Till sidinnehåll

Övriga former av aggressiva B-cellslymfom

17.1

T-cells/histiocytrikt storcelligt B-cellslymfom (THRLBCL)

Karakteriseras morfologiskt av stora celler med B-cellsfenotyp mot en bakgrund av små T-lymfocyter och histocyter. Utgör en differentialdiagnos till nodulärt lymfocytdominerat Hodgkinlymfom (NLPHL), och NLPHL kan också transformera till THRLBCL. Behandling sker enligt principer för DLBCL116.

17.2

Primärt kutant diffust storcelligt B-cellslymfom – leg type

Denna sjukdom presenterar sig i form av snabbväxande tumörer i huden, oftast på underbenen. Patienterna är i allmänhet äldre, och ca ¾ är kvinnor. Cellerna uppvisar i allmänhet en aktiverad B-cellsfenotyp, och i 60-80% av fallen MYD88 L256P mutation117. Behandling sker enligt principer för DLBCL.

17.3

EBV-positivt diffust storcelligt B-cellslymfom UNS

Karakteriseras av positivitet för EBV i lymfomcellerna, genom in situ hybridisering för EBV-kodande RNA (EBER). Kallades tidigare EBV-positivt DLBCL hos äldre, då åldersprofilen är förskjuten mot högre åldrar jämfört med DLBCL, men då sjukdomen också återfinns i 40-50 årsåldern har beteckningen ändrats. Oftast ses positivitet för EBV i plasma. Behandling sker enligt principer för DLBCL 118.

17.4

EBV-positivt mucocutant sår

Uppträder som ulcerationer i munhåla eller gastrointestinalkanalen, i allmänhet hos immunsupprimerade patienter. Cellerna är positiva för EBV. Behandling kan ske genom reduktion av immunsuppression 119.

17.5

Diffust storcelligt B-cellslymfom associerat med kronisk inflammation

EBV-associerat lymfom, som uppträder i samband med långvarig kronisk inflammation, exempelvis pyothorax efter behandling för tuberkulös pleurit. Behandling sker enligt principer för DLBCL 120.

17.6

Intravaskulärt storcelligt B-cellslymfom

Lymfomcellerna vid denna form av lymfom är lokaliserade intravaskulärt i små och medelstora kärl, i extranodala organ, i synnerhet i hud och CNS. Symtomen betingas av vilket organ som involveras. Diagnosen kan ställas exemplevis genom biopsi från hud, även om denna är av normalt utseende, benmärgsbiopsi eller transbronchiell lungbiopsi. Risken för CNS recidiv är mycket hög, ca 25 %, varför behandling bör inkludera högdos metotrexat 121. En nyligen publicerad fas II studie har uppvisat goda resultat med R-CHOP kombinerat med högdos metotrexat och it trippel vid intravaskulärt LBCL, med 2 års PFS på 76% 122. Rekommenderad behandling är därför enligt DLBCL aIPI 2-3.

17.7

Lymfomatoid granulomatos

Lymfomatoid granulomatos (LyG) är en EBV-driven lymfoproliferativ sjukdom, ofta associerad med immundefekt. Sjukdomen involverar oftast lungor, men också CNS, njurar, lever och hud. Morfologiskt karakteriseras tillståndet av ett angiocentriskt växtsätt, med EBV-positiva B-celler mot en inflammatorisk bakgrund. Sjukdomen graderas från grad 1 till 3, beroende på graden av infilttartion och atypi av B-celler. Grad 3 behandlas som DLBCL, medan grad 1-2 kan behandlas genom reduktion av immunsuppression eller med -interferon 123

17.8

ALK-positivt storcelligt B-cellslymfom

Denna typ av lymfom förekommer i högre utsträckning hos män, ofta i yngre åldrar. Tumörcellerna är ofta CD20-negativa, men uttrycker plasmacellsmarkörer som CD138, och ALK. Det senare betingas av translokation av ALK, oftast genom t(2;17)(p23;q23). Behandlas enligt principer för DLBCL, men utan rituximab vid negativitet för CD20 124.

17.9

Plasmablastiskt lymfom

Detta aggressiva lymfom uppträder främst hos immunsupprimerade personer, eller vid hög ålder. Sjukdomen uppträder främst extranodalt, i synnerhet i munhålan eller i gastrointestinalkanalen, och uppvisar också ofta engagemang i benmärg och skelett. Lymfomcellerna är oftast CD20-negativa, och uppvisar positivitet för plasmacellsmarkörer som CD138, CD38 och MUM1, samt oftast också för EBV. Behandlingsresultaten med enbart CHOP är otillfredsställande, och mer intensiv behandling förordas, såsom DA-EPOCH, eller CHOEP-14. Experimentell behandling, såsom proteasomhämmare, anti-PD1- och anti-CD38 antikroppar kan övervägas vid refraktär sjukdom 125.

17.10

Primärt effusionslymfom

Denna form av lymfom uppträder som serös effusion, oftast utan solida komponenter, i pleura eller buk. Liksom ovanstående, uppträder sjukdomen hos immunsupprimerade eller äldre individer. Sjukdomen är associerad med humant herpesvirus 8 (HHV-8), och i vissa fall även EBV. Sjukdomen är ofta cytostatikarefraktär, och experimentell behandling, inkl anti-PD1, eller PI3K inhibition kan övervägas126.

17.11

B-cellslymfom, oklassificerbart, med drag intermediära mellan diffust storcelligt B-cellslymfom och klassiskt Hodgkin lymfom (Gray zone lymfom)

För denna ovanliga diagnos saknas tydliga behandlingsriktlinjer. Utifrån ett par mindre observationella studier rekommenderas ändå en DLBCL-lik behandling (R-CHOP, R-CHOEP-14 eller R-DA-EPOCH) snarare än ABVD 127. Konsoliderande strålbehandling kan också övervägas.

En undergrupp av patienter har mediastinal lokalisation där tumören uppvisar drag intermediärt mellan primärt mediastinalt lymfom och klassiskt Hodgkinlymfom. I en fransk studie hade man för denna grupp en bättre överlevnad med mer intensiv behandling såsom R-DA-EPOCH eller escBEACOPP jämfört med R-CHOP/ABVD128.