Bilaga 3 - Provtagningsanvisning för benmärg och blod
KVAST:s hematopatologigrupp (http://www.svfp.se) Reviderat mars 2019.
Utförliga internationella riktlinjer finns publicerade (1).
Remissuppgifter
Relevant anamnes anges. Det är av särskild vikt att ange eventuell tidigare satt diagnos och givna behandlingar. Indikationen för benmärgsprovtagningen ska framgå. Aktuella värden för Hb, LPK och TPK är obligatoriska. Information om resultat av andra relevanta analyser (S-EPO, JAK2, BCR/ABL, cytogenetik etc.).
Provmärkning
Socialstyrelsen har givit ut bestämmelser för hur märkning ska göras (SOSFS 1989:1, punkt 7.2). Objektglas med mattslipad kant märkta med blyertspenna rekommenderas (ange personnummer + namn, eventuellt initialer). Skilj genom märkning på blod- och benmärgsutstryk. Biobankslagen medger av patientsäkerhetsskäl undantag för cytologiprover från principen att prover som sparas inte får märkas med patient-id. Vid känd eller misstänkt blodsmitta ska detta anges med etikett på såväl preparatburk/rör som remiss.
Provmaterial
Material till benmärgsutstryk tas före eventuellt material för andra undersökningar som flödescytometri, cytogenetiska/molekylärgenetiska analyser och mikrobiologiska undersökningar (se nedan). Undantag är MRD-analys, eftersom den första portionen av aspiratet bör användas till flödescytometrisk analys för att undvika blodtillblandning.
1) Blodutstryk (kapillärt eller venöst prov): minst tre (lufttorkas).
2) Benmärgsutstryk eller imprintspreparat: minst sex (lufttorkas); vid leukemimisstanke minst åtta.
3) Material för histologisk undersökning (helst grovnålsbiopsi eftersom koagel ofta är inadekvat för diagnostik) fixeras i neutral, buffrad formalinlösning 10 % (4 % formaldehyd). Grovnålsbiopsi bör inte understiga 2 cm i längd. Grovnålsbiopsi kan göras före eller efter benmärgsaspiraten för utstryksdiagnostik. (Obs! Se till att formalin inte läcker ut från kärlet med benmärgskula/grovnålsbiopsi – formalinånga förstör utstryksglasen.) För adekvat diagnostik rekommenderas grovnålsbiopsi (cristabiopsi), särskilt
- vid misstanke om aplastisk anemi (bilaterala biopsier)
- vid misstanke om myelodysplastiskt syndrom
- vid misstanke om myeloproliferativ neoplasi.
4) Vid provtagning för immunologisk diagnostik med flödescytometri sprutas 2–3 ml benmärgsaspirat i heparinrör (grön kork) eller EDTA-rör (lila kork). Innan benmärgsaspiratet sprutas ned i rören tillsätts cirka 2 ml fysiologisk koksaltlösning eller odlingsmedium, till exempel RPMI. Vid prov för MRD-analys bör den första portionen av aspiratet användas till flödescytometrisk analys för att undvika blodtillblandning. I de fall då man tvingas avstå från benmärgsaspiration skickas enbart blod. Rören skickas snarast och måste nå laboratoriet senast morgonen efter provtagningen för att kunna analyseras inom 24 timmar. Kontakta gärna laboratoriet enligt lokala rekommendationer innan provet skickas.
Om benmärgen inte kan aspireras (”dry tap”) kan en benmärgsbiopsi på 2 cm läggas i odlingsmedium, till exempel RPMI, i ett sterilt rör. Kvaliteten på sådana undersökningar blir dock sämre på grund av större mängd celldebris och döda celler. Provrören måste förpackas på ett sådant sätt att de inte blir nedfrysta under transporten.
Andra undersökningar
- Provtagning för cytogenetisk analys bör samlas enligt lokala rekommendationer, helst i sterila rör med odlingsmedium till exempel RPMI med 10 % fetalt kalvserum för god viabilitet. Om benmärgen inte kan aspireras läggs en benmärgsbiopsi på 2 cm i odlingsmedium med 10 % fetalt kalvserum.
- Provtagning för molekylära undersökningar såsom PCR eller RT-PCR bör också samlas enligt lokala rekommendationer, ofta i EDTA-rör.
- Prov för mikrobiologiska undersökningar bör samlas i sterila rör eller inokuleras i speciellt odlingsmedium enligt det lokala mikrobiologiska laboratoriets rekommendationer.
Det är KVAST-gruppens uppfattning att det samlade provmaterialet – för en optimal bedömning – bör skickas till en och samma mottagare.
Referenser
- Lee SH, Erber WN, Porwit A, Tomonaga M, Peterson LC. ICSH guidelines for the standardization of bone marrow specimens and reports. Int J Lab Hematol. 2008;30(5):349–64.