Till sidinnehåll

Symtom och tidig utredning

8.1

Symtom och kliniska fynd

Sammanfattning

  • Njurcancer upptäcks i stor utsträckning incidentellt i samband med radiologisk undersökning av annan anledning.
  • Symtom uppstår sent i förloppet och de flesta patienter känner inte av sjukdomen vid diagnos.
  • Makroskopisk hematuri, lokal smärta och en palpabel tumör på plats för njuren har beskrivits som klassiska tecken på njurcancer men även ospecifika fynd som är förenliga med cancersjukdom förekommer.

Metastaser i lunga, skelett, lymfkörtlar, lever, binjurar, pankreas, hud och hjärna är vanliga och kan orsaka varierande symtom.

Njurtumörer ger sällan symtom förrän tumören blivit relativt stor eller har spridit sig. Njurcancer kan då presentera sig på många olika sätt med en varierande symtombild. Historiskt har de vanligaste första symtomen varit hematuri, buk- eller flanksmärtor och palpabel tumör.

Data från det nationella kvalitetsregistret 2021 visar att 68 % av alla njurtumörer upptäcks incidentellt, det vill säga utan specifika symtom Incidentellt upptäcka njurcancrar är mindre än tumörer med symtom och har en trend till lägre T-stadier och har bättre överlevnad. Mer än hälften av alla registrerade njurcancrar klassificeras som stadium T1. 

 Majoriteten av tumörerna diagnostiseras genom användning av ultraljud, DT och MRT. Även debut av varikocele i vuxen ålder, särskilt på höger sida och icke-reversibelt i liggande, ska ge upphov till misstanke om njurexpansivitet/retroperitoneal process, även om det är sällsynt som ett ensamt symtom.

Ospecifika symtom och tecken ses hos upp till 30 % av patienterna med symtomgivande njurcancer, till exempel anemi, förhöjd sänkningsreaktion (SR), feber, hypertoni, hyperkalcemi, polycytemi, viktminskning, leverdysfunktion och amyloidos. Många av dessa symtom och tecken går ofta under benämningen paraneoplastiskt syndrom som kan förekomma vid såväl lokaliserad som metastaserad sjukdom. 

I dag har cirka 13 – 15 % av patienterna metastaserad sjukdom vid diagnostillfället 26. De vanligaste lokalisationerna för metastaser är lungor följt av skelett, lymfkörtlar, lever, binjurar, pankreas, hud och hjärna. Synkron metastasering, det vill säga vid diagnostillfället, finns rapporterad även för små njurcancrar (<4 cm) men är ovanligt 27.

8.3

Utredning av patienter som inte uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke

Cystiska njurexpansiviteter som inte uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke kan likväl kräva uppföljande kontroller. Cystiska expansiviteter bör klassificeras enligt den uppdaterade Bosniak-klassificeringen 28, se avsnitt 9.7 Cystiska expansiviteter.

8.2

Ingång till standardiserat vårdförlopp

Vid misstanke om njurcancer ska patienten remitteras för en radiologisk undersökning. Välgrundad misstanke föreligger vid klart fynd talande för njurcancer. En utredning enligt standardiserat vårdförlopp startas och berörda enheter kontaktas via remiss som innehåller några obligatoriska uppgifter.