Egenvård

Patientens levnadsvanor (tobaksbruk, alkoholbruk, fysisk aktivitet och matvanor) samt nutritionsstatus bör identifieras och bedömas regelbundet från diagnosbeskedet till uppföljning.

I bedömningen bör ingå om patientens ohälsosamma levnadsvanor har betydelse för behandlingen, exempelvis negativ effekt eller interaktion med medicinsk eller kirurgisk behandling. I bedömningen bör också ingå om stöd att förändra levnadsvanorna bör utgöra en del av behandling och rehabilitering samt om levnadsvanorna innebär en risk för återinsjuknande eller insjuknande i andra sjukdomar.

Patientens levnadsvanor och åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor bör dokumenteras i patientens journal enligt gällande rutin för dokumentation av levnadsvanor i respektive region.

Se även det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering., kapitlet Prehabilitering, och kunskapsstöd om levnadsvanor på 1177 för vårdpersonal.

Hänvisa gärna till följande skrift från Svensk sjuksköterskeförening:

Hälsosamma levnadsvanor för dig som har eller har haft cancer

Omfattningen och typen av fysisk aktivitet bör vara anpassad till varje patient som behandlas för binjuretumör. All rörelse är bättre än ingen och långvarigt stillasittande bör begränsas. Exempelvis kan en patient som är beroende av substitution av glukokortikoider behöva anpassa dosen och/eller tidpunkten för kortisonintag utifrån träningen: intensitet, duration och tid på dagen. Anpassningen är mycket individuell, och den patientansvariga läkaren behöver vara medveten om detta och informera patienter med binjurebarkssvikt.

Att vara fysiskt aktiv ökar välbefinnandet även hos patienter med en cancerdiagnos. Både muskelstärkande och konditionsinriktad fysisk aktivitet, till exempel cykling, simning eller vattengympa, joggning, dans eller gruppträningspass ger ökad puls och andning samt kan minska cancerrelaterade symtom såsom trötthet. Patienten bör anpassa träningen efter dagsformen under pågående behandling. Vid pågående infektion ska hen vila.

Patienter som röker bör informeras om rökningens negativa effekt vid operation. De kan hänvisas till rökavvänjning via primärvården, till den specialiserade vården som kan ge hjälp med rökstopp eller till den nationella Sluta röka-linjen: 020-84 00 00 (slutarokalinjen.org).

Kontaktsjuksköterskan bör informera patienten om att komplementär och alternativ medicin kan påverka effekterna av cancerläkemedel. För mer information, se cancercentrum.se.

Alkohol kan öka risken för komplikationer och biverkningar och patienter bör vara uppmärksamma på sina alkoholvanor under alla typer av cancerbehandling. Den som vill ha stöd för att förändra sina alkoholvanor kan ringa den nationella Alkoholhjälpen 020-84 44 48 (alkoholhjälpen.se).