Egenvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är användbara även under cancerbehandlingen. De innehåller kunskaps- och beslutsstöd i mötet med patienten och rekommenderar olika typer av rådgivning, man kan även hänvisa till det Nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering.

HH-patienter har ofta ätsvårigheter p g a tumörernas lokalistaion och efter genomgågen behandling. Sväljningsbesvären är ofta långvariga och det är av största vikt att se över kosten och dess näringsinnehåll för att uppnå näringsbehovet. Alla patienter behöver stöd för hälsosamma matvanor.

Om patienten är rökare bör kontaktsjuksköterskan/övrig vårdpersonal informera om rökningens negativa effekter vid operation och strålbehandling, och hänvisa patienten till rökavvänjning via primärvården eller den specialiserade vården som kan ge hjälp med rökstopp. Viktigt att även informera om att rökning försämrar läkningsförmågan och ökar risken för ny cancer och återfall. (Iwakawa et al., 2006; Jagsi et al., 2007; Kaufman et al., 2008; Macdonald et al., 2004; Prochazka et al., 2002; Sharp et al., 2013; Wells et al., 2004). Patienterna kan också ringa den nationella Sluta röka-linjen 020-84 00 00.

Kontaktsjuksköterskan bör rekommendera patienten att vara uppmärksam på sina alkoholvanor under alla typer av cancerbehandling. Alkohol kan öka risken för komplikationer och biverkningar (Bradley et al., 2011; Nath et al., 2010; Tonnesen et al., 2009). 

Patienter som vill ha stöd för att förändra sina alkoholvanor kan ringa den nationella Alkohollinjen 020-84 44 48.

Kontaktsjuksköterskan bör uppmuntra till fysisk aktivitet både före och under behandlingen, och vidarebefordra till fysioterapeut för råd om lämplig träning.

Kontaktsjuksköterskan bör informera patienten om att komplementär och alternativ medicin kan påverka effekterna av cancerläkemedel (Malekzadeh et al., 2005; Peterson, 2005).