Till sidinnehåll

Egenvård

Rekommendationer

  • Alla Merkelcellscancer (MCC)-patienter bör få individuellt anpassad information och undervisning om egenkontroller av huden och sunda solvanor.
  • Patienten bör informeras om att komplementär och alternativ medicin kan ha en negativ påverkan på effekterna av cancerläkemedel.
  • Patienten bör rekommenderas att avstå från rökning.
  • Patienten bör rekommenderas att vara restriktiv med alkohol under alla typer av cancerbehandling.
  • Patienten bör informeras om vikten av fysisk aktivitet efter förmåga, både konditionsträning och styrketräning, för fysisk funktion och emotionellt välbefinnande.
15.1

Nationella riktlinjer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor) är användbara även under cancerbehandling. De innehåller kunskaps- och beslutsstöd i mötet med patienten och rekommenderar olika typer av rådgivning. Broschyren ”Hälsosamma levnadsvanor för dig som har eller har haft cancer” utgår ifrån Socialstyrelsens riktlinjer.

Se även Nationellt vårdprogram cancerrehabilitering.

15.2

Kontrollera huden

Patienter som haft Merkelcellscancer (MCC) bör undervisas i regelbundna egenkontroller av huden för att tidigt reagera på en förändring. Ofta har patienten behov av upprepad information och stöd 59 och om möjligt behöver även närstående inkluderas i undervisningen.

Efter en MCC-diagnos bör patienten uppmanas att ta för vana att själv systematiskt undersöka sin hud cirka varannan månad enligt nedan.

I den egna hudundersökningen ingår att:

  • Inspektera och känna igenom operationsärret och inspektera hela huden för att se om nya knutor eller andra avvikande hudförändringar uppkommit.
  • Känna efter förstorade lymfkörtlar i armhålor, ljumskar och på halsen. I synnerhet bör det lymfkörtelområde som dränerar primärtumörområdet undersökas. Det görs lättast när patienten tvålar in sig i duschen. Höger och vänster sida bör jämföras.

Vid misstänkt hudförändring bör patienten uppmanas att utan dröjsmål kontakta sin kontaktsjuksköterska eller motsvarande på ansvarig klinik, för att få en snar tid till läkare för bedömning.

15.3

Sunda solvanor

Patienten ska ges råd om solskydd och om ett klokt beteende i solen. Råden bör innehålla information om att undvika direkt solstrålning mellan klockan 11 och 15 då solen är som starkast. Kläder, solglasögon och hatt bör i första hand användas som solskydd. Solskyddskräm med hög skyddsfaktor (SPF 30–50) som innehåller skydd mot både UVA och UVB kan ge ett visst skydd, men bör endast användas som komplement till andra solskyddande åtgärder såsom kläder, hatt och skugga. Används solskyddskräm bör den återappliceras regelbundet, eftersom effekten avtar med tid, slitage och när man svettas eller badar.

Solens strålar är också olika starka på olika breddgrader, och påverkas också av om man vistas på vatten, stranden eller snö. Patienten bör informeras om och ta hänsyn till detta vid resor. Informationen bör också innehålla en varning för solariesolande (i icke-medicinskt syfte) i syfte att bli brun.

Patienter som genomgått en strålbehandling bör vara noga med att undvika solbestrålning av det bestrålade området under behandlingstiden och därefter skydda och helst undvika att sola huden helt.

För ytterligare information kan patienten hänvisas till Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats. Här finns också ”Min soltid” (finns även som app) för att beräkna hur länge man kan vara ute i solen utan att bli solbränd.

God hjälp kan också fås av SMHI:s prognos för UV-index.

15.4

Komplementär och alternativ medicin och behandling

Patienten bör informeras om att komplementär och alternativ medicin kan ha en negativ påverkan på effekterna av cancerläkemedel 168169. Det är viktigt att skapa en relation så att patienten och de närstående känner sig trygga med att berätta för vårdpersonalen om vilken eventuell komplementär eller alternativ medicin och behandling de använder.

För mer information, se Nationellt vårdprogram cancerrehabilitering samt RCCs hemsida.

15.5

Tobak

Tobaksanvändning är skadligt för hälsan, för personer både med och utan cancer. Komplikationsrisken är större för rökare än icke-rökare i samband med operation. Personer som röker får också mer biverkningar än icke-rökare av såväl cytostatikabehandling som strålbehandling 170171172173174175176. Se även patientbroschyr Strålbehandling från Cancerfonden.

Vad gäller konsumtion av tobak i andra former, exempelvis snus eller e-cigaretter, saknas vetenskaplig evidens för hälsorisker i samband med cancerbehandling.

Om patienten är rökare bör kontaktsjuksköterskan informera om rökningens negativa effekter vid operation och strålbehandling, och hänvisa patienten till rökavvänjning via primärvården eller den specialiserade vården som kan ge hjälp med rökstopp.

Patienterna kan också ringa den nationella Sluta röka-linjen 020-84 00 00.

För mer information, se kapitel Levnadsvanor och egenvård i Nationellt vårdprogram cancerrehabilitering.

15.6

Alkohol

Patienten bör rekommenderas att vara restriktiv med alkohol under alla typer av cancerbehandling. Alkoholen ökar kraftigt risken för komplikationer och biverkningar, även i små mängder 177178179. Patienter som vill ha stöd för att förändra sina alkoholvanor kan ringa den nationella Alkohollinjen 020-84 44 48.

För mer information, se kapitel Levnadsvanor och egenvård i Nationellt vårdprogram cancerrehabilitering.

15.7

Fysisk aktivitet

Studier har visat att fysisk aktivitet, både konditionsträning och styrketräning, kan minska oro, depression och sömnsvårigheter och har en positiv effekt på livskvalitet, fysisk funktion och emotionellt välbefinnande hos patienter med cancer 180181182. Alla patienter bör rekommenderas fysisk aktivitet enligt de rekommendationer som gäller övrig befolkning utifrån de riktlinjer som WHO formulerat och som ges i FYSS. Fysisk aktivitet på recept kan användas. Se även kapitel Fysisk aktivitet och träning i Nationellt vårdprogram cancerrehabilitering, samt vårdgivarguiden.