Symtom och tidig utredning
Ärftlighet
HCC brukar inte betecknas som ärftlig, men vissa leversjukdomar, till exempel hemokromatos som också ger ökad risk för levercancer, har en genetisk bakgrund 146.
Symtom och kliniska fynd
Symtom vid HCC är ospecifika. De kan ofta relateras till underliggande leversjukdom och leverfunktion. Leverfunktion är en viktig prognostisk faktor. Trötthet, viktförlust, aptitlöshet och buksmärtor är mycket vanligt vid tidpunkten för diagnos 8147. I cirka 2/3 av HCC-fallen finns levercirros, oftare hos män än hos kvinnor 8147148. Vid cirros är leversviktssymtom som ascites, benödem, ikterus och mag-/tarmblödning vanligare än hos icke-cirrotiker, men detta gäller också ospecifika symtom som trötthet och aptitlöshet 8. Feber, däremot, är vanligare hos patienter utan cirros. Förstorad lever är ett mycket vanligt fynd (84 %) oavsett cirrosförekomst, där dock en avgränsad resistens är vanligare hos patienter utan cirros (11 %).
Ingång till standardiserat vårdförlopp
Misstanke om HCC bör väckas vid
- palpabel knöl i övre delen av buken
- fynd vid utredning av leversjukdom eller hastig försämring av kronisk leversjukdom
- bilddiagnostiskt fynd där cancermisstanke finns, t.ex. vid övervakning av högriskgrupper (enligt nationella vårdprogrammet) eller vid överraskningsfynd vid annan utredning.
Misstanke ska föranleda relevanta prover och samtidig remiss till bilddiagnostik med DT eller MRT (filterfunktion).
Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande:
- bilddiagnostiskt fynd talande för malignitet i levern utan annan känd aktuell malign sjukdom, oavsett bilddiagnostisk metod
- kronisk leversjukdom i kombination med nytillkommen fokal leverlesion > 1 cm, oavsett bilddiagnostisk metod
- histopatologiskt fynd talande för primär levercancer
- misstanke om malignitet i levern vid bukoperation.
Patienten ska omedelbart remitteras till utredning enligt standardiserat vårdförlopp om ett kriterium för välgrundad misstanke är uppfyllt.