Till sidinnehåll

Inledning

2.1

Målgrupp

Vårdprogrammets huvudsakliga målgrupp är professionen, men många läsare är också patienter, närstående, politiker och andra som är berörda av svensk cancervård. Kapitlen Sammanfattning och Bakgrund och orsaker är skrivna med denna bredare målgrupp i åtanke, medan övriga kapitel i första hand är skrivna för professionen.

2.2

Vårdprogrammets giltighetsområde

Vårdprogrammet för pankreascancer avser tumörer med duktalt ursprung i pankreaskörteln (exokrina pankreas). Vissa avsnitt berör också det periampullära området, som förutom pankreascancer i caput (huvudet), också innefattar cancer i duodenum (tolvfingertarmen), extrahepatiska gallvägar och papilla Vateri (den gemensamma mynningen för gallgången och pankreasgången ut i duodenum). Vårdprogrammet innefattar inte neuroendokrina tumörer, lymfom eller sekundära tumörer i pankreas, och det tar heller inte upp sällsynta varianter såsom acinär pankreascancer. Vårdprogrammet gäller för vuxna patienter över 18 års ålder. För barn under 18 år kontaktas omgående närmaste barnonkologiska center för utredning och diagnostik.

Vårdprogrammet är utarbetat av den nationella arbetsgruppen och fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2024-10-01. Beslut om implementering tas i respektive region i enlighet med överenskomna rutiner. Stödjande regionalt cancercentrum är Regionalt cancercentrum sydöst.

Tidigare versioner:

Datum

Beskrivning av förändring

2012-10-30

Version 1.0. Fastställd av Regionala cancercentrum i samverkan

2014-03-05

Version 1.1. Översyn av kap. 9 Onkologisk behandling och palliative onkologisk behandling samt kap. 13 Medicinskt understödjande behandling

2017-12-07

Version 2.0. Fastställd av Regionala cancercentrum i samverkan

2021-03-11

Version 3.0. Fastställd av Regionala cancercentrum i samverkan.

2021-09-06

Version 3.1. Ny Kvastbilaga infogad.

2024-06-04

Version 4.0. Fastställd av Regionala cancercentrum i samverkan

Tidigare vårdprogram publiceras inte men kan begäras ut från Regionala cancercentrum, info@cancercentrum.se.

2.3

Förändringar jämfört med tidigare version

Version 4.1:

Ett förtydligande tillägg i kapitel 21 Nivåstrukturering om antal operationer som utförs i landet. Kapitelrubriken är även justerad för att stämma med senaste versionen av mallen för vårdprogram.

Språklig korrigering i kapitel 23 Kvalitetsindikatorer och målnivåer.

Version 4.0:

I denna nya upplaga av vårdprogrammet har flera aspekter uppdaterats och byggts på till följd av ökad evidens.

Information om nutrition är utökad med tydligare riktlinjer och finns i kapitlet Understödjande vård.

Kapitlet om ärftlighet är uppdaterat och innehåller tabeller som riktlinjer för eventuell screening. Vidare har texten om behandlingen av lokalt avancerad cancer uppdaterats för både kirurgi och onkologi, och nya behandlingsöversikter är visualiserade i figurer.

I kapitlet om IPMN finns ny evidens om sidogångs-IPMN och små icke-definierbara cystor vilka uppmanar till försiktighet och eftertanke avseende uppföljning av sidogångs-IPMN.

Under uppföljningsdelen finns nu evidens för tydligare uppföljning. Denna rekommenderas att göras med CT upp till 2 år och inkludera Ca 19-9. I Tabell 4 finns förslag för uppföljning i detta kapitel.

PROM (”patient related outcome measures”) har nu börjat användas och beskrivs i avsnitt 22.2.

Bilagan från PALEMA (Patientföreningen för cancer i pankreas, lever och matstrupe/magsäck) som fanns i förra versionen har tagits bort och ersatts av kapitlet om egenvård. PALEMA har varit aktiva i utformningen av hela vårdprogrammet.

2.4

Standardiserat vårdförlopp

För pankreas- och gallvägscancer finns ett standardiserat vårdförlopp framtaget, och det gäller från och med 2016.

Det finns ingen konflikt mellan innehållet i vårdprogrammet och det standardiserade vårdförloppet. Vårdförloppet beskriver vad som ska göras medan vårdprogrammet utvecklar hur, samt vilken evidensgrund som finns för åtgärderna i det standardiserade vårdförloppet.

Det standardiserade vårdförloppet finns delvis integrerat med texten i vårdprogrammet men kan också läsas i sin helhet i Kunskapsbanken.

2.5

Lagstöd

Vårdens skyldigheter regleras bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Den anger att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen samt att hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Vårdprogrammet ger rekommendationer för hur vården ska utföras för att uppfylla det. Dessa rekommendationer bör därför i väsentliga delar följas för att man ska kunna anse att sjukvården lever upp till hälso- och sjukvårdslagen.

Primärvården har enligt hälso- och sjukvårdslagen ett särskilt ansvar att tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar (13 kap.). I lagen anges också att hälso- och sjukvården har särskilda skyldigheter att beakta barn som närstående och ge dem information, råd och stöd (5 kap. 7 §).

Enligt vårdgarantin (9 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen) är vårdgivaren skyldig att erbjuda patienter kontakt samt åtgärder inom vissa tider. De standardiserade vårdförlopp som RCC har tagit fram och som regionerna har beslutat att följa anger kortare väntetider som dock inte är en del av vårdgarantin.

Annan relevant lagstiftning som berör cancervården är patientlagen och patientrörlighetsdirektivet.

Patientlagen (2014:821) anger att vårdgivaren ska erbjuda patienten anpassad information om bland annat möjliga alternativ för vård, förväntade väntetider, risk för biverkningar och om metoder för att förbygga sjukdom eller skada. Patienten har också rätt att få information om att hen har möjlighet att själv välja mellan likvärdiga behandlingar, att få en ny medicinsk bedömning och att få en fast vårdkontakt (3 kap. 1–2 § patientlagen).

Enligt det så kallade patientrörlighetsdirektivet ska vårdgivaren också informera om patientens rättighet att inom hela EU/EES välja och få ersättning för sådan vård som motsvarar vad som skulle kunna erbjudas i Sverige. Praktisk information om detta, till exempel hur och när ersättning betalas ut, finns på sidorna om planerad vård utomlands hos Försäkringskassan.

2.6

Evidensgradering

I arbetet har vårdprogramgruppen utgått ifrån befintliga internationella och nationella kunskapsstöd och systematiska översikter inom området. Om GRADE:s klassificering har använts för något av underlagen har de lyfts in i vårdprogrammet. Gruppen har inte själv genomfört en komplett GRADE-klassificering men har principerna för GRADE:s klassificering har använts i diskussionerna av det vetenskapliga underlaget

I vissa fall har originalstudier använts som underlag. När vetenskapliga underlag saknats eller där vetenskapliga studier har haft låg kvalitet bygger underlaget på gruppens beprövade erfarenhet.

GRADE:s klassificering rör de sammanvägda resultatens tillförlitlighet och klassificeras i fyra nivåer:

  • Det sammanvägda resultatet har hög tillförlitlighet (++++)
  • Det sammanvägda resultatet har måttlig tillförlitlighet (+++)
  • Det sammanvägda resultatet har låg tillförlitlighet (++)
  • Det sammanvägda resultatet har mycket låg tillförlitlighet. (Det innebär att det inte går att bedöma om resultatet stämmer.) (+)

Läs mer om systemet i SBU:s metodbok.

2.7

Förkortningar

Förkortning

Förklaring

AHC

arteria hepatica communis

AIP

autoimmun pankreatit

AMS

arteria mesenterica superior

ASA

American Society of Anesthesiologists

CEA

karcinoembryonalt antigen

CP

central pankreatektomi

DGE

försenad magsäckstömning

DP

vänstersidig pankreasresektion

DPYD

dihydropyrimidindehydrogenas

DT

datortomografi

EDTA

ethylenediaminetetraacetic acid

EMA

European Medical Agency

ERCP

endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi

EUS

endoskopiskt ultraljud

EUS-FNA/FNB

endoskopiskt ultraljudsledd finnålsbiopsi

FISH

fluorescence in situ hybridization

FNA

finnålsaspirat

FNB

finnålsbiopsi

FPC

familjär pankreascancer

GEA

gastroenteroanastomos

GIST

gastrointestinal stromacellstumör

GNAS

guanine nucleotide binding protein, alpha stimulating activity polypeptide

HBOCs

hemoglobin-based oxygen carrier

INCA

Informationsnätverk för Cancervården; en IT plattform

IPMN

intraduktal papillär mucinös neoplasi

KRAS

kirsten rat sarcoma viral oncogene

KVAST

kvalitets- och standardiseringsdokument för patologi

LAMS

heltäckt metallstent (lumen apposing metal stent)

LAPC

lokalt avancerad pankreascancer

MCN

mucinös cystisk neoplasi

MDK

multidisciplinär konferens

MRT

magnetkameraundersökning

NCCN

National Comprehensive Cancer Network

NEC

neuroendocrin cancer

NET

neuroendokrin tumör

NGS

next generation sequencing

NIH

National Institute of Health

nMDK

nationell multidisciplinär konferens

NTRK

neurotrofisk tyrosin kinas receptor

PACADI

pancreatic cancer disease impact

PanIN

pankreatisk intraepitelial neoplasi

PD

pankreatoduodenektomi

PDAC

pankreatiskt duktalt adenokarcinom

PEG

perkutan endoskopisk gastrostomi

PG

pankreatogastrostomi

PJ

anastomos mellan pankreas och jejunum

PNET

neuroendokrin tumör i pankreas

POPF

postoperativ pankreasfistel

PPPD

pylorusbevarande pankreatoduodenektomi

PROM

patient reported outcome measures

PS

performance score (funktionsstatus)

PRSS1

serine Protease 1

PTC

perkutan transhepatisk kolangiografi

R0

radikal tumörresektion

RAMPS

radical antegrade modular pancreatosplenectomy

rMDK

regional multidisciplinär konferens

RPD

robotassisterad PD

SCN

serös cystisk neoplasi

SEMS

självexpanderbar metallstent

SSPAC

 Swedish Study group of Pancreatic AdenoCarcinoma

TC

truncus coeliacus

TNM

tumour node metastasis staging

TP

total pankreatektomi

TRK

tyrosin kinas receptor

TRS

tumor regression score (tumörrespons)

VMS

vena mesenterica superior

VP

vena porta

WHO

World Health Organization