Symtom och tidig utredning
Symtom och kliniska fynd
Sammanfattning
- Njurcancer upptäcks i stor utsträckning incidentellt i samband med radiologisk undersökning av annan anledning.
- Symtom uppstår sent i förloppet och de flesta patienter känner inte av sjukdomen vid diagnos.
- Makroskopisk hematuri, lokal smärta och en palpabel tumör på platsen för njuren har beskrivits som klassiskaMetastaser i lunga, skelett, lymfkörtlar, lever, binjurar, pankreas, hud och hjärna är vanliga och kan orsaka varierande symtom.
Njurtumörer ger sällan symtom förrän tumören blivit relativt stor eller har spridit sig. Njurcancer kan då presentera sig på många olika sätt med en varierande symtombild. Historiskt har de vanligaste första symtomen varit hematuri, buk- eller flanksmärtor och palpabel tumör.
Data från det nationella kvalitetsregistret 2023 visar att 64 % av alla njurtumörer upptäcks incidentellt, det vill säga utan specifika symtom. Incidentellt upptäckta njurcancrar är generellt mindre än tumörer med symtom och har en trend till lägre T-stadier och har bättre överlevnad. Mer än hälften av alla registrerade njurcancrar klassificeras som stadium T1.
Majoriteten av tumörerna diagnostiseras genom användning av ultraljud, DT och MRT. Även debut av varikocele i vuxen ålder, särskilt på höger sida och icke-reversibelt i liggande, ska ge upphov till misstanke om njurexpansivitet/retroperitoneal process, även om det är sällsynt som ett ensamt symtom.
Ospecifika sjukdomstecken ses hos upp till 30 % av patienterna med symtomgivande njurcancer. Vanligt förekommande är anemi, förhöjd sänkningsreaktion (SR), feber, hypertoni, hyperkalcemi, polycytemi, viktminskning, leverdysfunktion och neurologiska symtom. Många av dessa symtom och tecken går under benämningen paraneoplastiskt syndrom som kan förekomma vid såväl lokaliserad som metastaserad sjukdom. Dessa symtom leder sällan till direkt misstanke om njurcancer, men kan komma att utredas inom det standardiserade förloppet för allvarliga ospecifika symtom.
I dag har cirka 13 % av patienterna metastaserad sjukdom vid diagnostillfället 20. De vanligaste lokalisationerna för metastaser är lungor följt av skelett, lymfkörtlar, lever, binjurar, pankreas, hud och hjärna. Synkron metastasering, det vill säga vid diagnostillfället, finns rapporterad även för små njurcancrar (< 4 cm) men är ovanligt 21.
Ingång till standardiserat vårdförlopp
Vid misstanke om njurcancer ska patienten remitteras för en radiologisk undersökning. Välgrundad misstanke föreligger vid klart fynd talande för njurcancer, inklusive cystiska expansiviteter klassade som Bosniak III-IV. En utredning enligt standardiserat vårdförlopp startas och berörda enheter kontaktas via remiss.
Utredning av patienter som inte uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke
Cystiska njurexpansiviteter som inte uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke kan likväl kräva uppföljande kontroller (Bosniak IIF). Cystiska expansiviteter bör klassificeras enligt den uppdaterade Bosniak-klassificeringen 22, se avsnitt 8.7 Cystiska expansiviteter.