Information till dig som behandlas för kronisk lymfatisk leukemi
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en sjukdom som kan utvecklas på många olika sätt, och behandlas olika beroende på patientens riskfaktorer och allmäntillstånd. Man gör alltid en noggrann undersökning för att bedöma vilken typ av behandling som passar bäst för individen, så prata med din läkare om vilka alternativ som är aktuella för just dig.
I vissa fall passar det med så kallade målriktade behandlingar som ges i tablettform, ibland i kombination med så kallade CD20-antikroppar. I andra fall väljer man cytostatikabehandling (”cellgifter”) tillsammans med CD20-antikroppar.
Det kan också finnas möjlighet att ingå i en klinisk studie för att ta fram nya läkemedel och behandlingsmetoder. Om du är intresserad av detta, fråga din behandlande läkare om det finns några pågående studier som kan passa dig och din sjukdomsbild.
Har du andra funderingar om behandlingar eller din sjukdom kan du alltid kontakta din läkare eller kontaktsjuksköterska.
Målriktad behandling
Det finns flera sorters målriktade behandlingar med olika verkningsmekanismer. De mediciner som används i dag är så kallade B-cellsreceptorhämmare: ibrutinib (Imbruvica), akalabrutinib (Calquence), zanubrutinib (Brukinsa) och idelalisib (Zydelig). En annan typ av målriktad behandling är BCL2-hämmaren venetoklax (Venclyxto). Dessa läkemedel ges i tablettform, antingen som kontinuerlig behandling eller under en begränsad tidsperiod. De kan ges ensamt eller i kombination med antikroppsbehandling.
Behandling med ibrutinib, akalabrutinib eller zanubrutinib kan göra att antalet lymfocyter i blodet ökar i början, men det är inte ett tecken på ökad sjukdomsaktivitet. En vanlig biverkning är diarré, som oftast är mild och övergående. Det finns även en viss ökad risk för så kallat förmaksflimmer. Om du får snabb och/eller oregelbunden hjärtrytm ska du diskutera det med din behandlande läkare. Dessa preparat påverkar också blodplättarnas funktion, vilket kan leda till att du lättare får blåmärken och blir mer lättblödande i samband med eventuella kirurgiska ingrepp. Ska du genomgå kirurgi måste du informera vården om att du behandlas med ibrutinib, akalabrutinib eller zanubrutinib.
Den vanligaste biverkningen av BCL2-hämmare är sänkt nivå av vita blodkroppar vilket kan öka infektionskänsligheten, vilket din behandlande läkare följer och åtgärdar om det behövs.
Cytostatikabehandling
Cytostatika påverkar benmärgens funktion. Detta kan leda till att kroppen producerar färre röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Du kan då bli tröttare än vanligt, bli mer infektionskänslig och lättare få blåmärken eller andra typer av blödningar. Om du får svåra besvär kan det bli aktuellt med en transfusion av koncentrat av röda blodkroppar och/eller blodplättar.
Biverkningar
Försämrat immunförsvar
Både KLL-sjukdomen och behandlingen kan försämra kroppens immunförsvar, men det är individuellt hur mottaglig man är för infektioner och det kan också variera över tid. Prata med din behandlande läkare och sjuksköterska om vad som gäller för just dig.
För att minska risken att få infektioner bör du vara noga med handhygien, framför allt i samband med måltider och efter toalettbesök. Du bör också hålla en god munhygien genom att använda en mjuk tandborste med mild tandkräm och försiktigt rengöra mellan tänderna varje dag. Umgås inte med personer som är förkylda eller har någon annan pågående infektion, och undvik om möjligt större folksamlingar när du är som mest mottaglig för infektioner. Det kan även vara så att du bör undvika vissa livsmedel under en tid, exempelvis opastöriserade mjölkprodukter.
Om du smittats av covid-19 bör du så tidigt som möjligt kontakta din läkare eller kontaktsjuksköterska eftersom det kan bli aktuellt att sätta in medicinering som bromsar infektionen. Detta är extra viktigt om du får behandling för din KLL.
Illamående
Cytostatikabehandling vid KLL ger vanligtvis inte håravfall, men det finns andra biverkningar utöver påverkan på benmärgsfunktionen. Illamående är en vanlig biverkning, så många får läkemedel för att förebygga detta i samband med behandlingen. Den förebyggande effekten blir bäst om du tar dina läkemedel enligt anvisningarna, och det är svårare att behandla ett illamående som redan har uppstått.
Om du mår illa och har svårt att få i dig mat kan du prova att välja kalla och lätta rätter och att äta mindre portioner men lite oftare. Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare om du ändå upplever att du mår illa, har svårt att ta tabletter, eller inte får i dig tillräckligt med mat och dryck.
Ibland kan behandlingen även ge biverkningar i form av diarré eller förstoppning som kan påverka livskvaliteten. Kontakta din kontaktsjuksköterska eller läkare om du får diarré eller förstoppning eftersom det kan bli aktuellt att behandla med tarmreglerande läkemedel och i vissa fall göra kompletterande utredningar.
Andra biverkningar
Kontakta omedelbart din läkare eller kontaktsjuksköterska om du under eller direkt efter en behandling får feber över 38,0 °C, hosta, andfåddhet, blödningar, blåsor i huden (bältros) eller andra nya sjukdomssymtom. Detta gäller speciellt om du har låga nivåer av vita blodkroppar. Det kan bli aktuellt att ta nya prover och odlingar, för att bedöma om du till exempel behöver antibiotika.
Risken för hudcancer ökar när man har KLL. Om du får nya hudförändringar ska du visa upp dem för din läkare.
Levnadsvanor
De flesta kan ha ett normalt liv under en pågående behandling, men många upplever att de blir tröttare än vanligt – på grund av sjukdomen och som en biverkan av behandlingen. Det kan då underlätta om du har möjlighet att välja bort sådant som du inte orkar med eller inte måste göra. Försök att få tillräckligt med återhämtning, och prova att ta en extra tupplur på dagen om du känner dig trött.
Samtidigt är det bra att vara fysiskt aktiv under behandlingen eftersom det kan lindra biverkningarna, både på kort och lång sikt, och göra att du blir mindre trött och sover bättre. Fysisk aktivitet är också viktigt för att inte förlora muskelmassa.
Hälsosamma matvanor gör att du bättre klarar av de biverkningar som behandlingen orsakar, och det är viktigt att du får i dig tillräckligt med energi och näringsämnen.
Rökning påverkar hälsan negativt, så om du är rökare bör du ta upp det med din kontaktsjuksköterska eller läkare. De kan hjälpa till med stöd om du vill förändra dina rökvanor. För hjälp med rökavvänjning kan du också ringa den nationella Sluta röka-linjen 020–84 00 00.
Större mängder alkohol kan öka risken för biverkningar. Många cancerläkemedel ombildas i levern, och alkohol kan göra att de får sämre effekt eller att biverkningarna ökar.
Vaccination
Du bör vaccinera dig mot säsongsinfluensa, lunginflammation, covid-19 och bältros. Dina närstående ska helst vaccinera sig mot säsongsinfluensa och covid-19. Fråga din läkare om råd om du känner dig tveksam.