Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Inledning

2.1

Vårdprogrammets giltighetsområde

Levercellscancer och hepatocellulär cancer (HCC) används synonymt (C220 enligt ICD10). HCC är den vanligaste cancer som uppstår i levern, och utgår från leverceller (hepatocyter).

Vårdprogrammet rör enbart vuxna med HCC, och riktar sig i första hand till vårdgivare i Sverige.  Sedan nationellt kvalitetsregister och vårdprogram infördes har vi sett en förbättrad prognos, och den här uppdateringen syftar till att förbättra diagnostik, behandling och standardisering av vårdens organisation.

2.2

Förändringar jämfört med tidigare version

2020-08-21

Korrigering under avsnitt 7.3 Ingång till standardiserat vårdförlopp för att formuleringarna ska överensstämma helt med vårdförloppet

2020-06-23

Förändringar jämfört med version 2.0.

Revidering av kapitel 12, systematisk behandling vid avancerad sjukdom.

  • Som alternativ till andra linjens behandling rekommenderas nu, förutom tyrosinkinasinhinitorerna regorafenib och cabozantinib även ramicurimab. Ramucirumab är en VEGF 2-antikropp som ges intravenöst. Indikationen är patienter med högt alfafetoprotein (vilket är en negativ prognostisk markör och associerat med vaskulär invasion).
    Behandlingen anses inte påverka kostnaden för behandling mer än marginellt mot bakgrund av att det finns flera 2nd line terapier redan.
  • Text om immunterapi har uppdaterats mot bakgrund av stort intresse, men är ännu inte indicerat vid HCC.

2020-01-14

Förändringar jämfört med 2015 års vårdprogram:

  • Radiologisk diagnostik har uppdaterats och ett nytt klassifikationssystem för att beskriva tumör i lever (LI-RADS) har lagts till.
  • Indikationer för HCC-övervakning har uppdaterats, och vårdprogrammet rekommenderar organiserade övervakningsprogram för att möjliggöra tidig upptäckt vid underliggande leversjukdom.
  • Behandlingsalgoritmen har anpassats till förändrade kriterier och för att försöka tillvarata möjlighet till livsförlängande behandling.
  • Transplantation övervägs även vid större tumörbörda än UCSF i de fall då tumörbördan kan minskas genom förbehandling (pågående studie inom SweLiv).
  • Vid palliativ medicinsk behandling rekommenderas nu även regorafenib, lenvima och cabozantinib.
2.3

Standardiserat vårdförlopp

Standardiserat vårdförlopp vid primär levercancer infördes 2016, och beskrivs separat (se vårdförlopp för lever www.cancercentrum.se).

Vårdförloppet beskriver vad som ska göras i en standardiserad utredning medan vårdprogrammet utvecklar hur, bakgrund, organisation och evidensgrund.

2.4

Lagstöd

Vårdens skyldigheter regleras bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Den anger att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen samt att hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. God vård definieras enligt Socialstyrelsen som kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik. Vårdprogrammet ger rekommendationer för hur vården ska utföras för att uppfylla dessa kriterier. Dessa rekommendationer bör därför i väsentliga delar följas för att man ska kunna anse att sjukvården lever upp till hälso- och sjukvårdslagen.

Patientlagen (2014:821) anger att vårdgivaren ska erbjuda patienten anpassad information om bl.a. diagnosen, möjliga alternativ för vård, risk för biverkningar och förväntade väntetider samt information om möjligheten att själv välja mellan likvärdiga behandlingar (3 kap 1–2 § patientlagen). Vårdgivaren ska enligt samma lag erbjuda fast vårdkontakt samt information om möjlighet till ny medicinsk bedömning, även inom annan region. Vårdgivaren ska också informera om möjligheten att välja vårdgivare i hela landet inom allmän och specialiserad öppenvård. Enligt det s.k.patientrörlighetsdirektivet ska vårdgivaren också informera om patientens rättighet att inom hela EU/EES välja och få ersättning för sådan vård som motsvarar vad som skulle kunna erbjudas i Sverige. Praktisk information om detta, t.ex. hur och när ersättning betalas ut, finns hos Försäkringskassan.

Enligt vårdgarantin (2010:349) har vårdgivaren en skyldighet att erbjuda patienter kontakt samt åtgärder inom vissa tider. De standardiserade vårdförlopp som RCC har tagit fram och som regionerna har beslutat att följa anger kortare väntetider som dock inte är en del av vårdgarantin.

I hälso- och sjukvårdslagen anges också att hälso- och sjukvården har särskilda skyldigheter att beakta barn som anhöriga och ge dem information, råd och stöd (5 kap 7 §).

2.5

Evidensgradering

Vårdprogramgruppen har använt sig av GRADE-gradering. Men GRADE-metoden är dels inte direkt tillämpbar för frågeställningar till exempel rörande diagnostik, dels har resurser och tid inte möjliggjort en systematisk GRADE-gradering.

Styrkan i evidensgradering graderas enligt följande (enligt modifierad version av GRADE-systemet som tagits fram av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU)).

  • Starkt vetenskapligt underlag (++++)
    Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
  • Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++) 
    Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
  • Begränsat vetenskapligt underlag (++) 
    Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
  • Otillräckligt vetenskapligt underlag (+)
    När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.

Läs mer om systemet.

Nästa kapitel
3 Mål med vårdprogrammet