Symtom och tidig utredning
Sammanfattning
- Vid anala symtom: klinisk undersökning (inspektion, rektalpalpation och palpation av ljumskar). (Evidensgrad +)
- Vid misstänkt analcancer: proktorektoskopi med px. (Evidensgrad +)
Symtom och kliniska fynd
Symtom som bör leda till en noggrann bedömning av analkanalen:
- Nytillkommen knöl/förändring analt och eller i ljumskar.
- Anal smärta.
- Anala sår och fissurer.
- Atypiska eller tätt återkommande perianala abscesser.
- Blod i avföringen.
- Nytillkomna trängningar till avföring och/eller läckage.
Symtomatologin vid analcancer är svårvärderad på grund av diffusa symtom som ofta liknar vanliga anala tillstånd, såsom hemorrojder, fissurer och inkontinens.
Det förekommer att analcancer är ett överraskningsfynd vid patologisk analys av borttagen polyp eller skinnflik perianalt. Vid sådana fynd bör patienten genomgå PET-DT samt MR bäcken och remitteras till nationell enhet för analcancer för värdering avseende kompletterande onkologisk behandling.
Initial utredning av misstänkt analcancer
Vid misstanke om analcancer ska följande utföras (oftast i primärvården):
- Anamnes inklusive identifiering av riskgrupper.
- Inspektion av analregionen.
- Rektalpalpation.
- Palpation av ljumskar.
- Om möjligt rektoskopi.
Vid rimlig misstanke om benignt symptomgivande tillstånd bör lämplig behandling initieras och patienten följas upp inom 4 veckor för utvärdering. Vid kvarstående oförändrade besvär, trots adekvat behandling, bör patienten remitteras till kirurg. Sedan 2017 finns ett standardiserat vårdförlopp för analcancer (avsnitt 2.3). Remisser på patienter där välgrundad misstanke om analcancer föreligger bör därför märkas SVF (standardiserat vårdförlopp) för att påskynda handläggningen. Aktuellt SVF finns på Kunskapsbanken på Cancercentrum.se hemsida.
Om klinisk misstanke på analcancer föreligger men biopsi endast visar dysplasi (LSIL/HSIL) bör patienten snarast genomgå ny biopsi alternativt remitteras till nationell vårdenhet för analcancer.