Övriga former av aggressiva B-cellslymfom

Karakteriseras morfologiskt av stora celler med B-cellsfenotyp mot en bakgrund av små T‑lymfocyter och histocyter. Utgör en differentialdiagnos till nodulärt lymfocytdominerat Hodgkinlymfom (NLPHL), och NLPHL kan också transformera till THRLBCL. Behandling sker enligt principer för DLBCL .

Denna sjukdom presenterar sig i form av snabbväxande tumörer i huden, oftast på underbenen. Patienterna är i allmänhet äldre, och ca ¾ är kvinnor. Cellerna uppvisar i allmänhet en aktiverad B-cellsfenotyp, PD-L1 positivitet och i 60–80 % av fallen MYD88 L256P mutation . Behandling sker enligt principer för DLBCL. Konsoliderande strålbehandling bör övervägas .

Karakteriseras av positivitet för EBV i lymfomcellerna, genom in situ hybridisering för EBV-kodande RNA (EBER). Kallades tidigare EBV-positivt DLBCL hos äldre, då åldersprofilen är förskjuten mot högre åldrar jämfört med DLBCL, men då sjukdomen också återfinns i 40–50-årsåldern har beteckningen ändrats. Oftast ses positivitet för EBV i plasma. Behandling sker enligt principer för DLBCL .

Uppträder som ulcerationer i munhåla eller gastrointestinalkanalen, i allmänhet hos immunsupprimerade patienter. Cellerna är positiva för EBV. Behandling kan ske genom reduktion av immunsuppression .

EBV-associerat lymfom, som uppträder i samband med långvarig kronisk inflammation, exempelvis pyothorax efter behandling för tuberkulös pleurit. Behandling sker enligt principer för DLBCL .

Lymfomcellerna vid denna form av lymfom är lokaliserade intravaskulärt i små och medelstora kärl, i extranodala organ, i synnerhet i hud och CNS. Symtomen betingas av vilket organ som involveras. Diagnosen är ofta svår pga avsaknad av lymfadenopati, men kan ställas exempelvis genom biopsi från hud, även om denna är av normalt utseende, benmärgsbiopsi eller transbronchiell lungbiopsi. Prognosen är sämre än för DLBCL uns och risken för CNS recidiv är mycket hög, ca 25 %, varför behandling bör vara dosintensiv och inkludera högdos metotrexat . En fas II studie har uppvisat goda resultat med R-CHOP kombinerat med högdos metotrexat och it trippel vid intravaskulärt LBCL, med 2 års PFS på 76 % . Rekommenderad behandling är därför enligt DLBCL aIPI 3. Konsoliderande högdosbehandling med stamcellsstöd kan övervägas .

Lymfomatoid granulomatos (LyG) är en EBV-driven lymfoproliferativ sjukdom, ofta associerad med immundefekt. Sjukdomen involverar oftast lungor, men också CNS, njurar, lever och hud. Morfologiskt karakteriseras tillståndet av ett angiocentriskt växtsätt, med EBV-positiva B-celler mot en inflammatorisk bakgrund. Sjukdomen graderas från grad 1 till 3, beroende på graden av infiltration och atypi av B-celler. Grad 3 behandlas som DLBCL, medan grad 1–2 kan behandlas genom reduktion av immunsuppression eller med alfa-interferon . 

Denna typ av lymfom förekommer i högre utsträckning hos män, ofta i yngre åldrar. Tumörcellerna är ofta CD20-negativa, men uttrycker plasmacellsmarkörer som CD138, och ALK. Det senare betingas av translokation av ALK, oftast genom t(2;17)(p23;q23). Behandlas enligt principer för DLBCL, men utan rituximab vid negativitet för CD20 .

Detta aggressiva lymfom uppträder ofta (men inte alltid) hos immunsupprimerade personer, eller vid hög ålder. Sjukdomen uppträder främst extranodalt, i synnerhet i munhålan eller i gastrointestinalkanalen, och uppvisar också ofta engagemang i benmärg och skelett. Lymfomcellerna är oftast CD20-negativa, och uppvisar positivitet för plasmacellsmarkörer som CD138, CD38 och MUM1, samt oftast också för EBV. Behandlingsresultaten med enbart CHOP är otillfredsställande, och mer intensiv behandling förordas, såsom DA-EPOCH, eller CHOEP-14. I en studie gavs primärbehandling med DA-EPOCH i kombination med bortezomib med bra resultat . Konsoliderande högdosbehandling med stamcellsstöd kan övervägas. Experimentell behandling, såsom proteasomhämmare, anti-PD1- och anti-CD38 antikroppar kan ges vid refraktär sjukdom .

Denna form av lymfom uppträder som serös effusion, oftast utan solida komponenter, i pleura eller buk. Liksom ovanstående, uppträder sjukdomen hos immunsupprimerade eller äldre individer. Sjukdomen är associerad med humant herpesvirus 8 (HHV-8), och i vissa fall även EBV. Sjukdomen är ofta cytostatikarefraktär, och experimentell behandling, inkl anti-PD1, eller PI3K inhibition kan övervägas .

För denna ovanliga diagnos saknas tydliga behandlingsriktlinjer. Utifrån ett par mindre observationella studier rekommenderas ändå en DLBCL-lik behandling (R-CHOP, R-CHOEP-14 eller R-DA-EPOCH) snarare än ABVD . Konsoliderande strålbehandling kan också övervägas.

En undergrupp av patienter har mediastinal lokalisation där tumören uppvisar drag intermediärt mellan primärt mediastinalt lymfom och klassiskt Hodgkinlymfom. I en fransk studie hade man för denna grupp en bättre överlevnad med mer intensiv behandling såsom R-DA-EPOCH eller escBEACOPP jämfört med R-CHOP/ABVD .