Information till dig som behandlas för kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
Denna information gäller även för dig som behandlas för småcelligt lymfocytiskt lymfom (SLL). SLL och KLL är i grunden samma sjukdom. Skillnaden är att vid KLL finns sjuka celler även i blodet, medan de vid SLL främst finns i lymfkörtlarna.
För information om din sjukdom och behandling rekommenderar vi dig att i första hand kontakta din läkare eller kontaktsjuksköterska om du tilldelats en sådan. Du kan även läsa samlad information om sjukdom, symtom och behandling i Min vårdplan KLL som – efter överenskommelse med dig – startas av vårdpersonal och återfinns via 1177. Utförlig information finns också att få genom de patientföreningar som fokuserar på blodcancer och blodsjukdomar.
KLL och SLL är sjukdomar som kan utvecklas på många olika sätt, och behandlas även olika beroende på ev. andra sjukdomar, läkemedel och allmäntillstånd. Man gör alltid en noggrann undersökning för att bedöma vilken typ av behandling som passar bäst, så prata med din läkare om vilka alternativ som är aktuella för just dig.
Behandling
I de flesta fall ges så kallade målriktade behandlingar i tablettform, ibland i kombination med så kallade CD20-antikroppar. Tidigare var cytostatikabehandling (”cellgifter”) tillsammans med CD20-antikroppar en vanlig behandling, men det ges numera undantagsvis.
Fördjupad information om olika behandlingar finns beskrivna i patientinformationen på Regimbiblioteket. Sök på Läkemedelsregimer KLL. Webbsida: www.regimbiblioteket.se
Målriktade behandlingar
Det finns flera sorters målriktade behandlingar med olika verkningsmekanismer. De mediciner som används i dag är främst s.k. BTKi samt BCL2i. Dessa läkemedel ges i tablettform, antingen som kontinuerlig behandling eller under en begränsad tidsperiod. De kan ges ensamt, i kombination med varandra eller med antikroppsbehandling.
CD20-antikroppar
CD20-antikroppar är läkemedel med en antikropp som riktar sig mot CD20-proteinet på B-lymfocyter (cellerna som är sjuka vid KLL/SLL). Det finns två typer (rituximab eller obinutuzumab) och ges som intravenösa dropp.
Klinisk läkemedelsprövning
Det kan finnas möjlighet att ingå i en klinisk läkemedelsprövning där nya läkemedel och behandlingsmetoder prövas och utvärderas under kontrollerade former. Om du är intresserad av att ingå i en klinisk läkemedelsprövning, fråga din behandlande läkare om det finns några pågående studier som kan passa dig och din sjukdomsbild.
Biverkningar
Behandling med BTK-hämmare kan göra att antalet lymfocyter i blodet ökar i början, men det är inte ett tecken på ökad sjukdomsaktivitet. En vanlig biverkning är diarré, som oftast är mild och övergående. Det finns även en viss ökad risk för högt blodtryck och så kallat förmaksflimmer. Får du snabb och/eller oregelbunden hjärtrytm ska du diskutera det med din behandlande läkare. Om du äter blodförtunnande behandling kan dosen behöva sänkas då vissa blir mer lättblödande.
Den vanligaste biverkningen av BCL2i är sänkt nivå av vita blodkroppar. Det kan öka infektionskänsligheten, vilket din behandlande läkare följer och åtgärdar om det behövs. Även med denna behandling kan mag- och tarmbiverkningar förekomma, exempelvis diarréer.
Försämrat immunförsvar
Både KLL-sjukdomen i sig och behandlingen kan försämra kroppens immunförsvar, men det är individuellt hur mottaglig man är för infektioner och det kan också variera över tid. Prata med din behandlande läkare eller kontaktsjuksköterska om vad som gäller för just dig.
Du kan minska infektionsrisken genom att vara noga med handhygien och undvika att träffa personer med pågående infektion. Undvik om möjligt större folksamlingar när du är som mest mottaglig för infektioner.
Kontakta din läkare eller kontaktsjuksköterska om du får feber över 38,5 °C, hosta, andfåddhet, blödningar, blåsor i huden (bältros) eller andra nya sjukdomssymtom. Detta är extra viktigt under den tid då du får behandling för din KLL och gäller speciellt om du har låga nivåer av vita blodkroppar. Det kan bli aktuellt att ta nya prover och odlingar, för att bedöma om du till exempel behöver antibiotika.
Alla KLL-patienter rekommenderas vaccination mot lunginflammation (pneumokocker) samt årligen mot säsongsinfluensa och covid-19. Dessa vaccin ingår i nationella vaccinationsprogrammet och är kostnadsfria. Även vaccin mot bältros och RS virus rekommenderas, dock erbjuds dessa inte kostnadsfritt i alla regioner.
Blödningsrisk
Behandling med BTK-hämmare (BTKi) kan påverka blodplättarnas funktion, vilket kan leda till att du lättare får blåmärken och blir mer lättblödande i samband med eventuella kirurgiska ingrepp. Ska du genomgå kirurgi bör du därför informera vården om att du behandlas med ett läkemedel som påverkar blödningsrisken.
Illamående
Illamående kan uppstå under behandlingen men är ovanligt vid användning av målriktade behandlingar. Vid behov kan du få läkemedel för att förebygga illamående. Effekten blir bäst om du tar dina läkemedel enligt anvisningarna, och det är svårare att behandla ett illamående som redan har uppstått.
Om du mår illa och har svårt att få i dig mat kan du prova att välja kalla och lätta rätter och att äta mindre portioner men lite oftare. Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare om har besvär.
Ibland kan behandlingen även ge biverkningar i form av diarré eller förstoppning som kan påverka livskvaliteten. Om du får diarré eller förstoppning kan det bli aktuellt att behandla med tarmreglerande läkemedel.
Risken för hudcancer ökar när man har KLL. Om du får nya hudförändringar ska du visa upp dem för din läkare.
Levnadsvanor
De flesta kan leva ett normalt liv under en pågående behandling, men många upplever att de blir tröttare än vanligt – dels på grund av själva sjukdomen och dels som en biverkning av behandlingen.
Det är bra att vara fysiskt aktiv under behandlingen eftersom det kan lindra biverkningarna, både på kort och lång sikt, och göra att du blir mindre trött och sover bättre. Fysisk aktivitet är också viktigt för att inte förlora muskelmassa.
Hälsosamma matvanor gör att du bättre klarar av de biverkningar som behandlingen orsakar, och det är viktigt att du får i dig tillräckligt med energi och näringsämnen.
Alkohol kan också öka risken för biverkningar. Många cancerläkemedel ombildas i levern, och alkohol kan göra att de får sämre effekt eller att biverkningarna ökar.
Rökning påverkar hälsan negativt, så om du är rökare bör du ta upp det med din kontaktsjuksköterska eller läkare. De kan hjälpa till med stöd om du vill förändra dina rökvanor. För hjälp med rökavvänjning kan du också kontakta den nationella Sluta röka-linjen, tel: 020–84 00 00.