Till sidinnehåll

Omvårdnad och rehabilitering

Sammanfattning

  • Seneffekter efter behandling är vanliga och kan försämra livskvaliteten.
  • Vid analinkontinens eller kroniska diarréer efter behandling rekommenderas tarmreglerande medel såsom fiberpreparat och loperamid.
  • För att förhindra sammanväxningar i vagina rekommenderas vaginaldilatator.
  • Premenopausala kvinnor bör erbjudas hormonsubstitution vid strålinducerad menopaus.
  • Strålbehandling av bäckenskelett kan leda till insufficiensfrakturer.
15.1

Kontaktsjuksköterska

Rekommendation

Varje patient bör erbjudas en namngiven kontaktsjuksköterska. Detta bör dokumenteras i patientens journal.

Syftet med kontaktsjuksköterskans funktion är att förbättra informationen och kommunikationen mellan patient och vårdenhet, att skapa tillgänglighet, kontinuitet och trygghet samt att stärka patientens möjligheter till att vara delaktig i den egna vården (SoU 2009:11).

En nationell uppdragsbeskrivning finns för uppdraget. Läs mer om kontaktsjuksköterskans uppdrag och den nationella uppdragsbeskrivningen på sidan Kontaktsjuksköterska på cancercentrum.se.

15.2

Min vårdplan

Alla personer som får en cancerdiagnos har rätt till en individuell vårdplan. Genom att arbeta med Min vårdplan kan vårdpersonalen se till att patienten får kvalitetssäkrad information och möjlighet till stöd genom hela vårdprocessen.

De nationellt framtagna texterna innehåller information om sjukdomen, behandling, rehabilitering och egenvård. Läs mer på sidan Min vårdplan på cancercentrum.se.

Min vårdplan för analcancer riktar sig till patienter med analcancer och finns digitalt via 1177.se. För patienter som inte har e-legitimation finns den nationella patientinformationen för pappersutskrift på cancercentrum.se.

Innehållet behöver uppdateras vid ändrade förhållanden för att möta individens aktuella behov av information och stöd. Det rekommenderas att använda formulären ”Hälsoskattning” och ”Vad är viktigt för mig?” som underlag för dialog med patienten kring vad Min vårdplan ska innehålla. Läs mer på sidan Arbeta med Min vårdplan på cancercentrum.se

15.3

Aktiva överlämningar

Under patientens tid i cancervården förekommer ofta överlämningar mellan olika vårdgivare. För att skapa en sammanhållen vårdkedja för patienten och de närstående bör alla överlämningar vara ”aktiva”.

Aktiv överlämning innebär att den som har ansvaret för patienten tar kontakt, muntligt och skriftligt, med nästa instans. Den som aktivt överlämnat har fortsatt ansvar till dess att mottagande instans bekräftat att de tagit kontakt med patienten.

15.4

Omvårdnad och rehabilitering vid seneffekter

Radiokemobehandling i kurativt syfte vid analcancer ger ofrånkomligt biverkningar, vilka i olika grad blir permanenta. Med sena biverkningar eller kroniska biverkningar menas biverkningar som finns kvar tre månader efter genomgången behandling. Biverkningarna kan också övergå i en asymtomatisk fas för att sedan återkomma och bli kliniskt märkbara i ett senare skede.

Patienten kan drabbas av sena biverkningar flera månader och år efter behandlingen, och dessa kan vara av kronisk eller intermittent karaktär. Fibros och degenererade vävnader i bäckenområdet kan också ge upphov till en rad olika symtom med en hög grad av individuell variation 98.

Det är viktigt att patienten ges realistisk information om riskerna för seneffekter efter kurativt syftande radiokemoterapi för att öka beredskapen att tidigt hantera de problem som kan uppstå.

För bedömning av patientens livskvalitet och rehabiliteringsbehov bör validerade skattningsverktyg användas (till exempel Hälsoskattningen, QLQ-C30, QLQ-ANI-27). Exempel på sena bieffekter efter radiokemoterapi av analcancer är diarré, trängningar till avföring och avföringsinkontinens 99,  insufficiensfrakturer i bäckenskelettet, trängningar och inkontinens av urin 100, samt lymfödem. Sexuell dysfunktion förekommer hos både män och kvinnor. Där kvinnor kan drabbas av vaginala sammanväxningar och sköra slemhinnor samt försättas i tidigt klimakterium hos premenopausala kvinnor 101. Män kan drabbas av erektil dysfunktion. För handläggning av dessa bieffekter hänvisas till vårdprogrammet för bäckencancerrehabilitering.

15.5

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av en cancersjukdom och dess behandling. Insatserna ska ge patienten och de närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt.

Behovet av rehabilitering ska bedömas återkommande och på ett strukturerat sätt av teamet som ansvarar för patientens cancervård. Utifrån identifierade behov ska grundläggande insatser sättas in och följas upp. Patienten ska återkommande få information om och stöd i grundläggande rehabilitering och egenvård. I patientens skriftliga vårdplan, Min vårdplan, ska information om cancerrehabilitering ingå, liksom egenvårdsråd motsvarande grundläggande nivå.

Om patienten behöver insatser på särskild eller avancerad nivå ska en rehabiliteringsplan upprättas och dokumenteras i patientens journal. Patienten bör erbjudas insatser från professioner med kompetens inom rehabilitering, exempelvis kurator, fysioterapeut, psykolog, arbetsterapeut och dietist.

Fördjupad information om cancerrehabilitering inklusive bedömning och insatser finns i det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering.

15.5.1

Specialiserad rehabilitering

Som beskrivet löper patienter med analcancer stor risk att drabbas av senbiverkningar, vilket innebär att psykosocial påverkan kan uppstå både tidigt i behandlingsfasen och långt efter det att behandlingen är slutförd 98. Det professionella teamet kring patienten är därför viktigt och kontaktsjuksköterskan har en nyckelroll genom att följa upp och identifiera patientens psykosociala behov och rehabiliteringsbehov och följa upp det över tid 90.

Vid mer avancerade behov ska patienten erbjudas insatser från professioner med specialkompetens inom rehabilitering, ex. kurator, fysioterapeut, psykolog, arbetsterapeut, sexolog, dietist, uroterapeut etc. 102

Patienter bör också uppmuntras till egenvård där information exempelvis kan inhämtas via hemsidor. Två exempel med praktiska råd för nedsatt funktion i bäckenområdet är www.eftercancern.se, www.nikola.nu.se.