Uppföljning
KLL är en kronisk sjukdom och patienterna behöver livslång uppföljning. De flesta följs på en internmedicinsk eller hematologisk enhet.
Uppföljning av asymtomatiska patienter som tidigare inte krävt behandling:
- Hb, LPK, B-Diff. (differentialräkning leukocyter), TPK, LD och kreatinin
- palpation av lymfkörtlar, lever och mjälte
- allmänsymtom.
Rekommenderat kontrollintervall är 3–12 månader beroende på sjukdomsaktiviteten. Patienter med ”stillsam” KLL kan följas var 12:e månad, det vill säga patienter med stabilt låga lymfocyttal, < 20–30 x 109/L, i övrigt normala blodvärden och avsaknad av lymfadenopati. Beroende på samsjuklighet och sjukdomens stabilitet, kan utvalda patienter även följas inom primärvården. Då ska klara riktlinjer ges om när patienten ska återremitteras, vilket bör ske vid symtomatisk sjukdom. Var observant på allmänsymtom, det vill säga viktnedgång, feber och nattsvettningar, samt sjunkande Hb och/eller trombocyter. Speciell uppmärksamhet bör läggas vid uppkomst av autoimmuna cytopenier.
Sekundära cancrar bidrar till ökad sjuklighet och dödlighet hos patienter med KLL 119120121122. I populationsbaserade studier ses hudcancer i ökad omfattning hos patienter med KLL. Skivepitelcancer och basalcellscancer är 5–10 gånger vanligare och ofta mer lokalt aggressiva och benägna att sprida sig 123. Även malignt melanom är vanligare och har då sämre prognos. Patienterna bör instrueras att regelbundet kontrollera sin hud, och vid oklara hudförändringar ska de remitteras till hudläkare. Var även observant på symtom och fynd som kan tyda på annan sekundär malignitet. Patienter med KLL har ökad risk för andra lymfomsjukdomar, främst diffust storcelligt B-cellslymfom och Hodgkins sjukdom. Sekundärt ses också myelodysplastiskt syndrom eller akut myeloisk leukemi.