Symtom och tidig utredning
Sammanfattning av symtom och tidig utredning
- Det vanligaste symtomet vid bröstcancer är en knöl i bröstet.
- Den kliniska undersökningen vid symtom som kan tyda på bröstcancer omfattar riktad anamnes, inspektion och palpation av brösten och regionala lymfkörtelstationer.
- Om kriterier för välgrundad misstanke för bröstcancer uppfylls ska patienten remitteras för mammografi enligt standardiserat vårdförlopp (SVF).
- Vid nytillkomna knölar hos kvinnor som är 30 år och yngre utan ärftlighet bör benigna tillstånd framför allt övervägas eftersom bröstcancer är mycket ovanligt i denna grupp.
- Om patienten har symtom som inte uppfyller kriterier för SVF bör utredning ske frikostigt, men med normal prioritet.
Symtom och kliniska fynd
Det vanligaste symtomet vid bröstcancer är en knöl i bröstet. Indikationen för mammografi eller ultraljudsundersökning bör vara generös på individer där utredningen på något vis inger misstanke om att det föreligger något avvikande. Sekretion (vätskning) från bröstvårtan är ett annat vanligt symtom som föranleder att kvinnor söker konsultation. Vid blodtillblandad vätska eller ensidig serös sekretion bör utredning ske. Ojämnheter, apelsinskalsliknande hud (”peau d´orange”) eller hudrodnad kan också vara symtom på bröstcancer. Suspekt knöl i ena armhålan hos en kvinna samt nytillkommen indragen bröstvårta ska utredas med mammografi. Nytillkommet ensidigt eksem eller sårbildning på bröstvårtan bör även utredas, se Standardiserat vårdförlopp Bröstcancer. Andra symtom kan vara nytillkommen smärta eller andra obehag från brösten. Smärta och ömhet är oftast associerat med ofarliga knölar, hormonella förändringar i brösten eller ömhet i bröstmuskulaturen.
Klinisk undersökning
I den kliniska undersökningen ingår anamnes som tar upp ärftlighet för bröstcancer och äggstockscancer, senaste mammografiundersökningen, menstruationsstatus, tidigare bröstoperationer, eventuell endokrin behandling och tidigare besvär, samt de aktuella symtomens typ, längd och variation över tid. Den fysikaliska undersökningen ska omfatta inspektion av bröst samt palpation av bröst med patienten i sittande och liggande position samt palpation av regionala lymfkörtelstationer. Palpationsfynd beskrivs i termer av konsistens, läge och storlek, helst i millimeter. En mjuk, ruckbar och välavgränsad knöl talar mer för en benign knöl jämfört med en hård och icke-mobil knöl som talar mer för en malign knöl. En snabb tillväxt oberoende av menscykeln kan även tala för malign knöl.
Ingång till standardiserat vårdförlopp
Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande fynd vid klinisk undersökning. Välgrundad misstanke föreligger också efter samtal mellan patienten och läkare eller sjuksköterska med kompetens inom bröstcancervården:
- malignitetssuspekt knöl* i bröstet
- malignitetssuspekt knöl* i armhålan hos kvinnor
- ändrad kontur på bröstet, utan annan uppenbar orsak
- nytillkommet indragen bröstvårta
- rodnad eller svullnad på huden över bröstet utan annan förklaring
- blodig sekretion från enstaka mjölkgång
- ensidigt eksem på bröstvårtan
- sårbildning på bröstvårtan eller i anslutning till bröstkörtlarna
- nytillkommen apelsinskalsliknande hud
- fynd vid bilddiagnostik talande för bröstcancer (kod 4–5)
- histopatologiskt fynd talande för bröstcancer.
* Ett palpationsfynd (knöl) som inte uppenbart har en annan naturlig orsak ska betraktas som malignitetssuspekt. Med tanke på den låga incidensen av bröstcancer hos kvinnor under 30 års ålder bör man i denna bedömning särskilt väga in differentialdiagnoser.
I sällsynta fall kan smärta förekomma vid bröstcancer, men smärta och ömhet är oftast associerat med ofarliga knölar, hormonella förändringar i brösten eller med ömhet i bröstmuskulaturen. Dessa patienter ska också remitteras för en radiologisk bröstdiagnostisk utredning, men inte inom standardiserat vårdförlopp
Vid välgrundad misstanke om bröstcancer enligt det standardiserade vårdförloppet remitteras patienten till utredning, utifrån lokala rutiner. För aktuell information om inledande undersökningar och definition av välgrundad misstanke, se Standardiserat vårdförlopp Bröstcancer
Utredning av patienter som inte uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke
Patienter som inte uppfyller kriterier för välgrundad misstanke men som har en förändring i bröstet som bör utredas, ska utredas med mammografi och/eller ultraljud med eventuell punktion men med normal prioritet. Med tanke på den låga incidensen av bröstcancer hos kvinnor under 30 års ålder (se figur 3) utan ärftlighet, bör man vid bedömning av knölar hos dem särskilt väga in godartade differentialdiagnoser.