Ärftlighet
Individer med njurcancer bör utfrågas avseende släktanamnes för cancer och symtom/manifestationer kopplade till ärftliga njurcancersyndrom (se tabell 1).
Vid njurcancer orsakad av bakomliggande medfödd patogen variant (mutation) i en gen är den genomsnittliga åldern vid insjuknande lägre än vid sporadiska tumörer. Det är också vanligare med bilaterala och multifokala tumörer.
Om ärftlig orsak identifieras har det betydelse både för patienten själv, och för patientens genetiska släktingar. Släktingar kan erbjudas anlagsbärartest och om den i familjen förekommande patogena varianten påvisas hos någon av dem så kan de erbjudas kontrollprogram (se tabell 1).
Misstanke om ärftligt ökad risk för njurcancer
I följande situationer bör testning av njurcancerassocierade gener eller remiss till cancergenetisk mottagning erbjudas:
Individ med njurcancer:
- med insjuknandeålder 45 år eller yngre eller
- som har bilateral eller multifokal njurcancer eller
- där PAD visar ovanlig histopatologisk typ och/eller blandtumör eller
- som har en (eller flera) förstagradssläkting med njurcancer eller
- där individen själv, eller någon i den nära släkten, har (njur-) histopatologi eller något symtom/manifestation som inger misstanke om ärftligt syndrom (se tabell 1).
Ärftliga syndrom med förhöjd risk för njurcancer
Hos mindre än 5 % av patienter med njurcancer hittas bakomliggande patogen variant i de gener som listas i tabell 1 11. Dock finns ytterligare gener som anses vara associerade med njurcancer, och därför rekommenderar vi i första hand en njurspecifik genpanel vid ärftlighetsutredning 12.
Tabell 1. Njurspecifikt kontrollprogram för friska anlagsbärare med patogen variant i gen associerad med ökad njurcancerrisk (daterat 2024-09-01). Kontrollprogrammet följer de modaliteter och intervall som rekommenderas av NCCN om inte annat anges 13.
|
Syndrom |
Gen |
Vanligaste typ av njurtumör 14 |
Associerade symtom/ |
Kontrollprogram avseende njurar* |
|
Birt-Hogg-Dubé |
FLCN |
Kromofob njurcancer och benigna onkocytom |
Fibrofollikulom, lungcystor, pneumotorax |
MRT vart tredje år från 20 års ålder |
|
Hereditär leiomyomatos och njurcancer, HLRCC |
FH |
FH-deficient njurcancer |
Kutant och uterint leiomyom, leiomyosarkom |
MRT årligen från 10 års ålder |
|
von Hippel-Lindau |
VHL |
Klarcellig njurcancer
Klarcellig papillär renalcellstumör |
Retinala och CNS hemangioblastom, pankreascystor och neuroendokrina tumörer, tumörer i endolymfatiska säcken, feokromocytom |
MRT vartannat år från 15 års ålder** |
|
Ärftligt BAP1-tumörsyndrom |
BAP1 |
Klarcellig och kromofob njurcancer |
Ögonmelanom eller hudmelanom |
MRT varje år.från 30 års ålder |
|
Ärftlig papillär njurcancer |
MET |
Papillär njurcancer |
- |
MRT varje till vartannat år från 30 års ålder |
|
Cowdens syndrom |
PTEN |
Flera olika histologier förekommer |
Bröstcancer, tyreoideacancer, kolonpolypos, makrocefali |
Riktlinjer enligt GenTURIS 15: Ultraljud eller MRT vartannat år från 40 års ålder |
|
Ärftligt paragangliom/ |
SDH-X |
Flera olika histologier förekommer |
Paragangliom, feokromocytom |
Riktlinjer enligt separat dokument. MRT helkropp (HK-MRT) vartannat eller vart tredje år beroende på genotyp och familjehistoria*** |
|
Tuberös skleros |
TSC1, TSC2 |
Angiomyolipom |
Hudförändringar (vita fläckar eller angiofibrom); förändringar i hjärna som kan ge epilepsi, utvecklingsförsening och autism; förändringar i ögon, hjärta och andra organ |
Individuellt anpassad årlig bilddiagnostik från diagnos upp till 12 års ålder. MR njurar från 12 år. |
*Notera att dessa rekommendationer uppdateras regelbundet. Datortomografi kan övervägas om MRT inte är tillgängligt. Då datortomografi medför exponering för strålning är MRT förstahandsval.
**MRT buk för att värdera pankreas, njurar och binjurar.
***Ingen extra radiologi för att bedöma njurarna, däremot ska njurarna särskilt granskas vid HK-MRT, se riktlinjer under sfmg.se/arbetsgrupper/cancergenetik/#riktlinjer.
von Hippel-Lindaus sjukdom
von Hippel-Lindaus sjukdom orsakas av patogen variant i von Hippel-Lindau-genen (VHL-genen) och nedärvs autosomalt dominant. Hos personer med von Hippel-Lindaus sjukdom ses en ökad risk att utveckla både tumörer och vätskefyllda cystor i njurarna 16. Njurfriska individer med patogena varianter i VHL-genen bör erbjudas multidisciplinärt omhändertagande med riktat kontrollprogram.
Birt-Hogg-Dubés syndrom (BHD)
Birt-Hogg-Dubés syndrom (BHD) är en autosomalt dominant ärftlig sjukdom som orsakas av patogen variant i FLCN-genen. Njurtumörerna vid BHD tycks ha ett stillsammare förlopp. Enligt en mindre studie är tillväxthastigheten av njurtumörerna långsam radiologiskt och hos 27 undersöka individer sågs en median tillväxthastighet på 0,14 cm per år 17. Endast ett fåtal fall med metastaserad njurcancer är beskrivna i litteraturen och dessa upptäcktes i regel på grund av symtom, dvs. inte via kontrollprogram 18. Nyligen publicerades uppdaterade europeiska riktlinjer för handläggning av individer med BHD 1 19 och i dessa rekommenderas årlig undersökning av njurarna. Vårdprogramgruppen gör dock bedömningen att tidigare rekommendation om MRT vart tredje år hos individer med BHD ska kvarstå.
Hereditär leiomyomatos och njurcancer (HLRCC)
Hereditär leiomyomatos och njurcancer (HLRCC) orsakas av patogena varianter i FH-genen och nedärvs autosomalt dominant. Njurcancer vid HLRCC är oftast unilateral och unifokal, till skillnad från annan ärftlig njurcancer. Denna typ av cancer är ofta aggressiv och bör därför behandlas utan dröjsmål. Njurfriska individer med patogena varianter i FH-genen bör erbjudas riktat kontrollprogram från 10 års ålder.
Uppföljning av personer med misstänkt ärftlig njurcancer
Kontrollprogrammen vid konstaterat ärftligt ökad risk för njurcancer varierar beroende på bakomliggande orsak och uppdateras ofta. Kontrollprogram samordnas med andra specialister involverade i vården. När misstänkt tumör detekteras bestäms frekvens av bilddiagnostik av tillväxthastighet och storlek på tumör(er).