Bilaga 6 - Uppbyggnad av IPSS-M och dess variabler

IPSS-M-algoritmen delar upp de molekylära fynden i två kategorier:

• I den första kategorin ingår gener som har visats ha störst prognostiskt värde (”main effect genes”). Unika individuella matematiska vikter har tilldelats varje muterad gen i den kategorin (baserat på varje muterad gens prognostiska värde) och bidrar därmed olika mycket i den totala scoren. Totalt ingår 16 gener i den kategorin där SF3B1 är uppdelad i två separata entiteter, SF3B1 med isolerat del5q (SF3B1^5q) och SF3B1 utan andra mutationer i specifika gener (SF3B1^alpha: utan mutationer i BCOR, BCORL1, RUNX1, NRAS, STAG2, SRSF2 eller del(5q)).
• I den andra kategorin (”residual genes”) ingår gener som har prognostiskt värde men i mindre utsträckning än ”main effect genes”. Dessa har inte tilldelats individuella vikter men antalet av muterade ”residual genes” (0, 1 eller 2 muterade gener) räknas som en egen parameter i den totala scoren.

För en optimal användning av IPSS-M krävs tillgång till en bred NGS-panel. I Sverige används med fördel NGS-panelen från GMS Sweden. Utöver den nuvarande GMS-genpanelen krävs aven en analys av antalet TP53-mutationer och av ”loss of heterozygosity” (LOH) vid TP53-locuset för bestämning av TP53-allelstatus. Även analys av KMT2A-PTD bör ingå. Om någon eller några av molekylära analyser inte är tillgängliga kan algoritmen i de flesta fallen ändå räkna ut en score, dock med mindre säkerhet och ett bredare konfidensintervall.

Tabell 1. Prognostiska variabler vid uträkning av IPSS-M

Källa: Bernard E, Tuechler H, Greenberg PL, Hasserjian RP, Ossa JEA, Nannya Y, et al. Molecular International Prognostic Scoring System for Myelodysplastic Syndromes. NEJM Evidence. 2022;1(7):EVIDoa2200008.