Uppföljning

Uppföljning efter radikalt exciderad cSCC är i de flesta fall inte nödvändig. Vid högrisk cSCC och vid regional spridning eller fjärrmetastaser är dock uppföljning motiverad. Uppföljningen har då två huvudsakliga syften: att tidigt upptäcka återfall, metastasering eller ny primärtumör samt följa patientens behov av rehabilitering. Utöver detta kan uppföljningen användas för att samla underlag för forskning och förbättringsarbete. Vid uppföljningsbesök ges även möjlighet att upprepa information kring solvanor och självkontroller inklusive lymfkörtelpalpation.

Övergången från aktiv behandling till uppföljning ska vara väl definierad och markeras med ett eller flera samtal där patienten får en individuellt anpassad uppföljningsplan. Vid lokalt avancerad eller metastaserad sjukdom ska uppföljningsplanen dokumenteras i Min vårdplan som består av flera delar:

• en uppdaterad behovsbedömning för rehabilitering
• en översikt över de kommande årens återfallskontroller inkl. datum för den första kontrollen alternativt ett tydliggörande av när och hur patienten kommer att få tid till den
• en tydlig ansvarsfördelning som tydliggör vem som ansvarar för t.ex. sjukskrivning, förskrivning av hjälpmedel och liknande och där även patientens eget ansvar framgår.

En förnyad behovsbedömning för rehabilitering ska göras vid övergången från behandling till uppföljning. Bedömningen ska göras enligt det Nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering, vilket bland annat innebär användning av validerade bedömningsinstrument. I Sverige används exempelvis Hälsoskattningsinstrumentet se RCC:s webbplats.

Patienten har ibland flera vård- och omsorgsgivare samtidigt, och rehabiliteringsinsatser behöver därför ofta koordineras och samordnas av kontaktsjuksköterskan.

Vid bedömningen ska följande klargöras:

• målet med rehabiliteringen
• patientens eget ansvar för rehabiliteringen inklusive egenvårdsråd
• vart patienten kan vända sig vid frågor eller nya behov
• nästa avstämning.

Patienten bör uppmanas att vara uppmärksam på följande symtom och höra av sig till kontaktsjuksköterskan om de inträffar:

• ömmande känsla, rodnad, sårbildning eller blödning i tidigare behandlat område
• nya misstänkta hudtumörer
• svullna lymfkörtlar.

Uppskattningsvis får 30-50 % av patienterna med cSCC en ny cSCC inom 5 år. 95 % av återfallen diagnostiseras inom 5 år (75 % inom 2 år) och 96 % av metastaserna upptäcks inom 5 år (84 % inom 2 år) 39ed930a-d899-439e-85ea-707d02b41f9d229537795373.

Bedömningen av risk för återfall eller ytterligare cSCC baseras på cSCC-klassificering och individuella riskfaktorer. Detta motiverar uppföljning och kontroll av vissa patienter med cSCC. Kontrollerna bör innebära inspektion och palpation av tidigare tumörområde samt palpation av ytliga lymfkörtelstationer. Vid misstanke om återfall bör biopsi eller excision för histopatologisk bedömning utföras. Övriga hudkostymen bör inspekteras för att identifiera eventuella förstadier till cSCC eller nya tumörer.

Vid osäkerhet avseende spridning till lymfkörtel, bör UL-FNAC utföras. Vid misstänkt körtelmetastas rekommenderas FNAC.

Avsteg från nedanstående rekommendationer om uppföljningsintervall kan givetvis vara nödvändigt att göra, eftersom hänsyn i varje fall måste tas till typ av given behandling, patientens övriga hälsotillstånd samt eventuella önskemål från patientens sida.

Uppföljningsintervallen påverkas av om det föreligger hög- eller lågrisktumör och om patienten bedöms vara hög- eller lågriskpatient.

Högriskpatient, d.v.s. patient som har ökad risk för nya tumörer, för återfall eller metastaser.

• Organtransplanterad eller annan immunsuppression
• Genetisk predisposition
• Tidigare stort antal cSCC

Lågriskpatient

• Övriga

* 7.3 Definitioner av postoperativa högrisk- och lågrisktumörer.

Lågriskpatienter med lågrisktumör bör ha möjlighet att boka snabbt återbesök hos hudläkare vid behov. Lågriskpatienter med högrisktumör bör kontrolleras hos hudläkare eller ÖNH-läkare de första 2 åren, därefter ha möjligheten till snabbt återbesök vid behov. Högriskpatienter med låg- eller högrisktumör bör kontrolleras regelbundet hos hudläkare där kontrollintervallet får individualiseras efter behov. Patienter med regional spridning eller fjärrmetastaser bör ha regelbundna kontroller hos onkolog eller ÖNH-läkare med möjlighet till snabb kontakt via kontaktsjuksköterskan. Patienten har egenansvar att vara observant på symtom enligt 17.3 Självrapportering av symtom.

När uppföljningen avslutas ska den behandlande enheten ha ett avslutande samtal med patienten. Samtalet bör följa det Nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering och dokumenteras i Min vårdplan. Patienten bör också få en skriftlig sammanfattning av sin diagnos och behandling inkl. livslånga behov eller risker. I denna sammanfattning bör eventuella råd till primärvården framgå. Det bör framgå vart patienten ska vända sig med nya behov.

I samtalet bör följande särskilt uppmärksammas:

• självinspektion av huden och observans avseende återfall eller nya hudtumörer
• palpation av lymfkörtlar
• förebyggande råd inkl. solskydd

Om överlämning till primärvården är aktuell, bör den vara aktiv, vilket innebär att den som har ansvaret för patienten tar kontakt, muntligt och skriftligt, med nästa instans. Den som aktivt överlämnat har fortsatt ansvar till dess att mottagande instans bekräftat att kontakt tagits med patienten.

Internationella riktlinjer om uppföljning av cSCC rekommenderar tätare och längre uppföljning än den som presenteras här aa0a5fd2-7e17-4723-98ea-ed08f79dcb3b2169538395373. Det finns dock ingen evidens för att tätare och fler kontroller skulle ge minskad sjuklighet eller dödlighet, i synnerhet inte vid lågrisk cSCC.