Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Kvalitetsbilaga för patologi (KVAST-bilaga)

Detta är en bilaga som tillhör Nationella vårdprogrammet för skivepitelcancer i huden

 

Svensk Förening för Patologi – Svensk Förening för Klinisk Cytologi

Riktlinjer för handläggning av primär skivepitelcancer i huden

Dokument nr.

KVAST grupp:

Hud-KVAST

 

Fastställt:

2021-05-19

Sidor:

 

 

Klinisk bakgrundsinformation och patologins roll i den diagnostiska processen

Anamnes, klinisk bedömning och dermatoskopi är viktiga för att skilja ut skivepitelcancer i huden (cSCC) från andra hudtumörer. Samstämmigheten mellan klinisk och histopatologisk bedömning varierar. Den histopatologiska bedömningen av cSCC är ”gold standard” och avgörande för diagnos, klinisk handläggning och prognos.

cSCC är en heterogen tumörgrupp såväl kliniskt som histopatologiskt. Gener som ofta är muterade i cSCC inkluderar TP53, NOTCH1, NOTCH2, HRAS och KRAS. TP53 är den vanligaste mutationen.

Traditionellt klassificeras skivepitelcancer histopatologiskt som högt, medelhögt eller lågt differentierad. Högt differentierad skivepitelcancer definieras genom tydlig keratinisering av närmast alla tumörceller, förekomst av hornpärlor och stora keratinocyter med riklig, ljus, eosinofil cytoplasma. Medelhögt differentierad skivepitelcancer innehåller områden utan tydlig keratinisering, hornpärlor och stora keratinocyter. Lågt differentierad skivepitelcancer saknar keratinisering och kräver ofta immunohistokemiska färgningar för att bekräfta skivepiteldifferentieringen. De flesta skivepitelcancer är högt–medelhögt differentierade och det kan finnas olika differentieringsgrader i samma tumör [1, 2]. För att klassificera skivepitelcancer som lågt differentierad bör merparten av tumören sakna keratinisering. Förekomst av endast mindre lågt differentierat område är inte tillräckligt för klassifikation av lågt differentierad skivepitelcancer.

Histopatologiska subtyper av cSCC (Tabell 1) som keratoakantom och verrukös skivepitelcancer ingår i gruppen av högt differentierad skivepitelcancer och har låg metastaseringsrisk. Adenoskvamös skivepitelcancer är mer aggressiv och har sämre prognos, trots att den är oftast medelhögt differentierad. Ovanliga, lågt differentierade subtyper inkluderar lymfoepiteliomliknande skivepitelcancer, pseudovaskulär skivepitelcancer och spolcellig skivepitelcancer [2] inklusive desmoplastisk skivepitelcancer [3, 4]. Skivepitelcancer som uppstår utan prekursorlesion, sk de novo skivepitelcancer [5] är aggressiv liksom sällsynt invasiv Bowens sjukdom [6, 7]. 

Tabell 1. Histopatologiska subtyper av cSCC.

Högt differentierade

Lågt differentierade eller aggressiva

Keratoakantom

Verrukös

Lymfoepiteliomliknande

Pseudovaskulär

Spolcellig

Desmoplastisk

De novo

Invasiv Bowens sjukdom

Adenoskvamös

Klassiska högriskfaktorer inkluderar tumördiameter ≥ 2 cm, lokalisation på öra, läpp eller tinning, recidiverande tumör, immunosuppression, invasion nedom dermis, låg differentieringsgrad, förekomst av perineural invasion och förekomst av lymfovaskulär invasion [8, 9]. Perineural invasion definieras som förekomst av tumörceller omkring nerven eller förekomst av tumörceller i något av nervens lager (epineurium, perineurium eller endoneurium). Perineural invasion påvisas i tumörområdet, i invasionsfronten och i omgivande vävnad. Perineural invasion i tumörområdet måste skiljas från ”entrapment” av nerver i tumören och här krävs engagemang av åtminstone en tredjedel av nervens cirkumferens för bedömning som perineural invasion [10] Ytterligare högriskfaktorer är tumörtjocklek >2 mm [11] invasion nedom subkutis [12, 13] eller tumörtjocklek >6 mm [13, 14]. Meta-analys av högriskfaktorer visade att tumörtjocklek >2 mm är associerad med störst risk för lokalrecidiv, invasion nedom subkutan fettvävnad är associerad med störst risk för metastasering och tumördiameter ≥2 cm är associerad med störst risk för tumörspecifik död [8].

Syftet med det histopatologiska utlåtandet är att ge behandlande läkare den information som behövs för optimal handläggning och prognosbedömning. För bättre diagnostisk säkerhet vid bedömning av oklara och svårvärderade fall rekommenderas användning av gällande kriterier, immunhistokemiska färgningar, nedsnittning, konsultation hos dermatopatolog och klinisk-patologisk korrelation.

Radikalitetsbedömning är avgörande för vidare handläggning. Excisionen uppfattas som radikal om det finns normal vävnad (dermis, subkutan fettväv, fascia, muskel, brosk, ben) mellan tumören och/eller tumörstromat och den tuschmarkerade resektionsytan (lateralt eller djupt). I utlåtandet anges förekomst av invasiv skivepitelcancer och/eller tumörstromat i resektionsytan (ja eller nej). Mikroskopisk marginal (i mm) anges inte rutinmässigt men komplettering avseende mikroskopisk marginal kan begäras av remitterande läkare när detta bedöms som nödvändigt för eventuell fortsatt handläggning.

Multidisciplinär konferens (MDK) är ett forum där patologen medverkar i utvalda fall. Specifik frågeställning ska då anges vid anmälan till konferensen. Rutinmässig eftergranskning och demonstration av alla fall avråds.

För detaljerad information om epidemiologi, klinisk bild, handläggning, m.m., se relevanta kapitel i det nationella vårdprogrammet.

Hudpreparat

Anvisningar för provtagarens hantering av provet

Generella anvisningar

Preparatet bör hanteras varsamt, i synnerhet stansbiopsier, för att undvika artefakter som försvårar bedömningen (fragmentering, klämartefakter).

Preparatet eller tumören får inte skäras igenom. Delar av tumören får inte avlägsnas. Vid avsteg från dessa rutiner krävs samråd med handläggande patologavdelning.

Preparatet skickas i ett tillräckligt stort kärl med 4-procentig buffrad formalin och med åtminstone 10 x preparatets volym.

Preparatburken ska vara markerad med patientens namn, personnummer, typ av preparat och lokalisation med sidoangivelse i relevanta fall.

Hudpreparat

Komplett excision inkluderande fettvävnad ger möjlighet till säkrast histopatologisk diagnos av skivepitelcancer. I fall där hela förändringen av olika skäl inte excideras (t.ex. vid stora förändringar eller känsliga lokaler som ansikte, öron, ögonlock, handflator, fotsulor och genitalier) bör anges var i tumören biopsi har tagits. Stansbiopsier bör tas där tumören är tjockast men ej ulcererad. Shavebiopsi och curettage rekommenderas inte på grund av suboptimal bedömbarhet (morfologi, invasion, radikalitet).

Tunna eller svårorienterade preparat t.ex. från ögonlockshud nålas med fördel på korkplatta. Excisionspreparat kan märkas med sutur för orientering. Skiss eller bild kan eventuellt bifogas.

Anamnestisk remissinformation

  • Frågeställning: skivepitelcancer?
  • Tumörens lokalisation.
  • Tumörens diameter i mm.
  • Typ av preparat: excision, stansbiopsi, shavebiopsi, curettage
    • vid biopsi: var i tumören biopsin har tagits (perifert, centralt, annat).
  • Klinisk excisionsmarginal.
  • Anamnes, ange särskilt
    • tumörens utveckling över tid
    • ärftlighet och riskfaktorer (immunsuppression, ärr, brännskada, sår)
    • annan hudsjukdom i området
    • tidigare ingrepp i området
    • tidigare behandlad eller recidiverande skivepitelcancer
    • hudcancer eller annan malignitet.
  • Eventuellt foto.
  • Uppgifter för direktkontakt med remitterande (direktnummer).

Utskärningsanvisningar

Principiellt bäddas hela förändringen i form av ca 3 mm tjocka tvärskivor för histopatologisk undersökning. Korssnitt används inte eftersom det ger otillräcklig information om lesionen och radikalitet.

För detaljerade instruktioner, se dokumentet ”Handläggning av hudprover – provtagningsanvisningar, utskärningsprinciper och snittning".

Snittning och analyser

  • Delade stansbiopsier bör inte trimmas.
  • Minst två snittnivåer bör framställas från varje kloss.
  • Hematoxylin och eosin (H&E) rekommenderas som rutinfärgning.

Nedsnittning och immunhistokemiska färgningar används vid behov. Immunhistokemiska färgningar med relevanta cytokeratinmarkörer, EMA samt p63 eller p40 rekommenderas för att bekräfta skivepiteldifferentiering i lågt differentierad skivepitelcancer, lymfoepiteliomliknande, pseudovaskulär och spolcellig skivepitelcancer inklusive desmoplastisk variant. EMA och Ber-EP4 är användbara för att skilja basalcellscancer från skivepitelcancer.

Information i remissens svarsdel

cSCC bör besvaras enligt mall.

Obligatoriska uppgifter i utlåtandet:

  • Diagnos.
  • Invasionsnivå: dermis, subkutan fettvävnad, fascia, muskulatur, brosk, skelett.
  • Differentieringsgrad: högt, medelhögt, lågt.
  • Perinerineural invasion engagerande nerver med diameter ≥ 0,1 mm: ja/nej.
  • Radikalitet: invasiv skivepitelcancer och/eller tumörstroma i resektionsytan: ja/nej.

Övriga uppgifter som bör anges om förekommande: subtyp, vaskulär invasion, skivepiteldysplasi/skivepitelcancer in situ i resektionskanter, förekomst av artefakter som påverkar bedömningen.

Portvaktskörtel

Portvaktskörtelbiopsi är enligt vissa studier en potentiell ny prognostisk faktor. Portvaktskörtelbiopsi rekommenderas för närvarande inte utanför kliniska studier vid utredningen av skivepitelcancer.

Provtagningsanvisningar

För generella anvisningar se Hudpreparat.

Histopatologisk undersökning utförs vanligtvis på 1–3 portvaktskörtlar från en region. Kirurgen avgör vad som är portvaktskörtel och icke-portvaktskörtel.

Om det finns icke-portvaktskörtlar bör dessa skickas i separata preparatburkar.

Anamnestisk remissinformation

  • Preoperativ diagnos.
  • Lokalisation med sidoangivelse.
  • Antal portvaktskörtlar.
  • Antal eventuella icke-portvaktskörtlar

Utskärningsanvisningar

Se KVAST-bilaga till NVP för malignt melanom.

Snittning och analyser

Odelad portvaktskörtel trimmas ner till en nivå nära centralplanet. Delad eller skivad portvaktskörtel ska inte trimmas, utan snittas försiktigt tills hela snitt kan framställas.

Från centralplanet av den odelade lymfkörteln, från varje halva av den delade lymfkörteln och från varje skiva av den skivade lymfkörteln framställs 4 konsekutiva snitt som färgas enligt följande):

  • Snitt 1 H&E.
  • Snitt 2 relevant cytokeratinmarkör.
  • Snitt 3 p63 eller p40.
  • Snitt 4 H&E.

Ytterligare snittnivåer kan framställas vid behov (t.ex. fragmenterade snitt, oklara fall).

Information i remissens svarsdel

Obligatoriska uppgifter:

  • Totalantal undersökta lymfkörtlar och antal lymfkörtlar med metastaser.
  • Förekomst av perikapsulär infiltration.

Terapeutisk lymfkörtelutrymning

Anvisningar för provtagarens hantering av provet

För generella anvisningar se Hudpreparat.

Anamnestisk remissinformation

  • Preoperativ diagnos.
  • Preoperativt och perioperativt påvisade metastaser/palpabla metastaser.
  • Lokalisation med sidoangivelse.

Utskärningsanvisningar

Preparatets vikt alternativt mått anges.

Palpabla lymfkörtlar och eventuella lymfkörtelkonglomerat fridissekeras, därefter undersöks resterande fettvävnad för att påvisa små lymfkörtlar. Vidare utskärning görs utifrån lymfkörtlarnas tjocklek i centralplanet som portvaktskörtel.

Delade körtlar bäddas i separata kassetter. Flera odelade körtlar kan bäddas tillsammans om de har liknande storlek. Lymfkörtelkonglomerat skivas och representativa skivor bäddas.

Totalantal lymfkörtlar och förekomst av lymfkörtelkonglomerat anges. Inväxt i närliggande annan vävnad anges.

Halslymfkörtelutrymning/neckpreparat hanteras enligt anvisningar i KVAST-dokumentet Halslymfkörtelpreparat/neckpreparat.

Snittning och analyser

En snittnivå framställs från varje kloss och färgas med H&E. Immunhistokemiska färgningar med skivepitelmarkörer (relevant cytokeratinmarkör, EMA, p63, p40) används vid behov.

Information i remissens svarsdel

Obligatoriska uppgifter:

  • Totalantal undersökta lymfkörtlar och antal lymfkörtlar med metastaser.
  • Förekomst av perikapsulär infiltration.
  • Förekomst av konglomerat av lymfkörtelmetastaser.
  • Inväxt i närliggande annan vävnad.

Klassifikation av primärtumören

Det finns inget allmänt accepterat prognostiskt klassifikationssystem av cSCC.

Översikt av klassifikationssystem

Olika system har utvecklats för att klassificera cSCC. Det första klassifikationssystemet är AJCC7 publicerat 2010 [11], reviderat för skivepitelcancer i huvud-hals området i AJCC8 publicerat 2017 [13]. Alternativa system är Breuningers et al. klassifikation från 2012 [14] och Brigham and Women´s Hospitals (BWH) publicerat 2013 och 2014 [15] [12].

AJCC7

Högriskfaktorer enligt AJCC7 inkluderar klinisk tumördiameter > 2 cm, tumörtjocklek >2 mm, invasionsnivå IV/V enligt Clark, lågt differentierad eller odifferentierad tumör, perineural invasion, invasion i skelett och lokalisation på öra eller icke-glabrös läpp (Tabell 2) [11]. I en studie av Breuninger var metastasrisken för T1-tumörer 0 %, T2-tumörer ≤2 cm 3 %, T2-tumörer >2 cm 9 %: 1 av 13 T3-tumörer och 1 av 6 T4-tumörer metastaserade [14]. Jämförelser med andra klassifikationer visar att AJCC7 ger sämst resultat [9, 12, 16, 17].

AJCC8

Högriskfaktorer enligt AJCC8, är klinisk tumördiameter > 2 cm, perineural invasion engagerande nerver med diameter 0,1 mm, djup invasionsnivå (nedom subkutan fettvävnad eller >6 mm) och skelettengagemang (Tabell 2) [13].

AJCC8 har endast validerats för organtransplanterade och cSCC i huvud-halsregionen.

En studie av patienter med cSCC i huvud-hals regionen som har varit föremål för portvaktskörtelbiopsi visar att risken för lymfkörtelmetastasering är för T1-tumörer 0 %, T2-tumörer 8,3 % och T3-tumörer 25 %. I samma studie användes AJCC8-klassifikationen för cSCC på bål och extremiteter varvid risken för metastasering var för T1-tumörer 0 %, T2-tumörer 5 %, T3-tumörer 21,4 % och T4-tumörer 75 %, vilket är jämförbart med BWH-klassifikationen. Studien indikerar att AJCC8 är användbar även för patienter med cSCC på bål och extremiteter och att portvaktskörtelbiopsi kan övervägas för patienter med AJCC8 T3–T4-tumörer [18].

Breuninger et al.

Högriskfaktorer enligt Breuninger-klassifikationen är tumördiameter > 2 cm och tumörtjocklek > 6 mm (Tabell 2). Immunsuppression, lokalisation på örat och låg differentieringsgrad/desmoplastisk typ är ytterligare högriskfaktorer (co-riskfaktorer) som anges, men inte ingår i bedömning av tumörstadium.

Klassifikationen inkluderar två delar, klinisk klassifikation cT baserat på klinisk tumördiameter och patologisk klassifikation pT baserat på tumörtjocklek.

cT lågriskkategori har metastasrisk 2 %, cT högriskkategori har metastasrisk 9 %; pT ingen riskkategori har metastasrisk 0 %, pT lågriskkategori har metastasrisk 4 % och pT högriskkategori har metastasrisk 16 %. Metastasrisk för lågt differentierad skivepitelcancer är 7 % och för medelhögt eller högt differentierad skivepitelcancer 3 %. Metastasrisk för skivepitelcancer på örat är 10 % jämfört med andra lokaler (3 %). Metastasrisk för immunsupprimerade är 16 % jämfört med 4 % för immunkompetenta patienter. Desmoplastisk typ är en riskfaktor för lokalt återfall men inte för metastasering [14].

BWH

Högriskfaktorer enligt BWH är klinisk tumördiameter ≥ 2 cm, tumörens invasionsnivå nedom subkutan fettvävnad, låg differentieringsgrad och förekomst av perineural  invasion (Tabell 2) [15]. Validering av BWH-klassifikationen visade att endast perineural invasion engagerande nerver med diameter ≥ 0,1 mm är en högriskfaktor.

Klassifikationen identifierar 5 % av patienter med T2b och T3 som ansvarar för 47 % lokala återfall, 70 % nodala metastaser och 83 % tumörspecifik död. Risken för lymfkörtelmetastasering är 0,1 % för T1-tumörer, 3 % för T2a-tumörer, 21 % för T2b-tumörer och 67 % för T3-tumörer [12]. I en annan studie var risken för nodala metastaser hos patienter med cSCC på bål och extremiteter som har varit föremål för portvaktkörtel-biopsi 0 % för T1-tumörer, 4,4 % för T2a-tumörer, 45 % för T2b-tumörer och 75 % för T3-tumörer. I samma studie användes BWH-klassifikationen för att identifiera högriskpatienter med cSCC i huvud-hals regionen och risken för metastasering var 0 % för T1-tumörer, 6,2 % för T2-tumörer och 29,4 % för T2b-tumörer, vilket är jämförbart med AJCC8-klassifikationen [18]. Resultaten indikerar att BWH-klassifikationen är användbar för cSCC på bål, extremiteter och i huvud-hals-regionen och att portvaktkörtelbiopsi kan övervägas för patienter med BWH-stadium T2b–T3 [9, 18].

Tabell 2. Översikt av klassifikationssystem av cSCC.

AJCC7 [11]

AJCC8
Endast huvud-halsregionen
[13]

Breuninger et al [14]

BWH [12]

Stadium

Riskfaktorer

Stadium

Riskfaktorer

Stadium

Riskfaktorer

Stadium

Riskfaktorer

T1

Tumör­diameter ≤ 2 cm med < 2 högrisk­faktorer*

T1

Tumör- diameter ≤ 2 cm

cT

Lågrisk: tumördiameter ≤ 2 cm Högrisk: tumördiameter > 2 cm

T1

Inga högrisk­faktorer***

T2

Tumör­diameter > 2 cm eller ≥ 2 risk­faktorer* oavsett tumör-diameter

T2

Tumör- diameter > 2 cm och ≤ 4 cm

pT

Ingen risk: tumörtjocklek ≤ 2 mm Lågrisk: tumörtjocklek > 2 mm och ≤ 6 mm
Högrisk: tumörtjocklek > 6 mm

T2a

1 högrisk-faktor***

 

 

 

 

Co-riskfak-torer

Immun­suppression Desmoplastisk typ eller låg differentierings­grad Lokalisation på örat

T2b

2–3 högrisk­faktorer***

T3

Invasion i maxill, mandibel, orbita eller temporal-ben

T3

Tumör­diameter > 4 cm eller ytlig skelett­erosion eller perineural invasion eller djup invasion**

 

 

T3

≥ 4 högrisk­faktorer*** eller skelett­invasion

T4

Invasion i skelettet eller perineural invasion av skallbasen

T4a

Kortikal skelett invasion

 

 

 

 

 

 

T4b

Invasion i skallbasen eller genom foramen av skallbasen

 

 

 

 

*Högriskfaktorer: tumörtjocklek >2 mm, Clarknivå IV/V, låg differentieringsgrad eller odifferentierad tumör, perineural invasion, lokalisation på öra eller läpp (ej läppröda). **Djup invasion definieras som invasion nedom subkutan fettvävnad eller >6 mm eller; perineural invasion engagerande nerver med diameter ≥0,1 mm. ***Högriskfaktorer: tumördiameter ≥2 cm, invasion nedom subkutan fettvävnad, låg differentieringsgrad, perineural invasion engagerande nerver med diameter ≥0,1 mm.

Rekommenderad klassifikation av primärtumören

En populationsbaserad studie validerade samtliga klassifikationerna och resultaten visade att ingen på ett tillfredsställande  sätt identifierar patienter med metastaseringsrisk. BWH- och Breuninger-klassifikationerna gav bäst resultat, men BWH-klassifikationen hade bästa specificitet (76,4 % vs 74,1 %) och identifierade flest tumörer korrekt (77,8 % vs 76,9 %). Sämst befanns AJCC7 [16].

BWH-klassifikationen (Tabell 3) rekommenderas för klassificering av cSCC eftersom den ger bäst resultat jämfört med övriga klassifikationer, är användbar för tumörer på bålen, extremiteter och i huvud-hals regionen och kan användas för att identifiera patienter som kan vara aktuella för eventuell portvaktskörtelbiopsi. BWH-klassifikationen har inget system för stadieinelning av lymfkörtelmetastaser och fjärrmetastaser. BWH T-stadium anges som BWH-T1, BWH-T2a, BWH-T2b och BWH-T3 för att det inte skall förväxlas med TNM T-stadium enligt UICC8.

Tabell 3. Modifierad klassifikation av T-stadium enligt Brigham and Women’s Hospital [12]

BWH-T1

0 riskfaktorer

BWH-T2a

1 riskfaktor

BWH-T2b

2–3 riskfaktorer

BWH-T3

4 riskfaktorer eller invasion i skelett

Riskfaktorer:
- Klinisk tumördiameter ≥ 2 cm
- Invasion nedom subkutan fettvävnad (fascia, tvärstrimmig muskulatur, brosk)
- Låg differentieringsgrad.
- Perinerineural växt engarerande nerver med diameter ≥ 0,1 mm.

Klassifikation av lymfkörtelmetastaser

Det finns ingen allmänt accepterad klassifikation av metastaserad cSCC.

Klassificeringssystem av lymfkörtelmetastaser är AJCC7 [11], AJCC8 [13] och UICC8 [19]. Det finns alternativa system utvecklade för lymfkörtelmetastaser i huvud-hals-regionen inklusive parotis/hals-klassifikation av O´Brien et al publicerad 2002 och en förenklad N-klassifikation, N1S3-klassifikationen, publicerad av Forest et al. 2010. AJCC7, AJCC8, UICC8 och O`Briens klassifikation är komplicerade, och avseende O´Briens klassifikation är det inte klarlagt ifall det finns några fördelar med att separera engagemang av parotis- och halslymfkörtlar.

Rekommenderad klassifikation av metastaserad sjukdom

I Sverige rekommenderas användning av UICC8 TNM-klassifikationen för klinisk stadieindelning av metastaserad cSCC UICC8 TNM-klassifikationen används också för anmälan till cancerregistret [19].

För mer information se tabeller med klinisk klassifikation av metastaserad sjukdom i avsnitt 8.7 Klassificering av metastaserad sjukdom.

pTNM Patologisk klassifikation

pT och pN kategorier motsvarar T och N kategorier i den kliniska klassifikationen.

N0: Histologisk bedömning av regional lymfkörtelutrymning omfattar vanligen ≥6 lymfkörtlar. Om lymfkörtlar är negativa men antalet är < 6 klassificera som pN0.

pM: Motsvarar mikroskopiskt bekräftad fjärrmetastas.

Förslag till mall för histopatologiskt utlåtande

MAKROSKOPISK BESKRIVNING

  • Provets lokalisation1:
  • Preparatets typ:
  • Preparatets mått:
  • Förändringens mått:
  • Förändringens utseende2:

MIKROSKOPISK BEDÖMNING

  • Beskrivning3:
  • Diagnos:
  • Invasionsnivå4:
  • Differentieringsgrad5:
  • Perinerineural växt engagerande nerver med diameter ≥ 0,1 mm: ja/nej.
  • Radikalitet: invasiv skivepitelcancer och/eller tumörstroma i resektionsytan: ja/nej.
  • Övrigt6:

1Enligt uppgift på remiss och preparatburk. Om provets lokalisation inte framgår skriv: ej angiven.

2Form, färg, avgränsning, symmetri, yta, m.m. Kan ersättas av skiss.

3Det är viktigt att kort beskriva de egenskaper som ligger till grund för bedömning av lesionen som skivepitelcancer, inklusive diagnostiska överväganden vid bedömning av problemfall.

4Dermis, subkutan fettvävnad, fascia, muskulatur, brosk, skelett.

5Högt, medelhögt, lågt

6Övriga uppgifter som bör anges om förekommande eller relevant: subtyp, vaskulär invasion, skivepiteldysplasi/skivepitelcancer in situ i resektionskanter.

SNOMED-koder

Förenklad kodning rekommenderas enligt nedan (Tabell 4) för att underlätta kvalitetsarbete. Topografikoden T02X bör anges.

Tabell 4. Snomedkoder.

Skivepitelcancer UNS*

M80703

Högt differentierad skivepitelcancer

M807031

Högt differentierad skivepitelcancer keratoakantom typ, inklusive regressionsstadium

M807031+M80713

Högt differentierad skivepitelcancer verrukös typ

M807031+M80513

Medelhögt differentierad skivepitelcancer

M807032

Lågt differentierad skivepitelcancer

M807033

Skivepitelcancer misstänkt

M80701

*Koden avser tumörer som inte kan klassificeras pga. otillräckligt material t.ex. curettage, ytlig hudshave eller stansbiopsi.

Kvalitetsarbete för patologi

Kompetenskrav

För att säkerställa diagnostisk kvalitet bör skivepitelcancer handläggas av specialister. Läkare under utbildning kan handlägga dessa fall efter delegering av medicinskt ansvarig patolog.

Kvalitetsindikatorer för nationella jämförelser

  1. Andel högt differentierad (M807031), medelhögt differentierad (M807032) och lågt differentierad skivepitelcancer (M807031).

Kvalitetsindikatorer för internt kvalitetsarbete

Antal utbildningsdagar per diagnostiker per år.

Hud-KVAST-gruppen

Medlemmar

Katarzyna Lundmark (katarzyna.lundmark@regionostergotland.se) sammankallande, med. dr, överläkare, ansvarig patolog i Nationellt vårdprogram för malignt melanom och för skivepitelcancer i huden, Klinisk patologi, Universitetssjukhuset i Linköping, Linköping, Region Sydöst.

Anna Coter (anna.coter@regionvastmanland.se) överläkare, Klinisk patologi, Laboratoriemedicin, Västerås sjukhus Västerås, Region Västmanland.

Iva Johansson (iva.johansson@vgregion.se ) överläkare, Klinisk patologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Region Väst.

Britta Krynitz (britta.krynitz@sll.se) med. dr, överläkare, Klinisk patologi och cytologi, Karolinska Universitetslaboratoriet, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Region Stockholm-Gotland.

Lena Mölne (lena.molne@vgregion.se) med. dr, överläkare, Klinisk patologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Region Väst.

Daniel Nosek (daniel.nosek@regionvasternorrland.se) överläkare, ansvarig patolog i Nationellt vårdprogram för Merkelcellscancer, Klinisk patologi, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, Region Norr.

Ismini Vassilaki (ismini.vassilaki@sll.se) överläkare, Klinisk patologi och cytologi, Karolinska Universitetslaboratoriet; Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Region Stockholm-Gotland; seniorkonsult, patolog/dermatopatolog, Dermipath AB.       

Granskning

Dokumentet är granskat av den nationella vårdprogramgruppen för skivepitelcancer i huden.

Hud-KVAST-gruppens övriga insatser

  • Utskärningsanvisningar 2010, uppdaterad 2015.
  • Dysplastiskt nevus EQUALIS utskick 2012.
  • Histopatologisk bedömning av primärt hudmelanom och portvaktskörtel, komplement till NVP för melanom 2013, uppdaterad 2020 enligt AJCC8/UICC8 och WHO 2018.
  • Dysplastiskt nevus riktlinjer 2014 uppdaterade 2020 enligt WHO 2018.
  • Dysplastiskt nevus EQUALIS utskick 2017.
  • ST kurs i melanocytära tumörer (2018, 2019, 2020).
  • Basalcellscancer EQUALIS utskick 2020.

Rekommenderad litteratur

WHO Classification of skin tumors. 4th ed: WHO; 2018. Elder DE, Massi D, Scolyer RA, Willemze R [2].

Weedon's Skin Pathology. 5th ed: Elsevier; 2020. Patterson J. [20]

McKee's Pathology of the skin. 5th ed: Elsevier; 2019 Calonje JE, Brenn T, Lazar A, Billings S [21]

Referenser

  1. Que SKT, Zwald FO, Schmults CD. Cutaneous squamous cell carcinoma: Incidence, risk factors, diagnosis, and staging. Journal of the American Academy of Dermatology. 2018;78(2):237-47.
  2. Elder DE, Massi D, Scolyer RA, Willemze R. WHO Classification of skin tumuors 4th. 4th ed: WHO; 2018.
  3. Velazquez EF, Werchniack AE, Granter SR. Desmoplastic/spindle cell squamous cell carcinoma of the skin. A diagnostically challenging tumor mimicking a scar: clinicopathologic and immunohistochemical study of 6 cases. The American Journal of dermatopathology. 2010;32(4):333-9.
  4. Schweinzer K, Kofler L, Bauer J, Metzler G, Breuninger H, Hafner HM. Cytokeratin AE1/AE3 immunostaining and 3D-histology: improvement of diagnosis in desmoplastic squamous cell carcinoma of the skin. Archives of dermatological research. 2017;309(1):43-6.
  5. Yanofsky VR, Mercer SE, Phelps RG. Histopathological variants of cutaneous squamous cell carcinoma: a review. Journal of skin cancer. 2011;2011:210813.
  6. Cassarino DS, Derienzo DP, Barr RJ. Cutaneous squamous cell carcinoma: a comprehensive clinicopathologic classification. Part one. Journal of cutaneous pathology. 2006;33(3):191-206.
  7. Cassarino DS, Derienzo DP, Barr RJ. Cutaneous squamous cell carcinoma: a comprehensive clinicopathologic classification--part two. Journal of cutaneous pathology. 2006;33(4):261-79.
  8. Thompson AK, Kelley BF, Prokop LJ, Murad MH, Baum CL. Risk Factors for Cutaneous Squamous Cell Carcinoma Recurrence, Metastasis, and Disease-Specific Death: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA dermatology. 2016;152(4):419-28.
  9. Fox M, Brown M, Golda N, Goldberg D, Miller C, Pugliano-Mauro M, et al. Nodal staging of high-risk cutaneous squamous cell carcinoma. Journal of the American Academy of Dermatology. 2019;81(2):548-57.
  10. Liebig C, Ayala G, Wilks JA, Berger DH, Albo D. Perineural invasion in cancer: a review of the literature. Cancer. 2009;115(15):3379-91.
  11. Stephen Edge (Editor) DRBE, Carolyn C. Compton (Editor), April G. Fritz (Editor), Frederick L. Greene (Editor), Andrew Trotti (Editor). AJCC Cancer Staging Manual 7th Edition. New York: Springer; 2010.
  12. Karia PS, Jambusaria-Pahlajani A, Harrington DP, Murphy GF, Qureshi AA, Schmults CD. Evaluation of American Joint Committee on Cancer, International Union Against Cancer, and Brigham and Women's Hospital tumor staging for cutaneous squamous cell carcinoma. Journal of clinical oncology : official journal of the American Society of Clinical Oncology. 2014;32(4):327-34.
  13. Amin MB, Edge, S., Greene, F., Byrd, D.R., Brookland, R.K., Washington, M.K., Gershenwald, J.E., Compton, C.C., Hess, K.R., Sullivan, D.C., Jessup, J.M., Brierley, J.D., Gaspar, L.E., Schilsky, R.L., Balch, C.M., Winchester, D.P., Asare, E.A., Madera, M., Gress, D.M., Meyer, L.R. (Eds.) editor. AJCC Cancer Staging Manual: Springer; 2017.
  14. Breuninger H, Brantsch K, Eigentler T, Hafner HM. Comparison and evaluation of the current staging of cutaneous carcinomas. Journal der Deutschen Dermatologischen Gesellschaft = Journal of the German Society of Dermatology : JDDG. 2012;10(8):579-86.
  15. Jambusaria-Pahlajani A, Kanetsky PA, Karia PS, Hwang WT, Gelfand JM, Whalen FM, et al. Evaluation of AJCC tumor staging for cutaneous squamous cell carcinoma and a proposed alternative tumor staging system. JAMA dermatology. 2013;149(4):402-10.
  16. Roscher I, Falk RS, Vos L, Clausen OPF, Helsing P, Gjersvik P, et al. Validating 4 Staging Systems for Cutaneous Squamous Cell Carcinoma Using Population-Based Data: A Nested Case-Control Study. JAMA dermatology. 2018;154(4):428-34.
  17. Canueto J, Burguillo J, Moyano-Bueno D, Vinolas-Cuadros A, Conde-Ferreiros A, Corchete-Sanchez LA, et al. Comparing the eighth and the seventh editions of the American Joint Committee on Cancer staging system and the Brigham and Women's Hospital alternative staging system for cutaneous squamous cell carcinoma: Implications for clinical practice. Journal of the American Academy of Dermatology. 2019;80(1):106-13.e2.
  18. Tejera-Vaquerizo A, Canueto J, Llombart B, Martorell-Calatayud A, Sanmartin O. Predictive Value of Sentinel Lymph Node Biopsy in Cutaneous Squamous Cell Carcinoma Based on the AJCC-8 and Brigham and Women's Hospital Staging Criteria. Dermatologic surgery : official publication for American Society for Dermatologic Surgery [et al]. 2019.
  19. Brierley J, Gospodarowicz MK, Wittekind C, editors. TNM Classification of Malignt Tumours: Wiley-Blackwell; 2016.
  20. Patterson JW. Weedon's Skin Pathology, 5th Edition: Elsevier; 2020.
  21. Billings JECTBAJLS. McKee's Pathology of the Skin, 5th Edition: Elsevier; 2019.
Nästa kapitel
Lathund