Information till dig som har fått diagnosen kronisk lymfatisk leukemi
Varje år diagnostiseras cirka 600 personer i Sverige med kronisk lymfatisk leukemi (KLL). Orsaken till sjukdomen är okänd och KLL ses inte som en ärftlig sjukdom. Det kan förekomma familjär anhopning och genetisk orsak kan spela en roll i sjukdomen.
De flesta med KLL har inga symtom när diagnosen ställs, utan sjukdomen upptäcks ofta i samband med att man lämnar blodprov av någon annan anledning, eller för att man har förstorade lymfkörtlar.
De flesta behöver ingen behandling i början
KLL kan utvecklas på många olika sätt, men de flesta – cirka 85–90 procent – behöver ingen behandling när diagnosen ställs eftersom sjukdomen inte ger några besvärande symtom, eller att undersökningar och blodprover inte visar något allvarligt. Det gör heller ingen nytta att sätta in behandling för tidigt, enligt flera stora vetenskapliga studier. I stället ska sjukdomen följas upp med regelbundna provtagningar och läkarbesök.
Med tiden behöver de flesta någon behandling, cirka 60–65 procent av alla med KLL. Medianålder när behandlingen startar är cirka 75 år.
Kontakta den klinik som sköter dina kontroller om du inte får någon behandling men upplever något eller några av följande besvär:
- tilltagande trötthet som inte har någon naturlig förklaring
- kraftiga nattliga svettningar som håller i sig i flera veckor
- fyllnadskänsla i buken och/eller förstorade lymfkörtlar
- ofrivillig viktnedgång
- upprepade feberepisoder utan andra infektionssymtom.
Immunförsvaret kan bli sämre
Sjukdomen i sig kan göra att man lättare får infektioner. Detta skiljer sig åt från person till person, och du kan fråga din läkare eller kontaktsjuksköterska hur mottaglig för infektioner just du är.
Om ditt immunförsvar är nedsatt bör du försöka att minska infektionsrisken genom att vara noga med handhygien, framför allt i samband med måltider och efter toalettbesök. Undvik också att umgås med personer som är förkylda eller har någon annan infektion.
Om du smittats av covid-19 bör du så tidigt som möjligt kontakta din läkare eller kontaktsjuksköterska eftersom det kan bli aktuellt att sätta in medicinering som bromsar infektionen.
KLL innebär också ökad risk för hudcancer. Om du får nya hudförändringar ska du visa dem för din läkare.
Det finns stöd att få om du är orolig
Du som har en kronisk sjukdom kan känna oro och få många frågor, och det kan också gälla dina närstående. Du kan när som helst vända dig till din läkare eller kontaktsjuksköterska om du har några funderingar eller frågor om din sjukdom. Ibland kan det också vara bra att prata med någon annan om tankar och känslor som rör sjukdomen, kanske en vän eller familjemedlem, eller någon helt utomstående, exempelvis en kurator. Genom Blodcancerförbundet går det också att få en stödperson som du kan vända dig till.
Ta hand om dig själv
Vi rekommenderar att du tar vaccinationer mot säsongsinfluensa, lunginflammation,covid-19 och bältros. Dina närstående ska helst också vaccinera sig mot säsongsinfluensa och covid-19.
För övrigt finns ingen anledning att du ska ändra på dina levnadsvanor. En hälsosam livsstil och regelbunden fysisk aktivitet rekommenderas.