Ärftlighet
Rekommendationer:
- Alla patienter med sarkom och en annan primärtumör (sarkom eller annan cancer) i sjukhistorien bör erbjudas genetisk utredning
- Om det finns nära släktingar med cancer i ung ålder (dvs talande för ärftlig cancer) bör en genetisk utredning erbjudas
De flesta patienter med sarkom saknar påfallande familjeanamnes för tumörsjukdom, men sarkom är överrepresenterade vid flera ärftliga cancersyndrom med kända genetiska orsaker. Preliminära resultat antyder också en klart ökad förekomst av medfödda mutationer i cancerassocierade gener även hos sarkompatienter som inte uppfyller gängse kriterier för cancersyndrom 8.
Genom att identifiera sarkom som kopplas till ärftliga syndrom möjliggörs adekvata kontrollprogram i syfte att tidigt diagnostisera andra, vanligare cancerformer. Dessutom är flera sarkompredisponerande tillstånd associerade med ökad risk för andra sjukdomar, varför rådgivning och uppföljning varierar. En adekvat familjeanamnes (sjukhistoria hos förstagradssläktingar) bör därför upptas hos patienter med sarkom. Det kan betonas att avsaknad av släkthistoria inte utesluter genetiskt betingad tumörpredisposition, eftersom patienten kan ha en s.k. de novo-mutation, vilket t.ex. är fallet hos hälften av patienter med neurofibromatos typ 1. Vid behov av vidare släktutredning och genetisk rådgivning rekommenderas remiss till närmaste genetiska klinik. Information om onkogenetisk utredning finns på Cancercentrum. Samtliga kända genetiskt betingade sarkompredisponerande tillstånd finns i WHO-klassifikationen över skelett- och mjukdelstumörer 9 samt Essentials for Clinicians: Sarcoma & GIST plus Cancer of Unknown Primary Site från ESMO 10.
Nedan listas endast de vanligaste kopplingarna mellan sarkom och kända cancersyndrom:
- Risken för sarkom, framför allt osteosarkom, är ökad hos individer som har haft bilaterala retinoblastom som barn. Därför bör man efterfråga om patienten har haft denna tumör.
- Skelett- och mjukdelssarkom är, tillsammans med binjurebarkscancer, bröstcancer och hjärntumörer, signum för Hereditär TP53-relateradcancersyndrom, hTP53rc (tidigare benämnd Li-Fraumenisyndrom) hos individer med ärftliga mutationer i TP53-genen. Livstidsrisken för osteosarkom respektive mjukdelssarkom för individer med hTP53c är 5–10 % respektive 15–20 % 11. Cirka 3 % av barn med sarkom beräknas bära TP53-mutation, och syndromet bör särskilt beaktas hos barn med rhabdomyosarkom eller osteosarkom. Patienter med sarkom med medfödda TP53-mutationer bör erbjudas uppföljning enligt aktuella riktlinjer (www.sfmg.se).
- Maligna perifera nervskidetumörer (MPNST) uppkommer vid neurofibromatos typ 1 (von Recklinghausens syndrom) orsakat av mutationer i NF1. MPNST beräknas uppkomma hos 8–13 % av patienterna med neurofibromatos. Vid neurofibromatos ses även multipla neurofibrom och café-au-lait-fläckar. Det finns också en viss ökad risk för gastrointestinala stromacellstumörer (GIST).
- Hereditära multipla osteokondrom (orsakade av patogena varianter i EXT1/2) och icke-ärftliga multipla enkondrom (Olliers sjukdom, orsakad av somatisk mutation i IDH1/2) medför en viss ökad risk för kondrosarkom.