Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Inledning

2.1

Vårdprogrammets giltighetsområde

Vårdprogrammet omfattar utredning, behandling och uppföljning av livmoderhalscancer (cervixcancer) och vaginalcancer. Däremot omfattar vårdprogrammet inte cervixdysplasier (cellförändringar, förstadier) mer än översiktligt och för en bakgrund. Livmoderhals- och vaginalcancer diagnostiseras vanligtvis inom öppenvårdsgynekologin, men utreds och behandlas centraliserat, huvudsakligen på universitetssjukhuset, med undantag av tidiga stadier (stadium IA1 utan lymfkärlinväxt). Behandlingen utförs på specialiserade enheter för gynekologisk tumörkirurgi och gynekologisk onkologi.

Merparten av vårdprogrammet avhandlar huvudsakligen livmoderhalscancer men är i stora delar även tillämpbart för vaginalcancer, eftersom dessa sjukdomar till stor del är varianter av samma sjukdom. Kapitel 11 avhandlar specifikt vaginalcancer.

Kapitel 13 innehåller i avsnitt 13.1–13.11 information om understödjande behandling, omvårdnad och information under huvudsakligen primärbehandling riktad till både läkare, sjuksköterskor och andra vårdgivare. Avsnitt 13.12–13.19 är en omfattande genomgång av seneffekter och behandling av dessa, riktad till läkare, sjuksköterskor och andra vårdgivare som kommer i kontakt med patienter med livmoderhals- och vaginalcancer. Hela kapitel 13 är i tillämpliga delar också riktat till patienter som stöd för egenvård.

2.2

Förändringar jämfört med tidigare version

  • Övergripande: Införande av ny version av stadieindelning enligt FIGO 2018.
  • Avsnitt 6.2: PIN är inte längre nödvändigt vid stadium IA.
  • Avsnitt 10.1:
    • Enkel hysterektomi alt. rekonisering ersätter radikal hysterektomi vid stadium IA2.
    • Portvaktskörteldiagnostik ersätter pelvin lymfkörtelutrymning vid stadium IA (förutsatt att tekniken är etablerad).
    • Laparotomi rekommenderas vid radikal hysterektomi.
2.3

Standardiserat vårdförlopp

För livmoderhalscancer finns ett standardiserat vårdförlopp framtaget, gällande från och med år 2017.

Det finns ingen konflikt mellan innehållet i vårdprogrammet och det standardiserade vårdförloppet. Vårdförloppet beskriver vad som ska göras medan vårdprogrammet utvecklar hur, samt vilken evidensgrund som finns för åtgärderna i det standardiserade vårdförloppet.

Det standardiserade vårdförloppet finns delvis integrerat med texten i vårdprogrammet men kan också läsas i sin helhet i Kunskapsbanken

2.4

Lagstöd

Vårdens skyldigheter regleras bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Den anger att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen samt att hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. God vård definieras enligt Socialstyrelsen som kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik. Vårdprogrammet ger rekommendationer för hur vården ska utföras för att uppfylla dessa kriterier. Dessa rekommendationer bör därför i väsentliga delar följas för att man ska kunna anse att sjukvården lever upp till hälso- och sjukvårdslagen.

Patientlagen (2014:821) anger att vårdgivaren ska erbjuda patienten anpassad information om bl.a. diagnosen, möjliga alternativ för vård, risk för biverkningar och förväntade väntetider samt information om möjligheten att själv välja mellan likvärdiga behandlingar (3 kap. 1–2 § patientlagen). Vårdgivaren ska enligt samma lag erbjuda fast vårdkontakt samt information om möjlighet till en ny medicinsk bedömning, även inom en annan region. Vårdgivaren ska också informera om möjligheten att välja vårdgivare i hela landet inom allmän och specialiserad öppenvård. Enligt det s.k. patientrörlighetsdirektivet ska vårdgivaren också informera om patientens rättighet att inom hela EU/EES välja och få ersättning för sådan vård som motsvarar vad som skulle kunna erbjudas i Sverige. Praktisk information om detta, t.ex. hur och när ersättning betalas ut, finns hos Försäkringskassan.

Enligt vårdgarantin (2010:349) har vårdgivaren en skyldighet att erbjuda patienter kontakt samt åtgärder inom vissa tider. De standardiserade vårdförlopp som RCC har tagit fram och som regionerna har beslutat att följa anger kortare väntetider som dock inte är en del av vårdgarantin.

I hälso- och sjukvårdslagen anges också att hälso- och sjukvården har särskilda skyldigheter att beakta barn som anhöriga och ge dem information, råd och stöd (5 kap. 7 §).

2.5

Evidensgradering

Vårdprogrammet använder evidensgraderingssystemet GRADE. Detta har endast gjorts för ett urval av rekommendationerna, men principerna för GRADE-gradering har tillämpats i hela vårdprogrammet. Utredning och behandling baseras i stor utsträckning på praxis, medan randomiserade studier med starkt vetenskapligt underlag är få.

GRADE innebär att styrkan i rekommendationerna graderas enligt följande: 

  • Starkt vetenskapligt underlag (++++) 
    Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
  • Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++) 
    Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
  • Begränsat vetenskapligt underlag (++) 
    Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
  • Otillräckligt vetenskapligt underlag (+)
    När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.

Läs mer om systemet. 

2.6

Förkortningar och begreppsförklaringar

Accuracy

Diagnostisk tillförlitlighet

Adjuvant

Tilläggsbehandling till den huvudsakliga behandlingen

AIS

Adenokarcinom in situ

ART

Abdominell radikal trachelektomi

AUC

Area under the curve

Boost

Ökad strålbehandlingsdos inom strålfält

BT

Brachyterapi, närbestrålning

CI

Confidence interval, konfidensintervall

CIN

Cervikal intraepitelial neoplasi

CTV

Clinical target volume

D90 %, D98 %

90 % resp. 98 % av ordinerad stråldos

Dosrat

Strålbehandlingsdos per tidsenhet, doshastighet

DT

Datortomografi

DWI

Diffusionsviktad bilddiagnostik (diffusion weighed imaging)

EBRT

External beam radiotherapy, extern strålbehandling

EF

Extended field, utökat (paraaortalt) strålfält

EMBRACE

European study on MRI-guided brachytherapy in locally advanced cervical cancer

EORTC

European Organisation for Research and Treatment of Cancer

EQD2

Ekvivalent stråldos i 2 Gy-fraktioner

ESMO

European Society for Medical Oncology

ESTRO

European Society for Radiotherapy & Oncology

ESUR

European Society of Urogenital Radiology

FDA

Food and Drug Administration

FDG

18-fluorodeoxyglukos

FIGO

La Fédération Internationale de Gynécologie et d'Obstétrique

GCC

Glassy cell carcinoma

GCF

GynCancerFöreningen (patientförening)

GEC-ESTRO

Groupe Européen de Curiethérapie-ESTRO

GOG

Gynecologic Oncology Group

GTV

Gross tumour volume

Gy

Gray, strålbehandlingsenhet absorberad dos

HDR

Högdosrat

HPV

Humant papillomvirus. HrHPV: Högrisk-HPV.

HR

Hazard ratio

HR-CTV

High risk CTV = resttumör vid 1:a brachyterapin

HSIL

High grade squamous intraepithelial lesion, höggradig dysplasi

ICRU

International Committee for Radiological Units

IGABT, IGBT

Image-guided adaptive brachytherapy, image-guided brachytherapy

IMRT

Intensity modulated radiotherapy

INCA

Informationsnätverk för cancervården

IR-CTV

Intermediate risk CTV = tumörutbredning vid strålstart

KAD

Cathéter à demeure, kvarliggande urinkateter

Konkomitant

Samtidig, dvs. parallellt given behandling

LCNEC

Storcellig neuroendokrin cancer

LSIL

Low grade squamous intraepithelial lesion, låggradig dysplasi

LVI/LVSI

Lymfovaskulär invasion, lympho-vascular space invasion

MDK

Multidisciplinär konferens

MHT

Menopausal hormonterapi, hormonsubstitution

MRT

Magnetresonanstomografi

NACT

Neoadjuvant cytostatikabehandling

NCCN

National Comprehensive Cancer Network

NE

Neuroendokrin

NEC

Neuroendokrin cancer

Negativt prediktivt värde

Andelen av dem som testats negativt som verkligen är friska

NSAID

Non-steroid antiinflammatory drugs, cyklooxygenashämmare

OAR

Organs at risk, riskorgan

OS

Overall survival, total överlevnad

OTT

Overall treatment time, total behandlingstid

PA

Paraaortal

PACS

Picture Archiving and Communication System

PAD

Patologisk anatomisk diagnos

PDR

Pulsad dosrat

PET-DT

Positronemissionstomografi med datortomografi

PFS

Progressionsfri överlevnad

PIN

Palpation i narkos

Positivt prediktivt värde

Andelen av dem som testats positivt som verkligen har en sjukdom

Precision

Hur nära upprepade mätningar under oförändrade förhållanden är till varandra

PTV

Planning target volume

PVC

Primär vaginalcancer

Px

Provexcision

q1w, q3w

Kurintervall 1 vecka, kurintervall 3 veckor

RCC

Regionalt cancercentrum

Relativ överlevnad

Kvoten mellan den observerade överlevnaden för cancerpatienterna och den förväntade överlevnaden hos en jämförbar grupp i den allmänna befolkningen

RH

Radikal hysterektomi

RR

Relativ risk

RTOG

Radiation Therapy Oncology Group

Sensitivitet

Andelen sjuka som identifieras med ett test (positivt test)

SFOG

Svensk förening för obstetrik och gynekologi

SIB

Simultan integrerad boost

SOE

Salpingo-ooforektomi, bortoperation av äggstockar och äggledare

Specificitet

Andelen friska som friskförklaras med ett test (negativt test). Ett test med hög specificitet friskförklarar den individ som är frisk.

SSM

Strålskyddsmyndigheten

STI

Sexuellt överförd infektion (sexually transmitted infection)

SUV

Standardized uptake value

TNM

Tumour-node-metastases, klassifikationssystem

TRIAGE

Process för att sortera och prioritera

UNS

Utan närmare specifikation

VaIN

Vaginal intraepitelial neoplasi

VIN

Vulva-intraepitelial neoplasi

VLP

Viruslika partiklar

VMAT

Volumetric Modulated Arc Therapy

VRT

Vaginal radikal trachelektomi

Nästa kapitel
3 Mål med vårdprogrammet