Palliativ vård och insatser
Rekommendationer
- Specialister i palliativ medicin samt sjuksköterskor i palliativ omvårdnad bör inkluderas i ett multidisciplinärt team i vården av patienter med Merkelcellscancer (MCC) för att förbättra symtomkontroll och ge stöd till patienter och deras närstående.
- Patienter och närstående bör vid komplexa vårdbehov erbjudas remiss till ett specialiserat palliativt team i alla stadier av sjukdomen.
- Specialister i sårbehandling kan med fördel inkluderas i det multidisciplinära teamet i vården av patienter med destruerande tumörsår/Merkelcellssår för att förbättra symtomkontroll och livskvalitet.
- Strålbehandling bör övervägas vid tumörsår och smärta, t.ex. vid skelettsmärta.
- Brytpunktssamtal bör dokumenteras i journalen.
Merkelcellscancer (MCC) är en aggressiv och snabbväxande malignitet som drabbar framförallt äldre. Då palliativa insatser inleds kan sjukdomen vara spridd till multipla organ. Tumörens ursprung i huden gör att smärtande tumörsår inte är ovanligt.
Patienter och närstående behöver ses som en enhet och bådas behov ska tillmötesgås i enlighet med intentionen i palliativ vård. Det är inte ovanligt med ouppfyllda vårdbehov, exempelvis i form av upplevelser av bristande information hos närstående och upplevelser av bristande känslomässigt stöd hos patienter 150. Redan vid diagnos bör patient och närståendes behov av stödjande samtal uppmärksammas.
För att tidigt upptäcka, förebygga och behandla symtom till exempel i form av smärta, sår, blödningar, andnöd eller ångest, bör symtom aktivt efterfrågas och vid behov erbjudas behandling vid varje patientkontakt redan från diagnos av MCC. För symtomkontroll vid avancerad MCC, exempelvis vid maligna tumörsår, se kapitel 14 Specifik omvårdnad och rehabilitering vid Merkelcellscancer.
Om patientens symtom är svårbehandlade eller situationen komplex av andra skäl, kan palliativt team kontaktas för rådgivning och stöd eller så kan patient remitteras till specialiserat palliativt team för kontinuerlig palliativ vård.
Brytpunktssamtal bör dokumenteras i journalen. Dokumentera om det är brytpunkt från kurativ till palliativ behandling eller brytpunkt till livets slutskede. I brytpunktsamtalet bör man ta reda på hur patienten tänker om sin sjukdom och vad hen har för önskemål vid ytterligare försämring, när det gäller vårdplats och övriga hjälpinsatser.
Varje vårdenhet som vårdar döende patienter bör ha väl utarbetade rutiner för symtomlindring i livets slutskede. Rutinerna bör även omfatta existentiella och religiösa aspekter och omhändertagande av närstående.
Efter dödsfall bör rutinen vara att erbjuda efterlevandesamtal till de närstående och speciellt uppmärksamma barn som närstående.
Läs mer här:
- Nationellt vårdprogram palliativ vård
- Svenska palliativregistret
- Nationella vårdplanen för palliativ vård som är ett beslutsstöd för vård av patienter i livets slutskede från Palliativt utvecklingscentrum, Lund.
- Palliativ vård – förtydligande och konkretisering av begrepp, Socialstyrelsen 2018, s. 20.