Uppföljning
KLL är en kronisk sjukdom och livslång uppföljning krävs.
Uppföljning av asymtomatiska patienter som tidigare inte krävt behandling:
- Hb, LPK, B-Diff. (Leukocyttypning), TPK, LD och krea
- palpation av lymfkörtlar, lever och mjälte
- allmänsymtom.
Kontrollintervall från 3 till 12 månader rekommenderas beroende på aktiviteten i sjukdomen. Patienter med ”stillsam” KLL, det vill säga stabilt låga lymfocyttal, <20 – 30x109/L, i övrigt normala blodvärden och avsaknad av lymfadenopati kan följas var 12:e månad. Beroende på patientens samsjuklighet och sjukdomens stabilitet, kan dessa patienter även följas inom primärvården. Klara riktlinjer ska ges när patienten bör återremitteras och alltid vid symtomatisk sjukdom. Var observant på allmänsymtom, det vill säga viktnedgång, feber och nattsvettningar, samt sjunkande Hb och/eller trombocyter. Speciell uppmärksamhet bör läggas vid uppkomst av autoimmuna cytopenier samt hjärt-kärlbiverkningar som till exempel hypertoni och förmaksflimmer.
Patienter som erhållit behandling följs som regel vid behandlande klinik och uppföljning anpassas efter sjukdomens aktivitet.
Ökad förekomst av sekundära cancrar bidrar till sjuklighet och ökad dödlighet hos patienter med KLL 192193194195. Hudcancer ses i ökad omfattning hos patienter med KLL. Skivepitelcancer och basalcellscancer är 5–10 gånger vanligare och ofta mer lokalt aggressiva och benägna att sprida sig 196. Även malignt melanom är vanligare och har då sämre prognos. Patienterna bör instrueras att regelbundet kontrollera sin hud. Vid oklara hudförändringar, remittera till hudläkare. Var även observant på symtom och fynd som kan tyda på annan sekundär malignitet. Patienter med KLL har en ökad risk för andra lymfomsjukdomar. Vanligast är diffust storcelligt B-cellslymfom och Hodgkins sjukdom. Sekundärt ses också myelodysplastiskt syndrom eller akut myeloisk leukemi.