Till sidinnehåll

Inledning

2.1

Vårdprogrammets giltighetsområde

Vårdprogrammet riktar sig till alla som utreder och behandlar prostatacancer. Vårdprogrammet gäller för prostatacancer hos vuxna, ICD C61.9. Många personer benämner sig som man, andra som transperson eller ickebinär vilket ska respekteras men i nuläget skrivs ”man” i vårdprogrammet eftersom det endast finns begränsad forskning kring transpersoner och prostatacancer. Se 2.6 Vårdprogrammets giltighet för personer med prostata som inte är män.

Vårdprogrammet är utarbetat av den nationella arbetsgruppen och fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2023-12-05. Beslut om implementering tas i respektive region i enlighet med överenskomna rutiner. Stödjande Regionalt cancercentrum är Regionalt cancercentrum Mellansverige.

2.2

Förändringar jämfört med tidigare version

Se Förändringar och förbättringsområden. Tidigare versioner kan beställas via info@cancercentrum.se).

Datum

Beskrivning av förändring

2014-04-15

Första version fastställd, version 1.0

2015-04-29

Uppdaterad version fastställd, version 2.0

2017-02-28

Uppdaterad version fastställd, version 3.0

2017-04-07

Redaktionella korrigeringar i kap 7.2 och 8.1

2018-12-11

Uppdaterad version fastställd, version 4.0

2020-03-03

Uppdaterad version fastställd, version 5.0

2021-04-13

Uppdaterad version fastställd, version 6.0

2021-06-22

Uppdaterad version fastställd, version 6.1

2022-06-21

Uppdaterad version fastställd, version 7.0

2023-09-19

Uppdaterad version fastställd, version 8.0

2.3

Standardiserat vårdförlopp

För prostatacancer finns sedan 2015 ett standardiserat vårdförlopp (SVF). Det aktuella SVF gäller från juni 2022. Det standardiserade vårdförloppet finns delvis integrerat med texten i vårdprogrammet. Vårdförloppet beskriver vad som bör göras medan vårdprogrammet utvecklar hur och beskriver evidensen för åtgärderna i det standardiserade vårdförloppet. SVF kan läsas i sin helhet på RCC:s webbsidor om vårdförlopp.

Texten i dokumentet om SVF har uppdaterats under 2023, och flödet har delvis förändrats. Notera att i Kapitel 3, avsnittet Utredningsförlopp, har Block B utökats med information om när ett nytt PSA ska tas om. Detta påverkat ledtider i Kapitel 4, som därför har justerats till ett spann för att ge utrymme för de patienter där ett nytt PSA behöver efter 14–21 dagar. Här finns också ett tillägg av information om ledtid vid experimentella behandlingar.

2.4

Lagstöd

Vårdens skyldigheter regleras bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Den anger att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen samt att hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Vårdprogrammet ger rekommendationer för hur vården ska utföras för att uppfylla det. Dessa rekommendationer bör därför i väsentliga delar följas för att man ska kunna anse att sjukvården lever upp till hälso- och sjukvårdslagen.

Primärvården har enligt hälso- och sjukvårdslagen ett särskilt ansvar att tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar (13 kap.). I lagen anges också att hälso- och sjukvården har särskilda skyldigheter att beakta barn som anhöriga och ge dem information, råd och stöd (5 kap. 7 §).

Enligt vårdgarantin (hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 9 kap. 1 §) har vårdgivaren en skyldighet att erbjuda patienter kontakt samt åtgärder inom vissa tider. De standardiserade vårdförlopp som RCC har tagit fram och som regionerna har beslutat att följa anger kortare väntetider som dock inte är en del av vårdgarantin.

Annan relevant lagstiftning som berör cancervården är patientlagen och patientrörlighetsdirektivet.

Patientlagen (2014:821 3 kap.) anger att vårdgivaren ska erbjuda patienten anpassad information om bland annat möjliga alternativ för vård, förväntade väntetider, risk för biverkningar och om metoder för att förbygga sjukdom eller skada. Patienten har också rätt att få information om att hen har möjlighet att själv välja mellan likvärdiga behandlingar, att få en ny medicinsk bedömning och att få en fast vårdkontakt.

Enligt det så kallade patientrörlighetsdirektivet ska vårdgivaren också informera om patientens rättighet att inom hela EU/EES välja och få ersättning för sådan vård som motsvarar vad som skulle kunna erbjudas i Sverige. Praktisk information om detta, till exempel hur och när ersättning betalas ut, finns på sidorna om planerad vård utomlands hos Försäkringskassan.

2.5

Evidensgradering

Rekommendationerna är ofta samlade i en ruta i inledningen av varje avsnitt. I vissa avsnitt har det varit svårt att bryta ut rekommendationerna från underlaget; då är de i stället insprängda i texten. En bedömning av de vetenskapliga underlagens och rekommendationernas evidensgrad har gjorts enligt skalan: starkt (⊕⊕⊕⊕), måttligt (⊕⊕⊕), begränsat (⊕⊕) och otillräckligt (⊕) vetenskapligt underlag. Ambitionen är att alla rekommendationer i vårdprogrammet ska vara evidensbaserade, men ibland har denna ambition överskuggats av målet att i första hand skapa ett välfungerande arbetsverktyg för utredning och behandling.

2.6

Vårdprogrammets giltighet för personer med prostata som inte är män

För personer med prostata som inte är män (t.ex. transkvinnor) och som inte genomgått någon form av könsbekräftande behandling, varken hormonell eller kirurgisk, är vårdprogrammets rekommendationer i allmänhet giltiga, även om särskilda individuella faktorer kan behöva vägas in – precis som för många män. För personer med prostata som behandlas med östrogen (t.ex. transkvinnor) är emellertid många rekommendationer i vårdprogrammet inte giltiga, eftersom östrogenbehandlingen påverkar cancerns biologi. Bland annat påverkas PSA-nivåerna 1 och prostatakörteln kan atrofieras 2. För dem som genomgått könsbekräftande kirurgi kan särskilda faktorer (t.ex. vaginoplastik) påverka genomförande av palpation, MRT och biopsi 3. Det finns mycket lite forskning och endast begränsade erfarenheter om prostatacancerrelaterade frågor för dessa personer 456. Vårdprogramsgruppen kan därför inte ge några specifika rekommendationer för hur de bör handläggas. Eftersom patientgruppen är liten och handläggningen av de berörda individerna kan innebära svåra överväganden bör en specifik grupp i varje sjukvårdsregion samlar kunskap och erfarenhet om prostatacancersjukvård för personer med en prostata som inte är män. Dessa grupper bör samverka för att bilda en nationell multidisciplinär och multiprofessionell referensgrupp. Var god se kapitel 18 Underlag för nivåstrukturering.

2.7

Förkortningar

Ordlista på RCC:s webbplats

ALP

Alkalisk fosfatas. Blodprovet ALP används vid prostatacancer främst eftersom det ofta stiger vid spridning till skelettet. ALP kan också stiga vid en rad andra tillstånd som påverkar skelettet eller leverfunktionen.

CRPC

Kastrationsresistent prostatacancer.

DT

Datortomografi, kallas också skiktröntgen.

ED

Erektil dysfunktion.

Gy

Gray, en enhet för att mäta stråldos.

INCA

Informationsnätverk för cancervården.

IPSS

International Prostate Symptom Score, ett frågeformulär som värderar symtom som har med urineringen att göra.

IPÖ

Individuell patientöversikt. En grafisk presentation av sjukdomsförlopp och symtom.

KAD

Kvarliggande kateter i urinblåsan.

KI

Konfidensintervall, ett statistiskt mått på säkerheten av ett numeriskt värde.

MDK

Multidisciplinär konferens. Patientens sjukdom och behandling diskuteras vid ett möte där representanter från olika discipliner deltar, t.ex. kirurg, onkolog och radiolog.

MRT

Magnetresonanstomografi, kallas också magnetkamera.

mpMRT

Magnetresonanstomografi (magnetkamera) som utförs med både anatomiska bilder och särskilda tekniker som avspeglar t.ex. celltäthet och blodförsörjning. mp = multiparametrisk.

NPCR

Nationella prostatacancerregistret. Alla prostatacancerfall registreras i det nationella kvalitetsregistret som handläggs av RCC.

NSAID

Non-steroidal anti-inflammatory drugs, ett samlingsnamn för inflammationshämmande, smärtstillande läkemedel.

PAD

Patologisk anatomisk diagnos. Den diagnos som en patolog ger efter mikroskopisk undersökning av vävnadsprov.

PET

Positronemissionstomografi, används för att diagnostisera tumörer och för att följa effekterna av en behandling.

PIN

Prostatisk intraepitelial neoplasi, cellförändringar som anses vara ett förstadium till prostatacancer, men långt ifrån alla som har PIN utvecklar en allvarlig prostatacancer.

PI-RADS

Prostate Imaging Reporting and Data System. PI-RADS är ett internationellt standardiserat verktyg som röntgenläkare använder för att bedöma sannolikheten att ett fynd på mpMRT-prostata är cancer.

PROM

Patient Reported Outcome Measures, patientrapporterad livskvalitet och funktionsstatus.

PREM

Patient Reported Experience Measures, patientrapporterad upplevelse av och tillfredsställelse med vården.

PSA

Prostataspecifikt antigen, ett ämne som utsöndras av såväl normala prostatakörtlar som prostatacancerceller. Man mäter halten av PSA i blodprov vid utredning och uppföljning av prostatacancer.

PSMA

Prostataspecifikt membrantigen, en markör på ytan av prostatacancerceller och en del andra celler (men inte normala prostataceller).  Antikroppar som binder till PSMA kan användas för diagnostik och behandling.

RCC

Regionalt cancercentrum.

RIK

Ren intermittent kateterisering. RIK innebär att patienten tömmer sin urinblåsa genom att själv föra in en kateter i urinblåsan. Katetern dras sedan ut när blåsan har tömts.

RR

Relativ risk. Exempel: RR 0,5 innebär en halverad risk.

RTOG

Radiation Therapy Oncology Group, en amerikansk organisation som samordnar och driver forskning om strålbehandling

 

SPCG

Scandinavian Prostate Cancer Group, en nordisk sammanslutning som genomför klinisk forskning om prostatacancer. Se http://www.spcginfo.com/.

SVF

Standardiserade vårdförlopp. De standardiserade vårdförloppen ska förkorta tiden mellan välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling. De beskriver vilka utredningar och första behandlingar som bör göras inom en viss cancerdiagnos, samt vilka tidsgränser som gäller för dels hela förloppet, dels de olika utredningsstegen.

TNM

Tumour, Node, Metastasis. TNM-systemet beskriver en cancersjukdoms utbredning i kroppen. T står för den lokala tumörutbredningen i och närmast kring det organ där cancern har börjat. N står för spridningen till de närmaste (regionala) lymfkörtlarna. M står för spridningen med lymfa eller blod till andra organ än de regionala lymfkörtlarna.

TRUL

Transrektalt ultraljud, ultraljudsundersökning av prostatan, görs i samband med mellannålsbiopsi.

TUMT

Transuretral mikrovågsterapi, en metod för att behandla godartad prostataförstoring genom att via en kateter i urinröret värma upp prostatakörteln med mikrovågor.

TURP

Transuretral resektion av prostata, en operation som utförs genom urinröret för att åtgärda ett hinder för urinflödet. En godartad eller elakartad förstoring av prostatan hyvlas bit för bit bort med elektrisk ström.