Bakgrund och orsaker
Mortalitet - överlevnad
Andelen patienter med metastasering (M-stadium 1) vid diagnostillfället har i Sverige gradvis sjunkit, från 23 % år 2005 till 15 % år 2021. Av de patienter som vid diagnostillfället inte har metastaserad sjukdom får cirka 20 % tumöråterfall inom 5 år, se Nationellt kvalitetsregister för njurcancer - RCC (cancercentrum.se).
Mortaliteten i njurcancer har gradvis minskat för båda könen under en 30-årspariod (figur 4). Under perioden 2010–2020 avled i genomsnitt drygt 500 vuxna individer per år i njurcancer i Sverige (Socialstyrelsens statistikdatabas). Prognosen för patienter med spridd njurcancer är fortfarande dålig, men glädjande är att andelen som lever 5 år efter diagnos med metastaserad njurcancer har ökat. En av orsakerna till detta är sannolikt den förbättrade onkologiska behandlingen med nya först tyrosinkinas inhibitorena som introducerades 2006 och nya immunologiska behandlingar från 2017.
Figur 4. Ålderstandardiserad mortalitet i njurcancer i Sverige 1997–2020 (åldersstandardiserad enligt befolkningen år 2000). 
Överlevnaden är starkt kopplad till patientens tumörstadium vid diagnostillfället.
För lokaliserad sjukdom med små tumörer (T1a) är den relativa 5-årsöverlevnaden över 90 %. Ingen skillnad i överlevnad ses mellan män och kvinnor i Sverige (figur 5).
Överlevnaden är även beroende av om metastaser förekommer vid diagnostillfället eller om patienten drabbas av återfall efter kurativt syftande behandling. Den observerade femårsöverlevnaden vid icke-metastaserad sjukdom, åren 2005–2016, var i registret över 75 % (inkluderande alla T-stadier) medan den var cirka 15 % för patienter med metastaserad njurcancer vid diagnos. Femårsöverlevnaden redovisas oberoende av dödsorsak, men man ser att överlevnaden tydligt är kopplad till sjukdomens allvarlighetsgrad (T-stadiet) (figur 6).
Figur 5. Relativ överlevnad i relation till T-stadium vid diagnos diagnostiserade 2005–2016. 
Figur 6. Observerad 5 års-överlevnad uppdelad på M-stadium vid diagnos
Riskfaktorer
Med en globalt stigande incidens är det sannolikt att omgivningsfaktorer spelar roll för uppkomsten av njurcancer. Orsakerna till att njurcancer utvecklas är inte helt klara, men cigarrettrökning och kraftig övervikt är två viktiga riskfaktorer. Andra riskfaktorer är högt blodtryck och förvärvad njurcystsjukdom vid långvarig njursvikt.
Man uppskattar att cirka 30 % av all njurcancer beror på rökning, och tillsammans med kraftig övervikt står de som riskfaktorer för cirka 50 % av alla njurcancerfall.
Epidemiologi
Incidens
Under andra hälften av 1900-talet ökade den globala incidensen av njurcancer. I Danmark och Sverige minskade incidensen fram till 2000 talet, men senare ses åter en ökning av den åldersstandardiserade incidensen. Beräkningar för år 2018 visar att cirka 99 200 individer inom EU fick njurcancer, vilket motsvarar cirka 3 % av alla maligna tumörsjukdomar (http://globocan.iarc.fr). Den verkliga incidensen kan vara högre på grund av att många tumörer förblir oupptäckta. År 2018 var det cirka 39 000 patienter inom EU som avled i sjukdomen, det vill säga nära 40 % av de som insjuknar med njurcancer.
Cirka 1 300 nya fall av njurcancer upptäcks årligen i Sverige. För mer än tio år sedan var antalet nydiagnostiserade patienter ca 900–950/år vilket innebär en numerisk ökning som till största delen är beroende på en äldre och större population. Njurcancer står för cirka 2,4 % respektive 1,5 % av all cancer hos vuxna män och kvinnor i Sverige, vilket gör den till den nionde respektive sjuttonde vanligaste tumörformen bland män och kvinnor (Cancerregistret 2016). I Sverige var incidensen av njurcancer 14,2 per 100 000 män och 5,7 per 100 000 kvinnor 2020 (åldersstandardiserad enligt standardbefolkningen i Sverige år 2000) (figur 1).
Figur 1. Incidens av njurcancer i Sverige 1970–2019 (åldersstandardiserad enligt befolkningen 2000). 
Njurcancer förekommer cirka 1,5 gånger så ofta hos män jämfört med kvinnor. Njurcancer är ovanlig före 40 års ålder och den hösta incidensen är mellan 60 och 80 år vid diagnos (figur 2). Cirka 2 % av tumörerna är bilaterala vid första diagnostillfället, men bilateral njurcancer är betydligt vanligare hos individer med von Hippel-Lindaus sjukdom och annan hereditär njurcancer.
Figur 2. Ålder vid diagnos 2005–2020. 
Andelen incidentellt diagnostiserade njurcancerfall ökar internationellt och nationellt. I Sverige har vi registrerat en ökning från 43 % år 2005, till 68 % 2021 (figur 3). Denna ökning beror i huvudsak på en ökad användningen av datortomografi (DT), ultraljud och magnetresonanstomografi (MRT) som primärt haft annan indikation för den diagnostiska undersökningen.
I Sverige år 2021, var median tumörstorlek för incidentellt upptäckt njurcancer utan metastaser 35 mm och för de med metasasering 78 mm.
Figur 3. Incidentellt upptäckt njurcancer i Sverige åren 2005–2021. 
Genetiska faktorer
Ärftlig njurcancer med en känd bakomliggande genetisk orsak utgör cirka 5–8 % av all njurcancer och är då ibland associerad med andra typiska kliniska manifestationer. Det finns också familjer och släkter där det förekommer en ansamling av njurcancer utan känd genetisk orsak. För diskussion om utredning och omhändertagande och specifika cancersyndrom, se avsnitt 7.4 Uppföljning av personer med misstänkt ärftlig njurcancer.