Till sidinnehåll

Multidisciplinär konferens (MDK)

Rekommendationer

  • En multidisciplinär konferens (MDK) bör finnas på alla sarkomcentrum och hållas vid fasta tider varje vecka.
  • Vid MDK deltar specialister inom onkologi, kirurgi, radiologi och patologi samt kontaktsjuksköterska. Specialister från andra verksamheter deltar vid behov, till exempel specialister inom gynekologi, thoraxkirurgi, kärlkirurgi, plastikkirurgi, öron-näsa-halskirurgi, handkirurgi, urologi och barnkirurgi.
  • MDK bör vara öppen för remitterande kliniker.
  • I bedömningen av vilken utredning och behandling patienter med sarkom och recidiv bör rekommenderas bör följande faktorer beaktas:
    • kännedom om patienten
    • klinisk bedömning
    • komorbiditet
    • tumörens läge
    • involverade organsystem
    • tumörens histologiska typ, grad och storlek
    • risk för funktionsnedsättning som kan komma av behandlingen.

MDK:n är central för att bedöma sarkompatientens utredning och behandling (Esmo European Sarcoma Network Working Group, 2012; European Partnership Action Against Cancer consensus et al., 2014). Vid MDK är målet att ta sammanvägda, välgrundade beslut om utredning och behandling.

Patienter bör diskuteras vid MDK i samband med

  • diagnostik
  • beslut om behandlingsrekommendation
  • misstanke om sena behandlingskomplikationer
  • tumörrecidiv.
10.1

Recidiv

I recidivsituationen finns evidens för att kirurgi kan ge många patienter med sarkom förlängd överlevnad med god livskvalitet, framför allt om man kan uppnå lokal R0 resektion. Detta gäller i första hand långsamväxande tumörer med enstaka recidiv men också enstaka symtomgivande recidiv kan vara aktuella för kirurgisk resektion. Sena recidiv bör i princip handläggas och bedömas som vid primärtumör. Det är av största vikt att dessa patienter noggrant diskuteras vid en MDK (Pillay et al., 2016; Thenappan et al., 2017).

MDK:n fyller vidare en viktig funktion i arbetet med att utveckla sarkomvården samt som utbildningsforum för alla deltagare.

MDK:s beslut och eventuella diskussioner om behandlingsalternativ bör dokumenteras tydligt.