Till sidinnehåll

Information till dig som behandlas för kronisk lymfatisk leukemi

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en sjukdom som har olika förlopp hos olika individer, och behandlas olika beroende på patientens riskfaktorer och allmäntillstånd. En noggrann undersökning görs inför val av behandling för att bedöma vilken typ av behandling som passar den enskilde patienten bäst. Rådgör därför med din läkare när du ska behandlas om vilka alternativ som är aktuella.

Ett behandlingsalternativ är att kombinera ett eller två olika cytostatika (cellgifter) tillsammans med en antikropp (så kallad CD20 antikropp). Ett annat alternativ är så kallade målriktade behandlingar, vilka ges i tablettform, ibland i kombination med CD20 antikropp.

Det kan också finnas möjlighet att ingå i en klinisk studie där nya läkemedel och behandlingsmetoder utvecklas. Om du är intresserad av detta, fråga din behandlande läkare om det finns pågående studier som kan passa dig och din sjukdomsbild.

Har du andra funderingar kring behandlingar eller din sjukdom kan du alltid kontakta din läkare eller kontaktsjuksköterska.

Behandling med cytostatika

Cytostatika påverkar benmärgens funktion. Detta kan leda till att kroppen producerar ett mindre antal röda (erytrocyter) och vita blodkroppar samt blodplättar (trombocyter – bidrar till att blodet stelnar vid blödning). Detta innebär i många fall att man kan uppleva en ökad trötthet, bli mer infektionskänslig och lättare få blåmärken eller andra typer av blödningar. Om denna benmärgspåverkan blir uttalad kan det bli aktuellt att få transfusion, både koncentrat av erytrocyter (röda blodkroppar) och/eller trombocyter.

Andra behandlingar

Det finns flera olika sorters målriktade behandlingar med olika verkningsmekanismer. De idag godkända och använda medicinerna är så kallade B-cellsreceptorhämmare ibrutinib (Imbruvica®), akalabrutinib (Calquence®), zanubrutinib (Brukinsa®) och idelalisib (Zydelig®). En annan typ av målriktad behandling är BCL2-hämmaren venetoklax (Venoclyxto®). Dessa läkemedel ges i tablettform, antingen som kontinuerlig behandling, eller under en begränsad tidsperiod. De kan ges ensamt eller i kombination med antikroppsbehandling.

Vid behandling med ibrutinib, akalabrutinib eller zanubrutinib kan dessa öka antalet lymfocyter i blodet under den första behandlingstiden. Det behöver dock inte vara tecken på ökad sjukdomsaktivitet. En vanlig biverkning är diarré, vanligen mild och övergående. Det finns även en viss ökad risk för så kallat förmaksflimmer. Upplever du snabb och/eller oregelbunden hjärtrytm ska du diskutera det med din behandlande läkare. Dessa preparat påverkar också trombocytfunktionen, vilket kan leda till en ökad tendens att få blåmärken och ibland andra blödningssymtom.

Ska du genomgå kirurgi är det viktigt att du informerar om att du behandlas med ibrutinib, akalabrutinib eller zanubrutinib.

Den vanligaste biverkan av BCL2-hämmare är sänkta blodvärden och infektioner, vilket följs och vid behov åtgärdas av behandlande läkare.

Försämrat immunförsvar

KLL-sjukdomen i sig - samt även behandlingen - kan försämra kroppens immunförsvar. Hur mottaglig man är för infektioner skiljer sig från patient till patient och över tid. Prata med din behandlande läkare och sjuksköterska om vad som gäller för just dig.

För att minska risken att få infektioner bör du hålla en god handhygien, framför allt i samband med måltider och efter toalettbesök. Undvik att umgås med personer som har pågående infektioner och – om möjligt – större folksamlingar när du är som mest mottaglig för infektioner. Det kan även vara så att du rekommenderas att undvika vissa livsmedel, exempelvis opastöriserade mjölkprodukter under en tid. Du bör också hålla en god munhygien genom att använda en mjuk tandborste med mild tandkräm och försiktigt rengöra mellan tänderna varje dag.

Om du smittats av covid-19 bör du så tidigt som möjligt kontakta din läkare eller kontaktsjuksköterska eftersom det kan bli aktuellt att sätta in medicinering som bromsar infektionen. Detta är extra viktigt om du är under behandling.

Illamående

Cytostatika som används vid KLL ger vanligtvis inte håravfall, men kan ge andra biverkningar utöver de på benmärgsfunktionen. Ofta förekommande är illamående. Därför ges i många fall förebyggande läkemedel mot detta i samband med behandling. Det är därför viktigt att du följer de rekommendationer du får angående dina läkemedel, då det är effektivare och lättare att sätta in förebyggande åtgärder än att behandla ett illamående som redan har uppstått.

Om du mår illa och har svårt att få i dig mat, prova kalla och lätta rätter och fördela gärna måltiderna genom att äta mindre portioner, och lite oftare. Om du upplever att du ändå mår illa, har svårt att ta tabletter, eller inte får i dig tillräckligt med mat och dryck bör du ta upp det med din vårdpersonal.

Ibland kan behandlingen även ge biverkningar från tarmen i form av diarré eller förstoppning. Det kan påverka livskvaliteten och om du får någon av dessa symptom ska du kontakta din vårdgivare eftersom det kan bli aktuellt att behandla med tarmreglerande läkemedel och i vissa fall genomföra kompletterande utredningar.

Andra biverkningar

Du ska omedelbart höra av dig till din läkare eller kontaktsjuksköterska om du under eller direkt efter en behandling får feber över 38,0 °C, hosta, andfåddhet, blödningar, blåsor i huden (bältros) eller andra nya sjukdomssymtom. Detta gäller speciellt om du har låga vita blodkroppar. Det kan i samband med detta bli aktuellt att ta nya prover och odlingar, för att bedöma om till exempel antibiotika ska sättas in.

Risken för hudcancer ökar när man har KLL. Om du får nya hudförändringar, visa upp dem för din läkare.

Levnadsvanor

De flesta kan ha ett normalt liv under en pågående behandling, men du kan också av flera olika orsaker uppleva att du blir tröttare än vanligt, dels på grund av sjukdomen men också för att din behandling kan påverka antalet röda blodkroppar som blir färre än normalt. Det kan underlätta att prioritera i din vardag, exempelvis om du känner med dig att du inte orkar med allt som du vill eller måste göra. Regelbunden fysisk aktivitet rekommenderas, men det kan också vara effektivt och återhämtande att ta en extra tupplur på dagen om du känner sig trött.

Hälsosamma matvanor gör att du bättre klarar av de biverkningar som orsakas av behandlingen och det är viktigt att du får i dig tillräckligt med energi och näringsämnen. Vissa kostrestriktioner kan förekomma.

Rökning kan ha en negativ påverkan på behandlingsresultatet. Om du är rökare bör du därför ta upp det med din kontaktsjuksköterska eller läkare. De kan hjälpa till med stöd om du vill förändra dina rökvanor. För hjälp med rökavvänjning kan du också ringa den nationella Sluta-röka-linjen 020 – 84 00 00.

Även större mängder alkohol kan öka risken för biverkningar. Många cancerläkemedel ombildas i levern och i interaktion med alkohol kan det medföra sämre effekt av läkemedlet eller ge ökade biverkningsrisker.

Vaccination

Du rekommenderas att vaccinera dig mot säsongsinfluensa, lunginflammation och covid-19. Du bör också rekommendera dina närmaste och närstående att vaccinera sig mot säsongsinfluensa och covid-19. Din läkare kan ge dig råd om du känner dig tveksam.