användas som beslutsstöd av andra personalkategorier som kommer i kontakt med patientgruppen, och som läromedel i medicinsk undervisning.

Vårdprogrammet är utarbetat av den nationella arbetsgruppen och fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2024-06-25. Beslut om implementering tas i respektive region i enlighet med överenskomna rutiner. Stödjande Regionalt cancercentrum är Regionalt cancercentrum Mellansverige.

Tidigare versioner:

Tidigare vårdprogram publiceras inte men kan begäras ut från Regionala cancercentrum, info@cancercentrum.se.

Den första upplagan av nationellt vårdprogram för lungcancer utgavs 1991, med reviderade versioner 2001 och 2008. Föreliggande upplaga under mandat från RCC publicerades första gången 2015. Vårdprogrammet har sedan 2018 uppdaterats årligen. Denna version är en revison av version 7.1 fastställd 23-05-24.

Förändringar i version 8.0 av vårdprogrammet

Det nationella vårdprogrammet för lungcancer har hösten 2023 genomgått ytterligare en revision med mindre förändringar i de flesta kapitlen. Till 2024 års upplaga har kapitlet om psykosocialt omhändertagande reviderats i sin helhet. Kapitlet om symtom och kliniska fynd har omarbetats delvis med tanke på användare i primärvården. Utredningskapitlet har uppdaterats och författargruppen utökats med kompetens från primärvården. Kapitlet om lungcancerscreening har reviderats med tanke på den pågående diskussionen om värdet av lungcancerscreening i Sverige. Vidare har samtliga kapitel rörande behandlingsrekommendationer uppdaterats.

De tre huvudkapitlen om behandling (kirurgi, strålbehandling och läkemedelsbehandling) innehåller alla större eller mindre förändringar jämfört med tidigare versioner av vårdprogrammet. Kapitlet läkemedelsbehandling är det kapitel som även i denna revision genomgått störst förändringar. Denna revision innehåller en diskussion om pre- och perioperativ kemoimmunterapi vid lokaliserad och lokalt avancerad icke-småcellig lungcancer och en rekommendation om behandlingsval om sådan behandling planeras. Vidare har kapitlet om läkemedelsbehandling vid metastaserad lungcancer uppdaterats med en aktuell litteraturöversyn av rekommenderade indikationer för målriktad behandling. Texten om kommande behandlingar där indikation ännu ej föreligger har uppdaterats. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen är det värt att notera att vårdprogrammet rekommenderar testning av genetiska förändringar i EGFR, BRAF, KRAS, ERBB2, MET, ALK, ROS1, RET och NTRK samt utvärdering av PD-L1 uttryck med immunhistokemisk analys för alla patienter med icke-småcellig lungcancer. Kapitlen om kirurgisk behandling och strålbehandling av lungcancer har uppdaterats och harmoniserats med övriga behandlingskapitel. 

För lungcancer finns ett standardiserat vårdförlopp framtaget, gällande från och med år 2016.

Det finns ingen konflikt mellan innehållet i vårdprogrammet och det standardiserade vårdförloppet. Vårdförloppet beskriver vad som ska göras, medan vårdprogrammet utvecklar hur och vilken evidensgrund som finns för åtgärderna i det standardiserade vårdförloppet.

Det standardiserade vårdförloppet kan läsas och laddas ned från RCC:s webbplats. 

Vårdens skyldigheter regleras bland annat i Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Den anger att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen samt att hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. God vård definieras enligt Socialstyrelsen som kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik. Vårdprogrammet ger rekommendationer för hur vården ska utföras för att uppfylla dessa kriterier. Dessa rekommendationer bör därför i väsentliga delar följas för att man ska kunna anse att sjukvården lever upp till hälso- och sjukvårdslagen.

Patientlagen (2014:821) anger att vårdgivaren ska erbjuda patienten anpassad information om bl.a. diagnosen, möjliga alternativ för vård, risk för biverkningar och förväntade väntetider samt information om möjligheten att själv välja mellan likvärdiga behandlingar (3 kap. 1–2 § patientlagen). Vårdgivaren ska enligt samma lag erbjuda en fast vårdkontakt och information om möjlighet till ny medicinsk bedömning, även inom annan region. Vårdgivaren ska också informera om möjligheten att välja vårdgivare i hela landet inom allmän och specialiserad öppenvård. Enligt det s.k. patientrörlighetsdirektivet ska vårdgivaren också informera om patientens rättighet att inom hela EU/EES välja och få ersättning för sådan vård som motsvarar vad som skulle kunna erbjudas i Sverige. Praktisk information om detta, t.ex. hur och när ersättning betalas ut, finns hos Försäkringskassan.

Enligt vårdgarantin (2010:349) har vårdgivaren en skyldighet att erbjuda patienter kontakt samt åtgärder inom vissa tider. De standardiserade vårdförlopp som RCC har tagit fram och som regionerna har beslutat att följa anger kortare väntetider som dock inte är en del av vårdgarantin.

I hälso- och sjukvårdslagen anges också att hälso- och sjukvården har särskilda skyldigheter att beakta barn som närstående och ge dem information, råd och stöd (5 kap. 7 §).

I Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för lungcancervård gjordes en formell och konsekvent kategorisering av evidensstyrkan för slutsatser och rekommendationer enligt GRADE-systemet. I föreliggande version av det nationella vårdprogrammet är en sådan formell evidensgradering inte genomförd. För evidensgradering hänvisas därför till de nationella riktlinjerna.