Primär- och Sekundärprevention
Levnadsvanor
Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården bör kunna hantera frågor som gäller levnadsvanor. Arbetet bör bygga på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.
Sedan 2019 är Strålsäkerhetsmyndigheten nationellt ansvarig för primär prevention av hudcancer. Läs mer i Strålsäkerhetsmyndighetens råd och rekommendationer om sol och solarier.
WHO, världshälsoorganisationen, har också sammanställt 12 råd som syftar till att medvetandegöra människor om hälsosamma levnadsvanor för att själv kunna minska risken att drabbas av cancer, Europeiska kodexen mot cancer 49.
Yttre riskfaktorer
MCC beror, liksom de flesta andra hudcancerformerna, i hög utsträckning på UV-strålning. Det är därför viktigt att på en befolkningsnivå informera om sunda vanor i soliga miljöer. För MCC är en kumulativ exponering av UV-ljus (inkluderande artificiellt UV-ljus från till exempel solarier) av stor betydelse. Det är därför viktigt att rikta in de preventiva insatserna mot att få människor att ändra sitt generella beteende i soliga miljöer och förstå att UV-bestrålning sker även utanför stranden eller semesterresan.
Immunsuppression genom läkemedel eller andra sjukdomar är en annan viktig riskfaktor att upplysa sin patient om. De som får immunpåverkande läkemedel bör särskilt informeras om en generellt ökad risk för hudcancer, inklusive MCC (se även avsnitt 4.3 Orsaker). Risken för hudcancerutveckling hänger dock intimt ihop med UV-exponering, varför den primära preventionen i första hand bör inriktas mot minskad UV-exponering.
Primärprevention
Rekommendationer
- Individuellt anpassade solskyddsråd kan ges baserade på Strålsäkerhetsmyndighetens råd*.
- Användning av solarier i kosmetiskt syfte bör avrådas, särskilt för personer under 18 år.
- Farhågan för en ökad risk för D-vitaminbrist om man vistas mindre i solen bör inte påverka strävan att minska UV-exponeringen i befolkningen.
Strålsäkerhetsmyndighetens råd (lätt modifierade)
– Det bästa skyddet mot intensiv eller längre UV-exponering är kläder, hatt och solglasögon.
– Komplettera med upprepad användning av solskyddsmedel, där kläder, hatt och solglasögon inte kan skydda.
– Solen är som starkast när den står som högst på himlen, vilket den gör mitt på dagen klockan 11–15 sommartid.
För att förhindra uppkomst av MCC rekommenderas i första hand att minska risken för UV-orsakade mutationer. Man vet att UV-exponering dämpar immunförsvaret, vilket därigenom också kan samverka till uppkomst av hudcancer, inklusive MCC. Den bästa primärpreventionen är därför att undvika att bränna sig i solen (akut solskada) samt att minska den totala (successivt adderade) UV-exponeringen under livet. Det finns (idag) inget känt sätt att skydda sig mot en MCPyV-infektion, varför ingen specifik preventionsåtgärd kan rekommenderas för detta.
Sekundärprevention
Rekommendationer
- Möjligheter bör ges att få misstänkta hudförändringar undersökta.
- Läkare bör känna igen alarmsymtom och högriskindivider för MCC.
- Högriskgrupper bör undervisas i hur de själva bör undersöka sin hud och ges god tillgänglighet till hudundersökning inom sjukvården.
Tidig upptäckt av MCC är avgörande för överlevnaden i sjukdomen, varför medvetenhet om att cancerformen finns och hur den kan se ut är viktigt att förmedla till läkare, övrig vårdpersonal och riskgrupper. För diagnostisering, se avsnitt 6.2 Symtom och kliniska fynd. Se även bilaga 2 Bildbilaga.
Högriskindivider såsom immunsupprimerade patienter bör av behandlande läkare instrueras särskilt om vikten av att själva vara uppmärksamma på avvikande hudförändringar och kontakta sjukvården vid misstanke om sådana. Individualiserad uppföljning inom sjukvården, i enlighet med riktlinjer för till exempel organtransplanterade personer, bör i övrigt tillämpas.
God tillgänglighet i sjukvården är viktig för att underlätta för de patienter som vill söka för en misstänkt hudförändring.